Bakgrund Överlevnaden ökar bland för tidigt födda barn, vilket främst beror på stora förbättringar inom den perinatala och neonatala intensivvården. Postnatal tillväxthämning, allvarliga sjukdomar och långsiktigt hälsoutfall utgör dock fortfarande ett bekymmer. Syfte Målsättningen med studien var att undersöka intaget av energi och makronutrienter samt tillväxt hos extremt för tidigt födda barn med en födelsevikt under 1000 gram, och att analysera eventuella samband mellan respiratorisk funktion, näringsintag och tillväxt. Metod En retrospektiv kohortstudie av 77 extremt för tidigt födda barn födda mellan 1 april 2009 och 31 mars 2012. Spädbarnen vårdades på den neonatala intensivvårdsavdelningen på Norrlands universitets sjukhus i Sverige. Efter exklusion, på grund av morbiditet eller mortalitet, återstod 47 spädbarn. Dagligt näringsintag och tillväxt noterades i databasen Nutrium. Information avseende andningsstöd, fraktion syrgas i inandningsluften (FiO2) och andningsfrekvens noterades dag 28. Data analyserades statistiskt med IBM SPSS Statistics version 20.0. Spearmans rangkorrelation och Kruskal - Wallis test utfördes. Resultat Under studieperioden minskade z-score för vikt, längd och huvudomfång med 1.7, 2.1 och 1.6, respektive. Ett högre intag av kolhydrater under de första två veckorna korrelerade med ett lägre behov av extra syrgas (FiO2 > 21 %) dag 28 (p<0.05). Minskning i z-score vikt och z-score längd under de första fyra levnadsveckorna korrelerade med ett högre behov av extra syrgas (FiO2 > 21 %) dag 28 (p<0.05). Slutsats Extremt för tidigt födda barns näringstillförsel och tillväxt behöver noggrant följas på grund av risk för undernäring. Fraktion syrgas i inandningsluften under dag 28 korrelerade med kolhydratintaget och barn med ett högt behov av extra syrgas hade en långsam längdtillväxt och viktökning.

Vart tionde barn som föds behöver vård på en neonatal intensivvårdsavdelning, NIVA, detta kan upplevas traumatiskt och stressande för föräldrarna. Hela deras livsvärld förändras. Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till hur föräldrar kan uppleva situationen, för att kunna ge adekvat bemötande, omvårdnad och främja delaktighet. Ges inte detta kan det skapa lidande och problem för föräldrarna att knyta an till sitt barn. En försämrad anknytning kan påverka tillväxt och utveckling för barnet, samt förhållandet mellan föräldrar och barn. Syftet är att beskriva föräldrars upplevelser då deras barn vårdas på NIVA. Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att föräldrar vars barn vårdas på NIVA upplever både hinder och möjligheter att knyta an till sitt barn. Att uppleva stridande känslor, bristande kommunikation mellan föräldrar och personal, samt att inte ha möjlighet att vara nära sitt barn, upplevs som hinder för anknytning. Det som ger möjligheter för anknytning är att trots allt känna glädje, upplevelse av fungerande kommunikation mellan föräldrar och personal samt att kunna vara nära sitt barn. Diskussionen tar bland annat upp att förhållandet mellan sjuksköterska och föräldrar aldrig är jämlikt, då sjuksköterskan är i maktposition. Att som sjuksköterska vara medveten om detta ojämlika förhållande, samt reflektera över förhållningssättet till föräldrarna, är av betydelse. Målet för vård av barn och föräldrar måste alltid vara att främja delaktighet. I och med det skapas goda förutsättningar för anknytning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan.</p>

Examensarbetet är en litteraturstudie om för tidigt födda barn i skolan, men den neonatalape-rioden finns med som förklaringsgrund. Jag har valt att begränsa mig till att i första hand an-vända mig av litteratur publicerad under 1990-talet. Flertalet av forskarna påvisar en ökad risk för koncentrationssvårigheter och svårigheter i skolan. Fler för tidigt födda barn jämfört med kontrollgrupperna var i behov av specialundervisning i någon form. Arbetet tar i första hand upp de skador för tidigt födda barn riskerar att få, men det är viktigt att påpeka att 90% av de för tidigt födda barnen är friska och går i vanlig klass i skolan.

