Bakgrund: Postpartumdepression är en depression som inträffar efter förlossningen och det är något som drabbar 8-15 % av alla mödrar. Postpartumdepression utvecklas oftast successivt tre månader efter förlossningen och det är en sjukdom som har påverkan på hela familjen. Sjukdomen är behandlingsbar, men för många är sjukdomen tabubelagd. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa mödrars upplevelser av postpartumdepression. Metod: En litteraturstudie har genomförts på tretton kvalitativa studier av mödrars upplevelser av postpartumdepression. Resultaten sammanställdes efter att studierna kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Resultatet visade tre kategorier: känsla av kaos, stor omställning och söker förklaring och förståelse. Konklusion: Mödrars upplevelser av postpartumdepression var att det var en svår och påfrestande tid och mödrarna behövde stöd i sitt moderskap. Bättre information om sjukdomen, tidigare upptäckt av mödrar med postpartumdepression och god vård skulle kunna minska lidande.

Bakgrund: Att bli förälder kan upplevas omvälvande för de flesta, dock drabbas ca 13 % av mödrar av psykisk ohälsa i form av postpartumdepression efter förlossningen vilket påverkar mammornas förmåga att fungera i det dagliga livet samt deras kapacitet att ta hand om det nyfödda barnet. Utan adekvat stöd och stöttning riskerar sjukdomen orsaka långtgående negativa konsekvenser för mamman, barnet såväl som för den övriga familjen. Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser av postpartumdepression. Vidare var syftet att beskriva de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats eftersöktes i databaserna Medline, Cinahl samt PsychINFO. Valda artiklar granskades för att urskilja likheter och skillnader i resultatet. Huvudresultat: Mödrarnas berättelser åskådliggjorde hur individuella upplevelser av att bli förälder inte levde upp till tidigare förväntningar vilket bidrog till negativa känslor som skuld, skam och minskad livskvalité. Att hålla uppe en fasad och förneka sina svårigheter förekom för att bibehålla kontrollen. Omgivningens agerande samt stigmat beträffande psykisk ohälsa spelade stor roll för mödrarnas upplevelse och hjälpsökande. Valda artiklars datainsamlingsmetod beskrivs utförligt i samtliga artiklar. Slutsatser: Skuld och skam färgade mödrarnas vardag till följd av krossade förväntningar samt upplevelsen av att vara olämplig som förälder. Tillsammans med sina egna och andras stigmatiserade bild av psykisk ohälsa försvårades hjälpsökandet. Mödrarna försökte i hög grad hantera sina problem allena. Bemötandet vid hjälpsökandet var därav av största vikt för att mödrarna skulle fullfölja behandlingen och att de vågade dela med sig av sina känslor.

Förlossningsdepression drabbar 10-15% av allanyblivna mammor.Relationen mellan mammanoch barnet kan påverkas negativt om behandling inte sätts in i tid och denegativa effekterna kan bli bestående.Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser vid förlossningsdepression. Ensystematisk litteraturstudie genomfördes där elva artiklar granskades,kategoriserades och sammanställdes. Resultatet visade att sjukdomen är starkt förknippad med skam, vilket gör attmånga kvinnor lider i det fördolda då de inte vågar söka hjälp av rädsla föratt bli sedd som dåliga mödrar. De rubriker som framträdde var att inte uppleva den förväntade lyckan, att förlora sig själv, att vara ensam och att behöva stöd.Kvinnor som tog kontakt med vården för att få behandling saknade ett empatisktbemötande av vårdpersonalen och upplevde att deras känslor normaliserades, defick inte adekvat hjälp och skickades hem utan behandling. En depression kan tasig många uttryck och därmed kan kvinnorna tänkas söka vård på olikavårdinstanser. Alla sjuksköterskor behöver därför ha god kunskap omförlossningsdepressionens olika uttryckssätt och kvinnans upplevelser avdepressionen för att kunna ge god omvårdnad och bemöta på ett lyhört, empatisktoch respektfullt sätt. För att minska stigmatiseringen i samhället och ökakunskaper om sjukdomen bör informationsåtgärder vidtas. Vidare forskning ommäns upplevelser vid förlossningsdepression, samt samkönade parförhållandenspåverkan är önskvärt för att främja familjehälsan.

