<p>Underbehandlad postoperativ smärta är idag ett stort problem världen över. Trots att det de senaste åren har uppmärksammats och forskats mer i ämnet kvarstår problematiken, att patienterna inte erhåller en tillräckligt bra postoperativ smärtbehandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i det postoperativa skedet. Det är hon/han som dagligen möter patienter med postoperativ smärta. Sjuksköterskan ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens smärta. Det gör hon/han genom verbal och icke verbal kommunikation samt att använda sig av olika smärtskattningsinstrument. Flertalet komponenter måste tas i akt för att få en väl fungerande postoperativ smärtbehandling. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans funktion vid postoperativ smärtbedömning och smärtbehandling. Metoden som använts är en litteraturöversikt av 13 vetenskapliga artiklar. Forskningen visar flertalet faktorer som påverkar sjuksköterskan i den postoperativa smärtbehandlingen. Sjuksköterskor tenderar att undervärdera patienternas smärta och inte kommunicera tillräckligt med dem. Det har även visat sig vara brister i dokumentation. Tydligare riktlinjer och mål eftersträvas för att den postoperativa smärtbehandlingen ska bli bättre behandlad.</p>

Underbehandlad postoperativ smärta är idag ett stort problem världen över. Trots att det de senaste åren har uppmärksammats och forskats mer i ämnet kvarstår problematiken, att patienterna inte erhåller en tillräckligt bra postoperativ smärtbehandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i det postoperativa skedet. Det är hon/han som dagligen möter patienter med postoperativ smärta. Sjuksköterskan ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens smärta. Det gör hon/han genom verbal och icke verbal kommunikation samt att använda sig av olika smärtskattningsinstrument. Flertalet komponenter måste tas i akt för att få en väl fungerande postoperativ smärtbehandling. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans funktion vid postoperativ smärtbedömning och smärtbehandling. Metoden som använts är en litteraturöversikt av 13 vetenskapliga artiklar. Forskningen visar flertalet faktorer som påverkar sjuksköterskan i den postoperativa smärtbehandlingen. Sjuksköterskor tenderar att undervärdera patienternas smärta och inte kommunicera tillräckligt med dem. Det har även visat sig vara brister i dokumentation. Tydligare riktlinjer och mål eftersträvas för att den postoperativa smärtbehandlingen ska bli bättre behandlad.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Smärta är en subjektiv upplevelse som omfattar kroppsliga, känslomässiga och andliga komponenter. Smärta och lidande kan vara övergående som vid den akuta smärtan men kan också förekomma under en längre period. Akut smärta förekommer vid vävnadsskada i samband med operation, trauma, reumatiska sjukdomar samt tumörsjukdom. Den akuta smärtan avtar i samband med att vävnadsskadan läker. Svensk sjuksköterskeförening beskriver att lidande, som är en av värdegrunderna för omvårdnad, är kopplat till en persons upplevelse av sin situation samt en unik och individuell känsla. Litteraturen beskriver hur patienter upplever en bristfällig smärtlindring på akutmottagningar. Syfte: Syftet var att undersöka patienters tillfredsställelse av smärtlindring på akutmottagning samt vilka interventioner som beskrivs för att patienterna ska få en adekvat smärtlindring. Metod: En litteraturstudie som baseras på 11 originalartiklar från sökningar i PubMed och CINAHL. Resultat: Tre faktorer som för patienten ledde till en ökad tillfredsställelse med smärtbehandling på akutmottagning var: kommunikation mellan vårdgivare och patient, minskning i smärtintensitet samt adekvat smärtlindring. Det fanns olika resultat i artiklarna om sjuksköterskeinitierad smärtlindring hade positiv inverkan på patienternas tillfredsställelse eller inte. Interventionerna i studierna som analyserades var bland annat utbildning av personal och sjuksköterskeintiterad smärtprotokoll vilka ledde till att antalet patienter som erhöll smärtlindring ökade och tiden till smärtlindring minskade. Slutsats: Denna studie visar att kommunikation, information samt adekvat smärtlindring leder till en ökad tillfredsställelse med smärtbehandlingen, för patienten. Studien markerar också att det finns förbättringsåtgärder för smärtbehandling på akutmottagningar, så som utbildning för vårdpersonal, riktlinjer samt smärtbedömning. Dessa åtgärder leder till att patienterna erhåller adekvat smärtlindring. Nyckelord: Smärtlindring, Smärtbehandling, Patienttillfredsställelse, Akutmottagning.

