Bakgrund: Opioidmissbruk är ett fenomen som är vanligt världen över. Sjuksköterskor oavsett arbetsplats kommer att möta patienter med missbruksproblematik. Opioider används inom vården som smärtlindring och kan vara mycket beroendeframkallande då tolerans snabbt utvecklas. Smärta är något som alla har erfarenhet av och patienter med opioidmissbruk ställs inför unika problem då tolerans tillsammans med beroende skapar problem vid smärtbehandling. Relationen till vården kan också vara svår då rädsla för stigman och förutfattade meningar förekommer.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge smärtbehandling till patienter med opioidmissbruk.   Metod: En litteraturstudie har genomförts på befintlig forskning. Åtta kvalitativa artiklar har granskats, dess innehåll analyserats och sammanställts. Resultat: Litteraturstudien genererade tre kategorier och två respektive tre subkategorier i resultatet. Kategorin bristande kunskap med subkategorierna; att känna osäkerhet, avsaknad av utbildning och rädsla för att göra fel. Förhålla sig till egna attityder med subkategorierna; misstänksamhet och bristande tillit samt förutfattade meningar och stigma. Och till sist kommunikation har betydelse med subkategorierna; förhållandet mellan sjuksköterska och patient samt gemensam förståelse inom vårdteamet.  Slutsats: Att arbeta med patienter lidande av smärta med ett opioidmissbruk kan vara en utmaning. Det finns ett stort behov av förbättrad utbildning, förändrade attityder samt tydlig kommunikation. Detta för att patienterna ska få en jämlik vård och ökat välmående. Mer forskning krävs för att upptäcka ytterligare kunskapsluckor och behov. / Background: Opioid abuse is a common phenomenon all around the globe. Nurses will encounter this regardless of their workplace. Opioids are used within the healthcare setting as pain relief and can be highly addictive due to the quick development of tolerance. Pain is something that everyone experiences and patients with opioid abuse syndrome encounter unique problems when tolerance combined with addiction create issues regarding pain treatment. The relationship towards the healthcare system can also be difficult due to patients fear that stigmatization and preconceived notions will occur.  Aim: To describe nurses experiences to give pain management to patients with opioid abuse.  Method: A literature study was performed. Eight qualitative articles were reviewed, and the content was analysed and compiled.  Results: The result generated three categories with two and three subcategories each. The category lack of knowledge with the subcategories; to feel insecure, lack of education and fear of doing wrong. To consider own attitudes with the subcategories, suspicion, and lack of trust as well as preconceived notions and stigma. And at last communication carries importance with the subcategories; the relationship between nurse and patient as well as shared understanding within the healthcare team. Conclusion: Working with patients suffering from pain whilst having an opioid abuse, can be a challenge. Improved education and changed attitudes as well as clarity in communication is highly needed. This in order to make sure that patients get equal care as well as improved wellbeing. Further research is needed to discover additional gaps of knowledge and needs.

Bakgrund: Postoperativ smärta är ett vanligt tillstånd efter ett kirurgiskt ingrepp som måste behandlas utifrån patienternas unika upplevelser. Underbehandlad postoperativ smärta kan geupphov till komplikationer och lidande hos patienter. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av postoperativ smärta och smärtbehandlingsmetoder. Metod: Litteraturöversikt av tolv kvalitativa originalartiklar. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Patienter upplevde att smärtan varierade i karaktär, intensitet, lokalisation och varaktighet. Faktorer som personalens attityder, patienters preoperativa förväntningar, tidigare upplevelser och social bakgrund påverkade upplevelsen av den postoperativa smärtan. Det fanns delade åsikter om smärtbehandlingarnas metoder och effekt där ett stort antal patienter uppgav en underbehandlad postoperativ smärta med otillräcklig smärtlindring och biverkningar. Fördomar samt tidigare upplevelser av biverkningar kunde påverka patienternas vilja att konsumera opioider. Det noterades en okunskap om den postoperativa smärtbehandlingen. Patienterna använde sig av egna icke-farmakologiska strategier för att lindra den postoperativa smärtan. Slutsats: Patienters upplevelser av den postoperativa smärtan skilde sig mellan olika individer och påverkades av omkringliggande faktorer. Det fanns en variation av upplevelser av den postoperativa smärtbehandlingen, en del upplevde att den farmakologiska smärtlindringen var adekvat och en del upplevde den som bristande. Upplevelser av bristande farmakologisk behandling karakteriserades i form av underbehandlad smärta, komplicerade smärtbehandlingsrutiner, biverkningar, rädsla och bristande kunskap om de aktuella smärtbehandlingarna. Det identifierades att patienterna hade behov av utförlig och individanpassad information om smärta och smärtbehandling, samt ett personcentrerat bemötande från vårdpersonal för att optimera smärtlindringens effekt och minska det mänskliga lidandet. / Background: Postoperative pain is common after a surgical procedure and must be treated based on the patients' unique experiences. Undertreated postoperative pain can lead to complications and patient suffering. Aim: To describe patients experiences of postoperative pain and treatment. Method: Literature review of twelve qualitative original articles. The literature searches were implemented in the databases PubMed and CINAHL. Results: Patients experienced their pain varied in character, intensity, localization and duration. Factors such as staff healthcare professionals’ attitudes, patients’ preoperative expectations, previous experiences and social background influenced the experience of postoperative pain. There were divided opinions on treatment and corresponding efficacy. Some patients reported undertreated postoperative pain with inadequate pain relief and sideeffects. Their preconceptions and previous experiences of side effects influenced consumption of opioids. Patients’ ignorance of the postoperative pain treatment was discovered. Different non-pharmacological strategies to relieve the postoperative pain were used by patients. Conclusion: Patients' experiences of postoperative pain differed and were influenced by various boundary conditions. There was a variety of experiences linked to postoperative pain treatment. Experiences associated with the lack of pharmacological treatment were characterized in the form of undertreated pain, complicated treatment routines, side effects, fear and lack of knowledge about pain treatments. It was identified that the patients had a need for detailed and adapted information about pain and pain treatment as well as a person-centered approach from healthcare professionals in order to optimize the effect of pain relief and reduce human suffering.

