Bakgrund: Att mäta, utvärdera och behandla smärta hos patienter tillhörsjuksköterskans ansvarsområde och tidigare studier har visat att det finns brister ismärtbehandlingen. Smärtans negativa effekter för patienter gör det viktigt attundersöka detta omvårdnadsområde för att förbättra vårdkvalitén.Syfte: Syftet var att undersöka förekomst av smärta hos patienter inskrivna påmedicinska och kirurgiska avdelningar, deras skattning av smärta ochsmärtlindring samt deras upplevelse av sjuksköterskors åtgärder kring smärta.Metod: Studien genomfördes i form av en enkätundersökning, datainsamlingenutfördes av författarna. Studien genomfördes på 7 avdelningar på SkånesUniversitet Sjukhus i Malmö och Trelleborgs Lasarett. Enkäten som användes hartidigare använts i en studie på Akademiska sjukhuset Uppsala.Resultat: Den teoretiska populationen utgjordes av 154 patienter. 90 patientersvarade på enkäten, av dessa hade 61 (68 %) upplevt smärta det senaste dygnet.55 (61,1 %) hade skattat sin smärta >3 på NRS-skalan, 15 (24,6 %) av dessaskattade sin smärta som måttlig och 40 (65,6 %) som svår. Av de 61 som haftsmärta hade 50 (82 %) blivit tillfrågade om de hade smärta men endast 21 (34,4%) hade fått skatta sin smärta på en smärtskala. Överlag var informanterna nöjdamed sin smärtlindring, mediansvar var ”Nöjd” som var en 4 på en skala från 1- 5.Sammanfattning: Smärtprevalensen var 68 %, få av patienterna fick skatta sinsmärta. Statistiskt signifikanta skillnader påvisades; fler patienter på kirurgiska änmedicinska vårdavdelningar fick skatta sin smärta, vidare påvisades signifikantaskillnader i hur nöjda olika åldersgrupper var med smärtlindringen.Nyckelord: smärta, smärtbehandling, smärtlindring, smärtprevalens,smärtskattning. / Background: Pain management is an important part of nurses’ responsibilities aspatient advocates and previous studies have shown shortcomings in painmanagement. The negative effects’ of pain makes it important to examine thisissue to improve the quality of care.Purpose: The purpose of this study was to determine the prevalence of pain ininpatients at medicinal and surgical wards, how they rate their pain and theirassessment of the nurses’ interventions regarding pain management.Method: A questionnaire was used. The authors handled the data gatheringthemselves. The study was carried out at seven wards at Skånes Universityhospital in Malmö and the hospital in Trelleborg. The survey had been used in aprevious study at the Academic hospital Uppsala.Results: The theoretical population consisted of 154 patients. 90 inpatientsanswered the survey, 61 (68 %) had experienced pain during the last 24 hours. 55(61,1 %) had rated their pain >3 on the NRS – scale, 15 (24,6 %) of these ratedtheir pain as moderate and 40 (65,6 %) as severe. Of the 61 that had experiencedpain 50 (82 %) had been asked by the staff if they had pain, but only 21 (34,4 %)were asked to assess their pain on some kind of pain scale. The informants wereon average satisfied with their pain relief, on a scale from 1 – 5 the medianresponse was 4.Summary: The prevalence of pain was 68 % among the informants. Only a fewof the informants were asked to assess their pain. Statistical significant differenceswere calculated; more informants at surgical than medicinal wards was given theopportunity to assess their pain. Furthermore significant differences werecalculated between the different age groups regarding satisfaction with pain relief.Keywords: Pain, Pain assessment, Pain management, Pain prevalence, Pain relief