Bakgrund För tidig födsel innebär ökade risker för barnets liv och hälsa. Att få ett mycket för tidigt fött barn och därmed behöva vårdas på neonatalavdelning kan vara traumatiskt, omvälvande och stressande för mammor och kan ha stor betydelse för deras livskvalitet. Syfte Att beskriva mammor till för tidigt födda barns livskvalitet och påverkande faktorer upp till 12 månader efter förlossningen. Metod Studien hade en kvantitativ design och var en longitudinell kohortstudie där mammor (n=493) till barn som vårdats på sex olika neonatalavdelningar i Sverige fick svara på enkäter om livskvalitet (SF-36) vid fyra olika tillfällen under det första året efter förlossningen. Data har analyserats för att se vilka faktorer som kan ha haft betydelse för mammans livskvalitet samt om det fanns några skillnader över tid. Resultat Lägst livskvalitet skattades vid utskrivning från neonatalavdelning med en signifikant och successiv förbättring de kommande 12 månaderna (p &lt;0,01). Inom grupperna med olika faktorer fanns vissa signifikanta skillnader i livskvalitet med liten eller medelhög effektstorlek i några dimensioner av livskvalitet. Slutsats Mammorna skattade lägre livskvalitet vid utskrivning än senare under det första året och det fanns skillnader i livskvalitet mellan olika grupper av mammor. Detta är viktig kunskap för hälso- och sjukvårdspersonal i mötet med mammor till för tidigt födda barn. Klinisk tillämpbarhet Resultatet kan hjälpa barnmorskor och även barnsjuksköterskor och distriktsjuksköterskor att få en bättre förståelse för mammor till för tidigt födda barn och därmed kunna förebygga ohälsa och stötta mammorna för att främja en god anknytning till barnet. / Background Premature birth involves an increased risk for the child's life and health. Having a preterm infant and thus needing care at a neonatal unit may be traumatic and stressful for mothers and also have a great impact on their quality of life. Aim To describe the quality of life among mothers of preterm infants and influencing factors up to 12 months after birth. Method The study had a quantitative design and was a longitudinal cohort study. Mothers (n = 493) of preterm infants who were cared for at six neonatal units in Sweden answered questionnaires about quality of life (SF-36) on four different occasions during the first year after birth. Data has been analyzed to see which factors that may have had an impact on the mother's quality of life and whether there were any differences over time. Results The lowest quality of life was estimated at discharge from the neonatal unit with a significant and gradual improvement in the first year after delivery (p&lt;0,01). Within the different groups of mothers, there were significant differences in quality of life with a small or medium effect size in some dimensions of quality of life. Conclusion The mothers in this study rated their quality of life lowest at the time for discharge from the neonatal unit, and there were differences in quality of life between different groups of mothers. This is important knowledge for healthcare professionals. Clinical application The result of this study may help midwives and other healthcare professionals to gain a better understanding of mothers of preterm infants and their situation and thereby prevent mental illness and support the mothers to promote secure attachment with their children.

Bakgrund: Sjuksköterskor på neonatalavdelningar arbetar ofta i nära relation med föräldrar till för tidigt födda barn. Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt barn kan påverka förälderns psykiska hälsa, anknytning till barnet samt påverka barnets välmående och möjlighet till utveckling. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors upplevelser av att optimera föräldrars delaktighet i omvårdnaden av sitt för tidigt födda barn. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats. Genom ett bekvämlighetsurval rekryterades åtta kvinnliga barnsjuksköterskor vid två jämförbara neonatalavdelningar i södra Sverige att delta vid semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras utifrån två kategorier med nio underkategorier: 1) Svårigheter, innefattande fem underkategorier: Föräldrars olika medverkan i omvårndaden, Föräldrars reaktioner, Kommunikationssvårigheter, Relationen föräldrar-barnsjuksköterska samt Organisatoriska hinder 2) Framgångsfaktorer innefattande fyra underkategorier: Gynnad anknytning, Samspel mellan föräldrar och barn, Professionellt bemötande samt Utbildning till föräldrar och personal. Diskussion/Slutsats: Föräldrars insatser i omvårdnaden av sitt barn, barnsjuksköterskornas sätt att involvera dem och samspelet mellan båda parter leder till att föräldrars delaktighet kan optimeras eller missgynnas. Föräldrars rädslor är ett hinder för optimerad delaktighet som behöver uppmärksammas och ges utökade resurser för att hantera. Fortbildning till vårdpersonal på neonatalavdelningar skulle kunna förbättra barnsjuksköterskornas professionalitet i bemötande och omhändertagande av rädda och oförberedda föräldrar. / Background: Nurses working on neonatal wards often work closely to parents of premature born babies. Parents’ participation in the care of their baby can affect their mental health, their connection to the baby and influence the well-being and opportunities for development for the child. Aim: To describe pediatric nurses’ experiences of optimizing the participation of parents in the care of their premature born babies. Method: A qualitative study was conducted. Eight female pediatric nurses from two comparable neonatal wards in Southern Sweden were interviewed with semi-structured questions. A qualitative content analysis was conducted. Findings: The result of the study was represented by two categories and nine subcategories: 1) Challenges, containing five subcategories: Variation in parent participation, Parental reactions, Communication issues, Relationship between the parents and the pediatric nurse and Organizational obstacles 2) Factors for progress, containing four subcategories: Favored attachment, Interaction between parents and the child, Professional treatment, and Education of parents and staff. Conclusion: Parental contributions in the care of their newborn, the pediatric nurses’ ways of involving the parents and the interaction between the two can determine if the parental involvement becomes optimized or is disadvantaged. Parents fear represent one of many obstacles for optimized participation and could be given further attention and increased resources. Educating the pediatric staff could also improve the quality of care when working with parents reactions and fear in the unthought-of situation.