Bakgrund: Opioider har använts under lång tid i historien för analgetisk verkan. Opioidanvändning orsakar kroniska förändringar i hjärnans receptorer och ökad tolerans. Långt gången användning kan leda till opioidbrukssyndrom. Vid svår smärta är opioider det enda medicinska alternativet och idag används patientens smärtskattning för att få reda på patientens smärtintensitet. Sjuksköterskans bemötande och attityder är viktigt vid patientnära kontakt för att lägga grunden för god omvårdnad. Syfte: Att belysa sjuksköterskans attityd till att ge smärtbehandling till patienter med opioidbrukssyndrom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats och nio artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Databearbetningen resulterade i fem kategorier och sju underkategorier. Sjuksköterskor hade svårt att veta ifall smärta hos patienter med opioidbrukssyndrom grundade sig i beroende eller smärta av andra orsaker. Samtidigt hade sjuksköterskorna en vilja att lindra smärtan och en uppfattning att ingen skulle behöva lida trots opioidbrukssyndrom. Patientgruppen sågs som krävande och sjuksköterskor upplevde en oro att stå ensam inför beslut i smärtbehandling och vilket beslut som var korrekt. Konklusion: Sjuksköterskors attityder mot patienter med opioidbrukssyndrom var ofta negativa och patientens smärta blev inte betrodd. Sjuksköterskorna uttryckte en utmaning i att veta ifall patienters smärtskattning var reell, samtidigt som patienterna förtjänar smärtlindring. / Background: Opioids have been used throughout history for their analgesic effect. Opioid use causes chronic changes in the brain's receptors and tolerance, prolonged use can lead to opioid use disorder. In case of severe pain, opioids are the only option and today a patient's pain assessment is used to determine a patient's pain intensity. The nurses’ approach and attitudes are important in near patient contact to establish the foundation of good nursing care. Purpose: The purpose of the study was to highlight nurses’ attitudes towards pain treatment of patients with opioid use disorder. Method: The study was carried out as a literature study with an inductive approach and nine articles were analyzed with the help of content analysis. Results: The analysis resulted in five categories and seven subcategories. Nurses had a hard time knowing if a patient with opioid use disorder's pain is caused by addiction or other sources of pain. At the same time, the nurses had a wish to treat the pain and wanted no one to suffer, even though patients had opioid use disorder.  The patient group was regarded as demanding, and nurses experienced concern standing alone taking a decision on their own regarding pain treatment and which decisions were correct. Conclusion: Nurses' attitudes towards patients with opioid use disorder were often negative and they did not believe their patient’s pain. Nurses expressed a challenge in knowing whether the patient’s pain assessment was truthful or not, at the same time they believed patients deserve pain treatment.

