Bakgrund Överlevnaden ökar bland för tidigt födda barn, vilket främst beror på stora förbättringar inom den perinatala och neonatala intensivvården. Postnatal tillväxthämning, allvarliga sjukdomar och långsiktigt hälsoutfall utgör dock fortfarande ett bekymmer. Syfte Målsättningen med studien var att undersöka intaget av energi och makronutrienter samt tillväxt hos extremt för tidigt födda barn med en födelsevikt under 1000 gram, och att analysera eventuella samband mellan respiratorisk funktion, näringsintag och tillväxt. Metod En retrospektiv kohortstudie av 77 extremt för tidigt födda barn födda mellan 1 april 2009 och 31 mars 2012. Spädbarnen vårdades på den neonatala intensivvårdsavdelningen på Norrlands universitets sjukhus i Sverige. Efter exklusion, på grund av morbiditet eller mortalitet, återstod 47 spädbarn. Dagligt näringsintag och tillväxt noterades i databasen Nutrium. Information avseende andningsstöd, fraktion syrgas i inandningsluften (FiO2) och andningsfrekvens noterades dag 28. Data analyserades statistiskt med IBM SPSS Statistics version 20.0. Spearmans rangkorrelation och Kruskal - Wallis test utfördes. Resultat Under studieperioden minskade z-score för vikt, längd och huvudomfång med 1.7, 2.1 och 1.6, respektive. Ett högre intag av kolhydrater under de första två veckorna korrelerade med ett lägre behov av extra syrgas (FiO2 > 21 %) dag 28 (p<0.05). Minskning i z-score vikt och z-score längd under de första fyra levnadsveckorna korrelerade med ett högre behov av extra syrgas (FiO2 > 21 %) dag 28 (p<0.05). Slutsats Extremt för tidigt födda barns näringstillförsel och tillväxt behöver noggrant följas på grund av risk för undernäring. Fraktion syrgas i inandningsluften under dag 28 korrelerade med kolhydratintaget och barn med ett högt behov av extra syrgas hade en långsam längdtillväxt och viktökning.