Syftet med undersökningen är att se hur ensamstående mödrar med hemmavarande barn hanterar sin vardag utifrån det dubbelarbete det innebär att vara ensam ansvarig för inkomst och barn. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att mödrarna upplever att det ligger ett större ansvar på dem än på pappan, i de fall det fanns en sådan med i bilden. De behövde även göra effektiviseringar i vardagen och personliga uppoffringar i form av intressen och socialt umgänge. Detta berodde främst på att man behövde lägga mer tid på barnet eller barnen. Resultatet visade även att olika roller för modern, påverkade olika känslor samt att i de fall man misslyckades att upprätthålla en god fasad befann sig i sin roll som mor och inte på arbetsplatsen.

Syfte. Att undersöka mödrars erfarenheter av amning och stöd i glesbygd. Bakgrund. Att bli mamma är en omvälvande upplevelse, det finns ofta en föreställd bild över hur moderskapet och amningen ska vara. Studier tyder på att stödet är viktigt för kvinnan för att hantera sin nya situation samt vid komplikationer som kan uppstå. Vid brist på stöd finns risk att kvinnan slutar amma tidigare än hon önskat. Amningsvägledning ingår i BVC-sjuksköterskans arbetsuppgifter men studier visar att det brister i stödet från vårdpersonal. Metod. En kvalitativ fokusgruppstudie. 14 mödrar från tre inlandskommuner i norra Sverige deltog i studien. Kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat. Mödrarna upplever amning utan komplikationer som praktiskt och bekvämt, de saknar realistisk information om amning och problem som kan uppstå. Individanpassat stöd från BB och BVC är viktigt, där de möts med ett respektfullt bemötande. Det finns stöd att få på BVC om de begär det, men det stöd som erbjuds räcker inte alltid. Mödrarna upplever tidsbrist, brist på föräldraträffar och att det är skört med oftast bara en sjuksköterska på BVC. Mödrarna vänder sig ofta till sin partner eller annan närstående innan de söker hjälp från vården. Internet är också en viktig informationskälla som ibland kan ge bättre råd än BVC. Slutsats. För att mödrarna ska få det stöd och den hjälp de eftersträvar krävs tydlig kommunikation mellan berörda parter. Ett sätt att tillgodose mödrarnas behov av stöd, är att sjuksköterskan på BVC får mer tid avsatt för amningsvägledning. BVC-sjuksköterskan bör även få fler utbildningstillfällen, från till exempel amningsmottagning, för att hålla sig uppdaterade. Nyckelord: Stöd, amning, BVC-sjuksköterska, glesbygd, kommunikation

Arbetets syfte är att undersöka hur de ogifta mödrarna i Gudmundrås socken mellan åren 1931-1936 behandlades jämfört med andra kvinnogrupper inom fattigvården, samt vilka ärenden de förekommer i. Det material som har använts har hämtats från fattigvårdens egna protokollsböcker, vilka går att finna i Kramfors kommunala arkiv. Resultatet tyder på att de ogifta mödrarna inom Gudmundrås socken ofta behandlades på ett annorlunda sätt jämfört med de övriga kvinnogrupper som finns representerade under denna tidsperiod mellan 1931-1936. I de ärenden som finns beskrivna mellan 1931-1936 kan man utläsa att de ogifta mödrarna är den kvinnogrupp som är störst jämfört med de övriga utsatta kvinnogrupperna. Deras bifallna ärenden tyder också på att de först och främst fick hjälp med mat åt barnet jämfört med de andra kvinnogrupperna.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mödrars upplevelse av tidig hemgång efter förlossning i Sverige. Artikelsökning gjordes i databaserna Elin@Dalarna, PubMed, Blackwell Synergy och SveMed+. Studierna skulle vara vetenskapliga och gjorda i Sverige. Kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsanalysen av artiklarna. Totalt ingick 15 artiklar. I resultatet framkom att upplevelsen av tidig hemgång påverkades av möjligheten att själv kunna välja tidpunkten för sin hemgång. De kvinnor som själva valt en tidig hemgång var oftast nöjda i jämförelse med de som ej fått välja. En känsla av trygghet och självförtroende i att kunna ta hand om sitt barn visade sig också vara avgörande för en positiv upplevelse. Samhörigheten inom familjen och stödet från partnern angavs av många som viktigt. En positiv och stödjande attityd från personalen både på BB och i hemmet skapade en känsla av trygghet hos föräldrarna. Behovet av professionellt stöd var de första dagarna i hemmet stort och att kunna få stöd av någon när som helst på dygnet ökade känslan av trygghet. Tidig hemgång efter förlossningen har således visat sig vara bra för de kvinnor som själva önskar det, under förutsättning att tillräckligt stöd finns från vårdpersonalen.