Bakgrund: Den mest förekommande orsaken till att patienter besöker akutmottagningen ärsmärta och i Sverige besöker cirka 1,6 miljoner människor akutmottagningar varje år. Underbehandling av smärta har varit och är fortfarande ett stort problem på akutmottagningenoch patienter är inte tillfredsställda med smärtbehandlingen de får. Fel eller fördröjdbehandling av akuta smärttillstånd ökar risken för långvarig smärta. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av smärtbehandling på en akutmottagning med fokus på deras grundläggande vårdbehov. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med induktiv design tillämpades. Sökningarnagenomfördes i PubMed, CINAHL och Google Scholar vilket resulterade i 23 vetenskapligastudier med kvantitativ och kvalitativ ansats samt en med mixad-metod. Insamlade dataanalyserades med hjälp av integrerad innehållsanalys. Resultat: De faktorer som sågs påverka patienter erfarenheter av smärtbehandling och derastillfredsställelse var fysiska behov, vårdrelationen och psykosociala behov. De fysiskabehoven gällde smärtbedömning, tiden till smärtlindring samt adekvat smärtlindring ochvårdrelationen gällde interaktionen mellan patient och vårdpersonal samt visad empati hospersonalen. Psykosociala behov i form av information och kommunikation samt emotionelltvälbefinnande hade också betydelse. Slutsats: Huvudresultatet i denna litteraturstudie visar på att patienters vårdrelation med vårdpersonal och patienters fysiska samt psykosociala behov var av stor vikt för patienters erfarenheter av smärtbehandling, dock var behoven inte alltid tillgodosedda. En nationell behandlingsriktlinje kring smärtbehandling och betydelsen av personcentrerad vård på akutmottagningen kan vara patienter till gagn. Med ramverket Fundamentals of Care går det att identifiera patientens grundläggande vårdbehov som kan vägleda sjuksköterskor att ge enholistisk och personcentrerad vård samt en god omvårdnad vid smärtbehandling.

Bakgrund; Att leva med en dödlig sjukdom som cancer är svårt och påfrestande upplevelse, och forskning har visat att personer med cancer lider av både fysiskt och psykisk smärta. Syfte; Denna litteraturstudies syfte var att beskriva personers upplevelser av smärtlindrande behandling under palliativ vård vid cancer. Metod; Litteraturstudien genomfördes med 12 artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat; Analysens resulterade i fem kategorier som beskriver personers upplevelser av den smärtlindrande behandlingen som ges under palliativ vård vid cancer: Att känna oro och rädsla över farmakologisk smärtlindring, Att uppleva farmakologisk smärtlindring som enda tillgängliga alternativ, Att smärtlindring främjar hälsa och livskvalitet, Att uppleva bristande smärtkontroll och biverkningar av smärtlindring och Att hitta egna strategier att lindra smärta. Slutsats; Smärtlindrande behandling hade stor betydelse för personer med cancersmärta. Personer upplevde att smärtlindringen möjliggjorde att uppleva välbefinnande och ökad självständigheten. Genom att tillhandahålla effektiv smärtlindring kunde personer leva och dö med värdighet. Mer forskning inom detta område är viktigt för att få djupare förståelse.

Bakgrund: Ett hudsår definieras som en skada på hudens ursprungliga fysiologi. När ett sår uppstår påbörjas sårläkningsprocessen, denna fas är indelad i fyra olika delar: koagulationsfas, inflammationsfas, nybildningsfas och mognadsfasen. För behandling av sår-relaterad smärta finns det både farmakologiska och icke farmakologiska åtgärder som används. Ett exempel på en icke farmakologisk åtgärd är VR. VR har visat god potential till att minska smärta vid olika medicinska åtgärder. Användningen av digitalisering inom vården har god potential att utveckla omvårdnaden. Vården kommer ständigt med nya behandlingar och metoder. Vision eHälsas mål är att Sverige ska bli ett av de ledande landen inom användningen av digitalisering inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva den smärtlindrande effekten av VR (Virtual Reality) hos vuxna patienter som lider av smärtor i samband med omläggning av sår. Metod: Denna studie gjordes som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats, litteraturöversikten är baserad på studier med kvantitativ metod. Artiklarna som användas i resultatet är tagna ifrån CINAHL och PubMed. En artikel är tagen från CINAHL och sex artiklar från PubMed. Samtliga artiklar har granskats med hjälp av en granskningsmall för kvantitativa studier. Resultat: Resultatet grundar sig i sju utvalda artiklar, sex av dessa artiklar har en kvantitativ metod och den resterande har en mixad metod. Analysen resulterade i att det bildades tre kategorier som var: “Användningen av VR som en icke farmakologisk metod kombinerat med en farmakologisk metod”, “Användningen av VR som en icke farmakologisk metod utan kombination med farmakologisk metod” och “God smärtlindrande effekt av VR ökar viljan hos patienter att använda metoden vid framtida såromläggningar”. Slutsats: Litteraturöversikten visar på VR:s goda smärtlindringseffekt vid såromläggningar hos vuxna patienter. Med hjälp av VR kan såromläggningen förbättras utifrån patientens subjektiva upplevelse av momentet samt att det kan leda till ökad vårdkvalitet, effektivitet och förbättrad smärtbehandling.

