Bakgrund: Sjuka spädbarn riskerar att utsättas för ett stort antal smärtsamma provtagningar och procedurer inom sjukvården. Det finns kunskapsluckor och bristande riktlinjer på många arbetsplatser, vilket leder till att sjuksköterskor inte alltid följer den evidensbaserade omvårdnaden som finns vid blodprovstagningar på spädbarn. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om en intervention kan påverka sjuksköterskors val av blodprovstagningsmetod på spädbarn. Ytterligare syfte var att undersöka kunskap hos sjuksköterskor avseende smärtlindringsmetoder i samband med blodprovstagning på spädbarn. Metod: Studien genomfördes med en kvasi-experimentell design med kvantitativ ansats. En grupp sjuksköterskor fick besvara en enkät, därefter deltog de i en intervention som bestod av ett utbildningstillfälle, för att efter interventionen besvara ytterligare en enkät. Resultat: En signifikant ökning av deltagarnas kännedom om smärtlindringsmetoder kunde påvisas. Ingen signifikant skillnad avseende val av provtagningsmetod och tillämpning av smärtlindringsmetoder framkom. Sjuksköterskornas upplevda utbildningsbehov av både venös provtagning på spädbarn samt smärtlindringsmetoder minskade efter interventionen. Slutsats: Utbildning var ett lämpligt tillvägagångssätt för att öka deltagarnas kännedom om olika smärtlindringsmetoder. Det skulle kunna hjälpa sjuksköterskor att tillämpa evidensbaserad omvårdnad vid val av provtagnings- och smärtlindringsmetoder i samband med blodprovstagning på spädbarn.

Introduktion: För tidigt födda barn som vårdas på en neonatalvårdsavdelning är känsliga för stimuli. Delaktiga föräldrar är en förutsättning för den vård som barnet får. Musikterapi har positiv inverkan på det för tidigt födda barnet och kan hjälpa familjen med förbättrad anknytning och kommunikation. Det är av intresse att höra föräldrarnas upplevelser av musikterapi i samband med smärtsamma procedurer på barnet. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av musikterapi i samband med blodprovstagning på barn som vårdades på en neonatalvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ intervjustudie där datainsamlingsmetod utgjordes av semistrukturerade intervjuer med påföljande innehållsanalys. Resultat: Totalt genomfördes sju interventioner vilket resulterade i åtta intervjuer. I dataanalysen framkom åtta kategorier. Dessa var (1) föräldrarna upplever att musikterapi ger sinnesro och en avledning från proceduren, (2) föräldrarna upplever att barnet var tryggt under proceduren, (3) föräldrarna upplever att blodprovstagning blir lättare att genomföra när musikterapi finns med, (4) föräldrarna upplever att musikterapin är till hjälp när de ska stötta sitt barn, (5) föräldrarna är nöjda med interventionens utformning, (6) föräldrarna upplever avstämning nödvändig för att klargöra deras delaktighet under proceduren, (7) föräldrar upplever musikterapeuten som ett stöd och (8) föräldrar upplever att vissa praktiska moment kan vara utmanande. Slutsats: Musikterapi i samband med blodprovstagning på för tidigt födda barn skänker föräldrarna sinnesro och ökar deras närvaro med sitt barn samt stöttar dem i föräldrarollen. Föräldrar upplever att blodprovstagningen blir lättare att genomföra och att deras barn är lugnt och tryggt under proceduren när musikterapi finns med.

<p>Risken för sjukvårdspersonal att i sitt arbete smittas med humant immunbristvirus (HIV) anses vara liten, men beräknas öka i takt med att andelen patienter med HIV/acquired immuno deficiency syndrom (AIDS) i behov av vård ökar. Nålsticksskada är den situation i vilken sjukvårdspersonal oftast riskerar att utsättas för HIV-smitta. Syftet med studien var att undersöka förebyggande av HIV-smitta vid utförande av blodprovstagning i samband med HIV-rådgivning utifrån rådgivarnas upplevelser och faktiska handlande vid blodprovstagning. Studien genomfördes med etnografisk metod bestående av intervjuer och observationer. Resultatet presenteras i tre teman enligt följande: sjukhusets förebyggande riktlinjer för HIV- smitta, miljö i vilken blodprovstagningarna utfördes samt HIV-rådgivarnas upplevelser och handlande. </p><p>De riktlinjer som det studerade sjukhuset arbetar efter anser författarna vara bra, brist på material försvårar dock för personalen att följa riktlinjerna. Stor tilltro till handskar leder till riskbeteende och mycket förebyggande arbete kan göras genom ett säkrare handlag i samband med blodprovstagningarna. För att minimera nålsticksskador bör vacutainersystemet med engångsvacutainrar samt övrig skyddsutrustning göras tillgängligt på sjukhusets alla avdelningar.</p>

