Since laboratory tests influence as much as 70% of the medical decisions, errors throughout the blood sampling process may jeopardize the safety of the patient. Research has shown that the pre-analytical phase of the blood sampling process is where the most errors occur. Moreover, this phase is said to be the most influential part of the total testing process, due to maximal involvement of humans. In this study, the pre-analytical errors in the blood sample handling process and their causes were investigated. Therefore, a literature study was performed, and first-hand data was collected through interviews. A total of 8 interviews was conducted in Sweden, Belgium, and the Netherlands. From these interviews, qualitative data was collected and analysed with a thematic approach. The 5 themes that were obtained are: nurse vs. lab technician, sample identification, logistics, location dependency of sample quality, and hospital management. Each theme included multiple observations and conclusions. One specific observation was a lack of communication and knowledge management amongst nurses and lab technicians. To minimize this gap between nurse and lab technician from a knowledge transfer perspective, a conceptual framework was constructed. This framework can be used both from an academic and practical point of view. This research has both academic and practical implications. Within the academic perspective, empirical data is gathered among hospitals in three different countries, which is compared to data found in academic literature. Moreover, with the analysis of the empirics gathered in this study and the framework that is proposed, a contribution is made to knowledge management within hospitals. From a practical perspective, a contribution is made in helping to minimise the pre-analytical errors in their blood sampling process, while giving the hospital a better understanding of the lack of communication and knowledge management amongst their key employees. By strengthening the communication and knowledge transfer, errors can be avoided. This would not only benefit the speed and accuracy of the diagnose process, but also benefit the nurses and lab technicians in workload. / Eftersom laboratorietester påverkar så mycket som 70 % av de medicinska besluten kan fel i blodprovstagningen äventyra patientsäkerheten. Forskning visar att det är i den föranalytiska fasen av blodprovstagningsprocessen som de flesta felen uppstår. Dessutom sägs denna fas vara den mest inflytelserika delen av den totala provtagningsprocessen, på grund av den höga graden av människors inblandning. Denna studie undersökte de föranalytiska felen i blodprovshanteringen och deras orsaker. En litteraturstudien genomfördes, och förstahandsuppgifter samlades in genom intervjuer. Totalt åtta intervjuer genomfördes i Sverige, Belgien och Nederländerna. Från dessa intervjuer samlades kvalitativa data in och analyserades med en tematisk ansats. De fem teman som erhölls var: sjuksköterska jämte laboratorietekniker, providentifiering, logistik, platsberoende provkvalitet och sjukhusledning. Varje tema innehöll flera observationer och slutsatser. En specifik observation var bristen på kommunikation och kunskapshantering mellan sjuksköterskor och laboratorietekniker. För att minimera denna klyfta mellan sjuksköterska och laboratorietekniker ur ett kunskapsöverföringsperspektiv konstruerades en konceptuell ram. Denna ram kan användas både ur akademisk och praktisk synvinkel. Denna forskning har både akademiska och praktiska konsekvenser. Utifrån det akademiska perspektivet samlades empiriska data in bland sjukhus i tre olika länder, som jämförs med data i den existerande litteraturen. Med analysen av den empiri som samlats in i den här studien och det ramverk som föreslås ges dessutom ett bidrag till kunskapshantering inom sjukhus. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar detta till att minimera de föranalytiska felen i blodprovstagningsprocessen, samtidigt som sjukhuset får en bättre förståelse för bristen på kommunikation och kunskapshantering bland sina nyckelpersoner. Genom att stärka kommunikationen och kunskapsöverföringen kan fel undvikas. Detta skulle inte bara gynna diagnostikprocessens snabbhet och noggrannhet, utan även avlasta sjuksköterskorna och laboratorieteknikernas arbetsbörda.