<p>Smärta är ett vanligt förekommande symtom som orsakar stort lidande hos patienten. Obehandlad smärta är fortfarande allt för vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans smärtbedömning och dess betydelse för optimal smärtbehandling. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 artiklar analyserades. Resultatet visade att en dokumenterad smärtbedömning är en grundläggande förutsättning för smärtbehandling. Fler faktorer för att ge en optimal smärtbehandling identifierades såsom; lämpliga strategier vid smärtbedömning, vikten av att följa riktlinjer och en professionell attityd hos sjuksköterskan. Förtryckta smärtbedömningsformulär bidrog till en förbättrad dokumentation av smärtan. Organisatoriskt behöver smärtbedömning bli erkänt som en del av det kliniska arbetet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll vid smärtbedömning och smärtbehandling, och kan därigenom bidra till att minska patientens lidande. I framtiden behöver sjuksköterskornas och läkarnas kompetens i smärta och smärtbehandling förbättras.</p>

Smärta är ett vanligt förekommande symtom som orsakar stort lidande hos patienten. Obehandlad smärta är fortfarande allt för vanligt förekommande inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans smärtbedömning och dess betydelse för optimal smärtbehandling. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 artiklar analyserades. Resultatet visade att en dokumenterad smärtbedömning är en grundläggande förutsättning för smärtbehandling. Fler faktorer för att ge en optimal smärtbehandling identifierades såsom; lämpliga strategier vid smärtbedömning, vikten av att följa riktlinjer och en professionell attityd hos sjuksköterskan. Förtryckta smärtbedömningsformulär bidrog till en förbättrad dokumentation av smärtan. Organisatoriskt behöver smärtbedömning bli erkänt som en del av det kliniska arbetet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll vid smärtbedömning och smärtbehandling, och kan därigenom bidra till att minska patientens lidande. I framtiden behöver sjuksköterskornas och läkarnas kompetens i smärta och smärtbehandling förbättras.

Introduktion: Smärta är den vanligaste orsaken till att människor i Sverige söker vård inom primärvården idag. Smärta kan delas in i smärtklassifikationer där den vanligast förekommande är nociceptiv smärta. Två behandlingsmetoder svenska fysioterapeuter använder kliniskt vid behandling av smärta är akupunktur och dry needling. Vid akupunktur används nålar i specifika akupunkturpunkter och vid dry needling används nålar direkt i aktiva triggerpunkter eller smärtsam- och stel muskulatur. Det är inte bevisat hur akupunktur och dry needling fungerar men samma verkningsmekanismer tros förklara båda behandlingsmetoderna. Åsikterna är delade inom forskningsvärlden och bland svenska fysioterapeuter huruvida behandlingsmetoderna överhuvudtaget ska användas kliniskt till följd av bristande evidens. Syfte: Syftet var att undersöka svenska fysioterapeuters användning samt uppfattning om behandlingsresultat av dry needling och akupunktur. Metod: För att besvara syftet genomfördes en enkätundersökning med två urvalsmetoder. En egenkonstruerad e-enkät användes som utformades efter källor, inkluderingskriterier och andra enkäter. Resultat: 60 svar analyserades. 51 fysioterapeuter hade utbildning i akupunktur, av dessa använde 22% aldrig behandlingsmetoden. 19 fysioterapeuter hade utbildning i dry needling, av dessa använde 11% aldrig behandlingsmetoden. Bäst behandlingsresultat upplevdes vid behandling av nociceptiv smärta. Det fanns inget statistiskt samband mellan ålder och användning av behandlingsmetoderna eller användning och tid med utbildning i metoderna. Konklusion: Ett större antal fysioterapeuter använde akupunktur jämfört med dry needling. Främsta anledningen till att de med utbildning inte använde behandlingsmetoderna var bristen på evidens. Gemensamt för behandlingsmetoderna var att bäst behandlingsresultat upplevdes vid behandling av nociceptiv smärta. Baserat på denna studie finns behov av fler studier som undersöker dry needling och akupunktur i syfte att påverka evidensgraden.

Bakgrund:I snitt föds 115,000 barn i Sverige varje år. Ungefär en tiondel av dem vårdas på någon av landets 37 neonatalavdelningar. Under den perioden utsätts barnen för obehag och smärtsamma procedurer som kan vara påfrestande för ett nyfött sjukt eller för tidigt fött barn. Detta ställer höga krav på sjuksköterskorna. Syfte:Att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av smärtbehandling till barn som vårdas på en neonatalavdelning. Metod:Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts. Artiklarna har valts ut i databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Resultat:Sjuksköterskorna uppgav att det saknades riktlinjer och rutiner kring smärtbehandling på neonatalavdelningarna där de arbetade. Sjuksköterskorna ansåg även att bristen på kunskap och utbildning ledde till att barnen som vårdades på neonatalavdelningen ej erhöll den individuella smärtbehandling som varit önskvärd. Konklusion: För att öka kunskap och utbildning hos sjuksköterskorna samt att få tydligare riktlinjer och rutiner krävs att organisation och ledning tar ett större ansvar. Individanpassad smärtbehandling krävs för att minska barnens lidande.