Risken för sjukvårdspersonal att i sitt arbete smittas med humant immunbristvirus (HIV) anses vara liten, men beräknas öka i takt med att andelen patienter med HIV/acquired immuno deficiency syndrom (AIDS) i behov av vård ökar. Nålsticksskada är den situation i vilken sjukvårdspersonal oftast riskerar att utsättas för HIV-smitta. Syftet med studien var att undersöka förebyggande av HIV-smitta vid utförande av blodprovstagning i samband med HIV-rådgivning utifrån rådgivarnas upplevelser och faktiska handlande vid blodprovstagning. Studien genomfördes med etnografisk metod bestående av intervjuer och observationer. Resultatet presenteras i tre teman enligt följande: sjukhusets förebyggande riktlinjer för HIV- smitta, miljö i vilken blodprovstagningarna utfördes samt HIV-rådgivarnas upplevelser och handlande. De riktlinjer som det studerade sjukhuset arbetar efter anser författarna vara bra, brist på material försvårar dock för personalen att följa riktlinjerna. Stor tilltro till handskar leder till riskbeteende och mycket förebyggande arbete kan göras genom ett säkrare handlag i samband med blodprovstagningarna. För att minimera nålsticksskador bör vacutainersystemet med engångsvacutainrar samt övrig skyddsutrustning göras tillgängligt på sjukhusets alla avdelningar.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett spädbarn som vårdas på sjukhus riskerar under vårdtiden att utsättas för flera olika procedurer som kan orsaka smärta. En av dessa procedurer är blodprovstagning, med venös eller kapillär provtagningsteknik. Det finns idag forskning med tydliga riktlinjer för vilken provtagningsteknik samt vilka smärtlindringsmetoder som bör användas för att åsamka barnet så lite lidande som möjligt och ändå väljer sjuksköterskor fortfarande att frångå eller inte tillämpa vetenskaplig evidens fullt ut. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av blodprovstagning på spädbarn. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och semistrukturerad intervjuteknik. Sjuksköterskor som jobbar med barn på två olika sjukhus i Sverige intervjuades och resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i tre övergripande kategorier: provtagningssituationen, sjuksköterskans roll samt föräldrars ansvar och delaktighet. Blodprovstagning på spädbarn kan skapa stress hos sjuksköterskan och upplevas utmanande och skrämmande. Valet av provtagningsteknik påverkades av arbetsplatsens kultur och rutiner samtvad de lärt sig som nya i sin yrkesroll. Även kollegornas arbetssätt kunde influera sjuksköterskornas eget val av provtagningsteknik. Föräldrarna upplevdes spela en stor roll och deras delaktighet kunde påverka både provtagningssituationen och barnet. Resultatet visade på sjuksköterskornas rädsla och oro i samband med blodprovstagning på spädbarn, sjuksköterskornas val av provtagningsteknik och dess bakomliggande faktorer såsom arbetsplatsens kultur och kollegor samt föräldrarnas ansvar och delaktighet i proceduren.   Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse i samband med provtagning på spädbarn präglas av flera olika faktorer. Implementering av tydliga rutiner baserat på vetenskaplig evidens skulle kunna leda till minskad stress för sjuksköterskan, men också minskat lidande för barnet. Nyckelord: Spädbarn, smärta, blodprovstagning, upplevelse, sjuksköterska

Bakgrund: Varje år behöver mer än 10 000 nyfödda barn i Sverige vård på en neonatalvårdsavdelning. Vårdtiden präglas av åtskilliga blodprovstagningar som orsakar barnet smärta och ökat vårdlidande. Sjuksköterskans ansvar innefattar att agera för barnets bästa i alla situationer, men det kan saknas tydliga riktlinjer för hur detta ska ske på arbetsplatsen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors resonemang och arbetssätt vid blodprovstagning på barn på neonatalvårdsavdelning, samt att undersöka hur barnets bästa finns i fokus vid proceduren. Metod: Studien utformades med en kvalitativ studiedesign i avsikt att generera kunskap om sjuksköterskornas erfarenheter vid blodprovstagning. Tolv intervjuer genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide med sjuksköterskor verksamma vid en neonatalvårdsavdelning på ett svenskt universitetssjukhus. Den insamlade datan analyserades genom en induktiv innehållsanalys. Resultat: Vilken stickmetod sjuksköterskorna använde var anpassat efter barnet och situationen. De såg till barnets förutsättningar och planerade provtagningen efter vad barnet klarade av, i samråd med föräldrarna. Sjuksköterskorna strävade efter föräldranärvaro vid provtagningen och åtog adekvata smärtlindringsmetoder i den mån som situationen tillät. Slutsats: Sjuksköterskorna hade genomgående barnets bästa i fokus vid provtagningsproceduren. De såg en komplexitet i sin roll att både vara den som orsakar barnet smärta, men även vara den som ska minska barnets vårdlidande. / Background: Every year, more than 10 000 newborn children require hospitalization in a neonatal intensive care unit. During this time, they are subjected to several painful blood sampling procedures that will cause them suffering to some extent. The nurses’ responsibility is to act on what is best for each child at all times but clearer guidelines for how that should be executed in practical nursing care might be needed. Aim: To describe the reasoning and the working manner of the nurses when performing blood sampling on children. The study also aims to examine how the child’s best interest is taken into account before and during this procedure. Method: A qualitative design was used for this study. Semi-structured interviews were conducted with 12 registered nurses who work in the neonatal intensive care unit at a Swedish University Hospital. Collected data were analysed using inductive content analysis. Results: Regardless of which technique the nurses chose when performing blood sampling it was assessed as the most appropriate one for each child. They took the children’s prerequisites and ability to cope into account and planned the procedure in consensus with their parents. Nurses strove to encourage parents to stay close to and support their children when blood sampling was conducted, and adequate analgesic actions were undertaken. Conclusion: Nurses had the children’s best at heart all through the process of blood sampling. Their role as both inflicting and relieving pain was considered to be complex in the aim to avoid suffering.