Postoperativ smärta är en personlig och subjektiv upplevelse som påverkas avmånga olika faktorer. Trots att det har forskats mycket om postoperativa smärtoroch smärtbehandlingar plågas fortfarande ett stort antal patienter av smärtor efterett kirurgiskt ingrepp. Syfte med detta arbete är att beskriva patienternas upplevelserav den postoperativa smärtan och smärtbehandlingen genom att belysa faktorernasom påverkar dessa upplevelser, och hur de upplever smärtbehandlingen.Metoden är en systematisk litteraturstudie som bygger på Goodmans sju steg därkvantitativa och kvalitativa artiklar används. Resultatet är baserat på 11 artiklarsom visar att patienternas upplevelse av postoperativ smärta påverkas av sömnstörning,dagliga aktiviteter, typ av ingrepp, ålder, genus, information, erfarenheter,förväntningar av postoperativ smärta, ångest, depression och sjuksköterskansattityder. När det gäller patienternas upplevelse av smärtbehandlingen visar resultatetatt patienterna vill ha kontroll över sin behandling, tillfredställelse medsmärthanteringen är hög och behandlingen upplevs olika beroende på vilkensmärtbehandling som ges. De flesta faktorerna som är angivna i resultatet kanpåverkas med hjälp av tydlig information och sjuksköterskans bemötande. / Postoperative pain is a personal and subjective experience influenced by manydifferent factors. Although it has been researched a lot about post-operative painand pain treatments a large number of patients still suffer of the pain after a surgicalprocedure. Aim of this study is to describe patients' experiences of postoperativepain and pain treatment by highlighting the factors that affect these experiencesand how they experience pain treatment. The method is a systematic literaturereview based on Goodman’s seven steps, where qualitative and quantitativearticles have been used. The result is based on 11 articles which showed that patients'experience of postoperative pain is influenced by sleep disruption, dailyactivities, type of surgery, age, gender, information, experiences, expectations ofpostoperative pain, anxiety, depression and the nurse attitudes. In terms of patients´ experience of pain treatment outcome shows that the patients wanted tohave control over their treatment, satisfaction with pain management is high andexperiences of the pain management was different depending on the method ofpain treatment. Most factors mentioned in the results may be affected by clearinformation and the nurse's response.