<p>Postoperativ smärta upplevs av många patienter trots att det finns effektiv smärtlindring tillgänglig. Infiltrationsanestesi är en metod då lokalanestetika injiceras i operationsområdet och därmed blockerar överföringen av smärtimpulserna till centrala nervsystemet. Syftet var att undersöka om infiltrationsanestesi vid bukkirurgi minskar den postoperativa smärtan. 16 randomiserade-dubbelblind studier analyserades och gav information om läkemedlets betydelse, administreringstillfället och det kirurgiska bukingreppets betydelse. 13 av 16 studier visade på en reducering av den postoperativa smärtan hos patienterna med variation från den första postoperativa timman upp till 10 dagar. Metoden att infiltrera lokalanestetika en och en halv timma före operationen med fortsättning under, i slutet och sex timmar efter den första infiltrationen gavs visade på längst uppmätt postoperativ smärtlindring. Kunskaper om anestesiformer och smärtbedömning krävs av sjuksköterskan för att i god tid möta upp med ytterligare smärtlindring. För att kunna ge förslag på evidensbaserad sjukvård och därmed minska patienternas lidande krävs noggrannare analys av variationerna i metoderna och ett ökat samarbete mellan olika yrkeskategorier.</p>

<p><strong>Sammanfattning:</strong></p><p>Smärta är ett av de vanligast förekommande symtomen hos patienter på akutmottagningen. Obehandlad smärta leder till fysiska och psykiska konsekvenser som orsakar individen stort lidande. Detta kan få till följd att patientens tilltro till sjukvården undermineras. Adekvat smärtbehandling är en grundsten i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.</p><p>Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling inom akutmottagningsverksamhet. Studien utfördes som en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och smärtbehandling kan kopplas till organisation, människosyn, kunskap och kommunikation och att dessa berör varandra. Ökad kunskap kan utgöra en positiv påverkansfaktor inom alla dessa teman, därför bör fortlöpande utbildning och även handledning inom området ges till yrkesverksamma sjuksköterskor. Det finns behov av fördjupad forskning på området, gärna kvalitativa studier för att öka förståelsen för vad som påverkar sjuksköterskan i hennes smärtbehandlingsåtgärder.</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva äldre människors upplevelser av smärta och vilken smärtbehandling de fick. Metoden var en beskrivande litteraturstudie och för att besvara frågeställningarna genomfördes en litteratursökning i databaserna Cinahl, Science Direct och Medline (Pubmed). Resultatet visade att många av de äldre upplevde smärta på något sätt och ansåg att det var något de måste lära sig leva med. Aktiviteter i hemmet ökade ofta smärtan. Smärtan medförde att den fysiska aktiviteten minskade. Muskuloskeletal smärta var vanligast med smärta i rygg, ben, knän, fötter och höfter. Smärtan ledde till att livskvaliteten minskade och att de äldre blev mer beroende av hjälp. Kvinnor hade mer långvarig smärta och kände sig också mer deprimerade än männen. Äldre var ofta underbehandlade mot smärta och många med svår smärta använde inte smärtstillande läkemedel eller endast en låg dos. En bra läkemedelsbehandling förbättrade aktivitet och sömn. Många var intresserade av icke farmakologisk behandling och att delta i tränings- och avslappningsprogram för att hantera smärtan.</p> / <p>The aim of this study was to describe elderly people's experiences of pain and which treatment of pain they received. To answer the questions a descriptive literature review was made. The literature search was done in the following databases; Cinahl, Science Direct and Medline (Pubmed). The result showed that several of the elderly experienced pain in some way and believed it was something they had to live with. Most of the time activities at home increased the pain there the pain often decreased the physical activity.  The results showed also that musculoskeletal pain in back, legs, knees, feet and hips was most common. Pain resulted in reduced quality of life and the elderly became more dependent of support. Women experienced more chronic pain and were more depressed than men. The elderly was often undertreated against pain and many with difficult pain not used analgesics or only a low dose. A good pharmacological treatment improved activity and sleep. Majority of the elderly was interested of non-pharmacological treatment and to attend relaxation- and training's programs in order to handle the pain.</p>