Syftet: Studiens syfte var att belysa vad som inverkar på sjuksköterskans upplevelse av trygghet vid blodprovstagning på barn.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där data insamlades med hjälp av nio intervjuer för att få svar på studiens syfte. Intervjuerna transkriberades i nära anslutning till intervjutillfället. Datamaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) där tre kategorier och åtta subkategorier arbetades fram.Resultat: Studiens resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att deras trygghet kunde påverkas av olika aspekter i både positiv och negativ riktning. Erfarenheten var en viktig del, däribland personliga erfarenheter samt att ta hjälp av kollegor och deras erfarenheter. Vidare visade det sig att blodprovstagningssituationen spe-lade stor roll både i vilket blodprovstagningssätt som valdes och i blodprovstagningens utgång. Föräldrarna och barnen hade också en stor inverkan på sjuksköterskans upplevelse av trygghet.Slutsats: Resultatet visade på att det fanns ett flertal faktorer kring provtagning som kunde påverka sjuksköterskans upplevelse av trygghet både positivt och negativt. / Objective: The objective with this study was to elucidate what is affecting the nurse´s perception on safety with blood sampling in children.Method: The study had a qualitative approach in which data were collected using nine interviews to answer the objective of the study. The interviews were transcribed shortly after each completed interview. Data were analysed using a content analysis inspired by Burnard (1991) in which three categories and eight subcategories were developed.Result: The result showed that the nurses felt that their security could be affected by various aspects in a both positive and negative direction. The experience was an important part, including personal experiences, and to receive help of colleagues and their experiences. Furthermore it was shown that blood sampling situation played a major role both in because of the method chosen and the end result of the blood collection. The parent and the child also had a major impact on the nurse´s perception of security.Conclusion: The result showed that there were several factors about the blood sampling that could affect the nurse´s perception of safety, both positively and negatively.