Bakgrund: Smärta och äldre personer är centrala delar i sjukvården. Smärta är en subjektiv upplevelse och påverkar en person både psykiskt och fysiskt. Smärta är komplext och det finns många anledningar till att smärta uppkommer. Många äldre personer i samhället får inte korrekt smärtlindring vilket kan bero på attityder och felaktiga bedömningar.  För att underlätta bedömningen av smärta finns det instrument som vårdpersonal kan ta hjälp av för att underlätta bedömningen av äldre personers smärta. Syfte: Att beskriva hur äldre personer upplever smärta och hur den handhas på vårdenheter. Metod: En litteraturöversikt som byggts på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna har hämtats från CINAHL complete. Sökord som har använts i studien: Perception, aged, analgesia, nursing, pain, pain assessment, older adults, aged 80 and over, patient, pain measurement, interviews. Den teoretisk referensram som användes var Katie Erikssons teori om lidande som syftar på att lidandet är en del av livet och är ett skydd för den enskilda individen. Resultat: Analysen av resultatdelarna delades upp i tre teman: Smärta och äldre, som belyser hur smärta kännetecknas hos äldre. Identifiering och bedömning av äldre personers smärta, belyser bedömningen av äldre personers smärta och bedömningsinstrument för att mäta smärta samt hur smärta hanteras, som belyser behandling av smärta hos äldre personer. Diskussion: De två teman som togs upp i diskussionen var smärta och äldre samt bedömning av äldre personers smärta. Dessa har diskuterats mot Katie Erikssons teori om lidande och konsensus begreppet vårdande. / Background: Pain and elderly people are central parts of healthcare. Pain is a subjective feeling affecting humans both psychologically and physically. Pain is complex and there are many reasons why pain arises. Many elderly people in society do not get the right pain relief, which may be due to attitudes or incorrect assessments. To facilitate the assessment of pain, there are instruments that health professionals can use to assess the pain of the elderly. Aim: To describe elderly people’s perception of pain and how it’s administered in care settings. Method: A literature review that has been built on ten scientific articles. The articles were taken from CINAHL complete. Search terms used: Perception, aged, analgesia, nursing, pain, pain assessment, older adults, aged 80 above, patient, pain measurement, interviews. The theoretical framework was Katie Erikson's theory of suffering that refers to that suffering is part of life and is a defense for the individual. Results: The analyses of the results were divided into three themes: Pain and elderly, which illustrates how the pain is characterized in elderly. Identification and assessment of older people's pain, highlighting the assessment of older people's pain and the assessment instruments that can be used and how pain is managed, that elucidate the treatment of pain for elderly people. Discussions: The two themes addressed in the discussion were pain and elderly, and assessment of elderly people’s pain. These were discussed against Katie Erikson's theory about suffering and the consensus term care.

Opioider har blivit en vanligare behandlingsmetod för patienter med långvarig smärta som bidrar till att patienten upplever adekvat smärtlindring. Smärtlindringen kan dock leda till att patienter utsätts för opioidinducerade risker som leder till att patienten inte erhåller adekvat smärtlindring. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att behandlas med opioider vid långvarig smärta. Litteraturstudien utgår från en induktiv ansats och resultatet grundas på 14 vetenskapliga artiklar, varav sju artiklar är kvalitativa samt sju är kvantitativa. En innehållsanalys användes vilket resulterade i tre olika teman: Det professionella och sociala stödet, Inverkan på kropp och själ samt Vilja till att bemästra opioidbehandlingen. Resultatet visade både positiva och negativa upplevelser bland patienter med långvarig smärta som behandlas med opioider. Patienterna upplevde det professionella mötet som särskilt betydelsefullt då det ingav hopp och stöd. Patienter kunde däremot också uppleva förutfattade meningar samt negativa attityder vilket bidrog till bristfällig omvårdnad för patienterna. Studien föreslår att sjuksköterskor är i behov av utbildning och kunskap angående opioider och dess inverkan på kroppen för att bidra med god patientutbildning samt god omvårdnad. / Opioids have become a common method of treatment for patients with chronic pain that contribute to adequate pain relif. Pain relief can lead to patients being exposed to opioid-induced risks that causes inadequate pain relief for the patients. The aim of the study was to highlight patients experiences of being treated with opioids for chronic pain. The literature review is based on a inductive approach and the results are based on 14 scientific articles, including seven qualitative articles and seven quantitative articles. A content analysis of the article was used which resulted in three different themes: The professional and social support, Impact on the body and mind and Will to overcome opioid-therapy. The result showed both positive and negative experiences among patients with chronic pain treated with opioids. Patients experienced the professional meeting as particularly significant because it gave them hope and support. Patients could however also experience prejudice and negative attitudes which contributed to inadequate care for the patients. The study suggests that nurses are in need of education and knowledge about opioids and their impact on the body to contribute with good patient education and good nursing care.