Background: One in three breastfeeding women sustain a chest complication. Many mothers feel that breastfeeding counselors have been the key to initiate and maintain the breastfeeding. Aim: The aim of this study was to investigate mothers’ experiences of breastfeeding problems and the advice given from a breastfeeding clinic in a large Swedish city. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was made. Ten mothers were interviewed through a semi-structured interview guide. Data were analyzed by using content analysis. Results: Three categories and six sub-categories of mothers' perceptions of breastfeeding pro- blems and the advice they got from the breastfeeding clinic were identified. The mothers often experienced that breastfeeding problems had a strong negative impact on their mental health. Emotions such as anxiety, depression, grief and pain were common among the mothers. The majorities were positive with the advice given and many mothers stated they felt strengthened by the clinics support. Some mothers though expressed uncertainty whether the clinics advice really had helped them solving their problems. Conclusion: Strikingly many of the mothers in the study convey a sense of vulnerability when they describe their experiences of breastfeeding problems. The mothers' prior knowledge and preparedness for breast complications and other breastfeeding problems are not always sufficient. Adding to the vulnerability is the mothers' own expectations that breastfeeding should be obvious and natural. The breastfeeding clinic therefore plays an important role in supporting these mothers by meeting every mother where she is mentally.

No description available.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) är vanligt förekommande och kan drabba alla nyblivna mödrar med debut cirka fyra veckor postpartum. Trots dess förekomst är många omedvetna om vad det innebär för dem som drabbats. Syfte: Studiens syfte var att undersöka mödrars upplevelser av lidande i samband med PPD. Metod: En litteraturöversikt utav åtta artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ ansats och som utforskat mödrars upplevelser vid PPD. Artiklar söktes via databaserna Cinahl och PsycINFO. Den teoretiska referensramen som användes för litteraturöversikten var Katie Erikssons teori om lidande. Resultat: Resultatet visade två övergripande kategorier av mödrars upplevelser vid PPD: Djupgående förluster samt Nedåtgående spiral.  Mödrarna upplevde besvikelse när verkligheten visade sig vara annan än förväntat. De upplevde en stor skam vilket resulterade i att de isolerade sig och blev lidande i sin tystnad. Bristande stöd från sin omgivning kunde förvärra mödrarnas känslor av rädsla, sorg och ensamhet. Resultatet visade även besvikelser över bristande information om PPD från sjukvården, vilket satte mödrarna i en situation där de inte förstod att de var sjuka, utan upplevde istället sig själva som misslyckade mödrar. Slutsats: Det är av stor vikt att dessa kvinnor upptäcks i ett tidigt stadie, för att på så vis lindra deras lidande. Genom att erhålla en större förståelse av mödrarnas upplevelser vid PPD kan sjuksköterskan ges möjlighet att i ett tidigt stadie fånga upp nyblivna mödrar med symtom på PPD.   Nyckelord: Lidande, mödrar, postpartumdepression, upplevelser.