Since laboratory tests influence as much as 70% of the medical decisions, errors throughout the blood sampling process may jeopardize the safety of the patient. Research has shown that the pre-analytical phase of the blood sampling process is where the most errors occur. Moreover, this phase is said to be the most influential part of the total testing process, due to maximal involvement of humans. In this study, the pre-analytical errors in the blood sample handling process and their causes were investigated. Therefore, a literature study was performed, and first-hand data was collected through interviews. A total of 8 interviews was conducted in Sweden, Belgium, and the Netherlands. From these interviews, qualitative data was collected and analysed with a thematic approach. The 5 themes that were obtained are: nurse vs. lab technician, sample identification, logistics, location dependency of sample quality, and hospital management. Each theme included multiple observations and conclusions. One specific observation was a lack of communication and knowledge management amongst nurses and lab technicians. To minimize this gap between nurse and lab technician from a knowledge transfer perspective, a conceptual framework was constructed. This framework can be used both from an academic and practical point of view. This research has both academic and practical implications. Within the academic perspective, empirical data is gathered among hospitals in three different countries, which is compared to data found in academic literature. Moreover, with the analysis of the empirics gathered in this study and the framework that is proposed, a contribution is made to knowledge management within hospitals. From a practical perspective, a contribution is made in helping to minimise the pre-analytical errors in their blood sampling process, while giving the hospital a better understanding of the lack of communication and knowledge management amongst their key employees. By strengthening the communication and knowledge transfer, errors can be avoided. This would not only benefit the speed and accuracy of the diagnose process, but also benefit the nurses and lab technicians in workload. / Eftersom laboratorietester påverkar så mycket som 70 % av de medicinska besluten kan fel i blodprovstagningen äventyra patientsäkerheten. Forskning visar att det är i den föranalytiska fasen av blodprovstagningsprocessen som de flesta felen uppstår. Dessutom sägs denna fas vara den mest inflytelserika delen av den totala provtagningsprocessen, på grund av den höga graden av människors inblandning. Denna studie undersökte de föranalytiska felen i blodprovshanteringen och deras orsaker. En litteraturstudien genomfördes, och förstahandsuppgifter samlades in genom intervjuer. Totalt åtta intervjuer genomfördes i Sverige, Belgien och Nederländerna. Från dessa intervjuer samlades kvalitativa data in och analyserades med en tematisk ansats. De fem teman som erhölls var: sjuksköterska jämte laboratorietekniker, providentifiering, logistik, platsberoende provkvalitet och sjukhusledning. Varje tema innehöll flera observationer och slutsatser. En specifik observation var bristen på kommunikation och kunskapshantering mellan sjuksköterskor och laboratorietekniker. För att minimera denna klyfta mellan sjuksköterska och laboratorietekniker ur ett kunskapsöverföringsperspektiv konstruerades en konceptuell ram. Denna ram kan användas både ur akademisk och praktisk synvinkel. Denna forskning har både akademiska och praktiska konsekvenser. Utifrån det akademiska perspektivet samlades empiriska data in bland sjukhus i tre olika länder, som jämförs med data i den existerande litteraturen. Med analysen av den empiri som samlats in i den här studien och det ramverk som föreslås ges dessutom ett bidrag till kunskapshantering inom sjukhus. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar detta till att minimera de föranalytiska felen i blodprovstagningsprocessen, samtidigt som sjukhuset får en bättre förståelse för bristen på kommunikation och kunskapshantering bland sina nyckelpersoner. Genom att stärka kommunikationen och kunskapsöverföringen kan fel undvikas. Detta skulle inte bara gynna diagnostikprocessens snabbhet och noggrannhet, utan även avlasta sjuksköterskorna och laboratorieteknikernas arbetsbörda.

When blood sampling is performed, problems and complications occasionally occur. Sometimes the blood sampling fails. Statistically, blood sampling fails at the first attempt in 28 percent of all cases for adults. For children, the corresponding rate is 44 percent. The project was based on the need for aids to perform blood sampling. The need was identified and recognised by the taskmasters Frida Svensson and Lisa Eliasson during their degree project in 2021. The project group’s aim was to continue the taskmasters work developing a medical technology product that facilitates blood sampling and to bring the product one step closer to the market. Text removed due to confidentiality. The text mentions the functionality of the product. The product's effect is to increase the chance of succeeding with the blood sampling at the first try. This not only increases the patient’s comfort, but also is timesaving and decreases the need of disposable materials. In the long run this contributes to large financial savings for the healthcare department. The result of the project was a prototype that embodies the product Blood Simpling II.  The product’s functions reduce the risk of complications when blood sampling is performed. At the same time, the product increases the chance of succeeding with the blood sampling at the first attempt. The project group’s successful result resulted in its purpose of bringing the product one step closer to the market. Text removed due to confidentiality. The text mentions the functionality of the product. / Vid blodprovstagning förekommer det att problem och komplikationer uppstår. Det händer att blodprovstagningen helt misslyckas. Statistiskt sett misslyckas blodprovstagningen på första försöket för vuxna i 28 procent av fallen och för barn är motsvarande siffra 44 procent. Projektet utgick från det behov av hjälpmedel att utföra blodprovstagning som uppdragsgivarna Frida Svensson och Lisa Eliasson identifierade under sitt examensarbete från 2021. Syftet var att fortsatta deras arbete att utveckla en medicinteknisk produkt som underlättar vid blodprovstagning och föra den närmare marknaden. I syfte att föra produkten närmare marknaden var det projektgruppens mål att vidareutveckla produkten. Projektgruppen skulle färdigställa komponenterna var för sig och sedan sätta samman dem till en produkt. Produktens effekt är att den ökar chansen att lyckas med blodprovtagningen redan på första försöket. Det gör att det inte bara blir behagligare för patienten utan det sparar även på värdefull tid och engångsmaterial, vilket i längden leder till stora finansiella besparingar för vården. Resultatet av projektet blev en prototyp som gestaltar produkten Blood Simpling II vars funktioner gör att risken att komplikationer uppstår vid venös blodprovstagning minskar och samtidigt ökar produkten chansen att blodprovstagningen lyckas på första försöket. Genom det resultat som projektgruppen lyckades med uppfyllde de sitt syfte att föra produkten ett steg närmare marknaden. Text borttagen på grund av sekretess. Texten nämner produktens funktionalitet vars nyhetsvärde skyddas för att bevara patenteringsmöjligheten.