No description available.

Bakgrund: Höftartroplastik är rankad som nummer 11 på listan över de mest smärtsamma kirurgiska ingreppen. Att utveckla kronisk smärta postoperativt rapporteras vara så hög som 10%. Syfte: Studera vuxna patienters upplevelser av postoperativ smärta efter planerad höftoperation samt patienternas erfarenhet av smärtbehandlingen. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2000 och 2019. Fem artiklar har kvantitativ ansats och fem av artiklarna har kvalitativ ansats. Resultat: Patienters upplevelser av postoperativ smärta efter en elektiv höftoperation är individuell och beskrivs både kvantitativt med hjälp av smärtskattningsskalor och kvalitativt med egna ord. Majoriteten av studierna visar att patienterna upplever sig tillräckligt smärtlindrade av de läkemedel de får i syfte att minska den postoperativa smärtan och i andra fall där religiösa åskådningar spelar in, så förlitar sig patienterna på sin tro och med hjälp av sin familj. Slutsats: Postoperativ smärta efter elektiv höftoperation är ett faktum. Patienterna upplever sig smärtlindrade eller i andra fall står ut med smärtan av kulturella och religiösa skäl. Patienternas delaktighet under sin vårdtid, bättre uppföljning av vården efter utskrivning och ytterligare forskning kring effektivare postoperativ smärtbehandling, krävs i framtiden. / Introduction: Hip arthroplasty is ranked number 11 on the list of the most painful surgical procedures. Developing chronic pain postoperatively is reported to be as high as 10%. Aim: Study adult patients' experiences of postoperative pain after planned hip surgery and the patients' experience of pain management. Methods: A review of literature based on 10 scientific articles published between 2000 and 2019. Five articles have quantitative approach and five of the articles has qualitative approach.   Results: Patients' experiences of postoperative pain after an elective hip operation are individual and described both quantitatively by means of pain estimation scales and qualitatively in their own words. The majority of the studies show that the patients feel sufficiently pain-relieved by the drugs they receive in order to reduce the postoperative pain and in other cases where religious views are recorded, the patients rely on their faith and with the help of their family. Conclusion: Postoperative pain after elective hip surgery is a fact. The patients feel pain-relieved or in other cases stand out with the pain for cultural and religious reasons. Patients' involvement during their care period, better follow-up of care after discharge and further research in more effective postoperative pain treatment, are required in the future.

Människan har i alla tider försökt att lindra smärta och lidande på olika sätt. I Sverige visas det att postoperativ smärta inte är tillräckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svår till mycket svår smärta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgå. Smärta är en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt. Det finns inget objektivt instrument att mäta smärta utan smärta kan enbart skattas. Sjuksköterskan har olika metoder för att smärtlindra patienten beroende på typ av smärta. Smärta delas in i olika grupper nociceptiv, neurogen och neuropatisk smärta. Syftet är att granska sjuksköterskans riktlinjer/PM som finns för postoperativ smärtlindring på vårdavdelning. Metoden som har använts är en litteraturöversikt där innehållet i riktlinjerna/PM har granskats för att finna likhet och skillnader. Resultat av denna studie gav olika teman som smärtskattning, läkemedel, administreringssätt, biverkningar, kontraindikationer, dokumentation och kvalitetssäkring. De riktlinje/PM som granskades visade att det fanns varierande innehåll. Vissa riktlinjer/PM gav utförlig information om smärtbehandling medan vissa gav mindre information. Det framgick att Visuell analog skala (VAS) bör användas regelbundet och att VAS- skalan bör användas både före och efter smärtbehandling. Det framkom även att för att uppnå individuell behandling är intravenösa injektioner att föredra. Det visade sig också att kontinuerlig utvärdering och dokumentation är viktig att utföra. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>