Bakgrund: Smärtupplevelsen är subjektiv och individuell som inte kan uppskattas av storleken på en skada. Sjuksköterskans uppgift är att främja livskvalitet, lindra lidande och reducera komplikationer. Inom sjukvården administreras ofta opioider mot smärta, som har en hög beroendepotential. Personer med ett substansberoende och smärta har lika rätt till en kvalitativ, evidensbaserad och värdig vård. Behandlingen ska präglas av ett personcentrerat förhållningssätt där smärtan respekteras, bekräftas och tros på med hänsyn till olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att behandla smärta hos patienter med ett substansberoende. Metod: En litteraturöversikt som utgick från tio vetenskapliga originalartiklar, hämtade från databaserna PubMed och CINAHL complete. Sökorden i PubMed var följande, "nurs* experienc*", "nurs* attitude*", "Substance-Related Disorders", "Opioid-Related Disorders", "Pain Management", "care management" och "pain". I CINAHL complete var sökorden, "Substance Dependence", "Substance Use Disorders", "Pain Management", "care management", "Pain",  "nurs* experienc*" och "nurs* attitude*". Av de utvalda artiklarna var åtta kvalitativa och två kvantitativa som kvalitetsgranskades samt analyserades efter Fribergs metodbeskrivning. Resultat: Resultatet visade att inadekvat vård förekommer i smärtbehandlingen av patienter med substansberoenden. Detta till följd av sjuksköterskors bristande kunskap och kommunikation, stigmatisering, osäkerheter och rädslor samt brister i standardiserade smärtskattningsinstrument och behandlingsriktlinjer. Sammanfattning: Att behandla smärta hos patienter med substansberoenden kräver bred kompetens inom området och berör fysiska, sociala och psykiska behov. Vården behöver integrera ett personcentrerat arbetssätt för att tillgodose detta. Genom att dela med sig av erfarenheter och kunskap kunde man minska stigmatisering och lättare hantera egna känslor. Även organisatoriska förändringar på politisk nivå krävs för förbättringar. / Background: Pain is a subjective and an individual experience which cannot be judge by the apperance of an injury. The role of a nurse is to improve quality of life, alleviate suffering and reduce the impact of pain. In healthcare, addictive opioids are mainly administered for pain. People with a substance dependence and pain have the same right to a qualitative evidence-based and dignified care. Pain management should be characterized by a person-centred approach in which pain is respected, acknowledged and believed in, considers the various factors that may influence the experience of pain. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of managing pain in patients with substance dependence. Method: A general literature review based on ten original scholarly articles, taken from PubMed and CINAHL Complete databases was chosen for the study. The key words in PubMed was “nurs* experienc*”, “nurs* attitude*”, "Substance-Related Disorders", "Opioid-Related Disorders", "Pain Management", "care management" and “pain”. The following key words in Cinahl complete was "Substance Dependence", "Substance Use Disorders", "Pain Management", "care management", “Pain”, “nurs* experienc*” and “nurs* attitude*”. Of the selected articles were eight of qualitative design and two were quantitative. They were all quality reviewed and systematically analyzed according to Friberg's method description. Results: The findings show that inadequate care occurs as a result of nurses' perceived, as well as measurable, experiences of treating pain in patients with substance addictions. Based on lack of knowledge and communication, stigmatization, uncertainties and fears, as well as deficiencies in standardized pain assessment instruments and treatment guidelines. Summary: Managing pain in patients with substance dependence requires broad competence and affects physical, social and psychological needs. The healthcare have to integrate a person-centered way of working to accomplish those needs. Stigma and self-management of own feelings could be improved by sharing experiences and knowledge. Organizational changes at the political level are also required for improvements.

Bakgrund: Smärta är ett subjektivt fenomen som kan definieras som en personlig sensoriskt eller emotionellt obehaglig upplevelse relaterad till faktisk eller potentiell skada, där biologiska, psykologiska och sociala faktorer har betydelse. Långvarig smärta definieras som smärta vilken har pågått eller varit återkommande under mer än tre månader. Smärta kan påverka kroppens system och funktioner, såsom sömn, sinnesstämning och kognitiv funktion. En biopsykosocial förklaringsmodell, vilken tillstår smärtproblematiks flerdimensionalitet, är idag vedertagen för att beskriva, bedöma och behandla smärta. Långvarig smärta är en vanligt förekommande diagnos i både industrialiserade och utvecklingsländer. Behandling vid långvarig smärta innefattar farmakologisk behandling men även icke-farmakologiska alternativ, exempelvis psykoterapeutisk behandling, akupunktur eller fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling vid långvarig smärta. Metod: Litteraturstudien var av kvalitativ, induktiv ansats och baserades på tio kvalitativa artiklar. Datan bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom av analysen; Fysiska erfarenheter, Inverkan på känsloliv och inre förmågor, Resurser och strategier för smärthantering och Inverkande faktorer på användande och effekt. Vanligt förekommande erfarenheter av icke-farmakologisk smärtbehandling, både vid fysikaliska och psykologiska behandlingsmetoder, innefattade förändrade upplevelser av välmående och livskvalitet, samt ökad kunskap och förståelse. Konklusion: Flertalet icke-farmakologiska smärtbehandlingsmetoder gav smärtlindring. Deltagare lade dock genomgående tyngd vid andra erfarenheter relaterade till exempelvis livskvalitet, avslappning, kunskap kring smärttillstånd, relation till vårdgivare samt tillgång till resurser och strategier för smärthantering. Genom förståelse för patienters erfarenheter, kunskap kring långvarig smärta och behandlingsalternativ samt förmåga till relationsbyggande kan sjuksköterskan skapa en förbättrad personcentrerad omvårdnad och bidra till minskat lidande hos patienter med långvarig smärta. / Background: Pain is a subjective phenomenon which can be defined as a personal sensory or emotional experience associated with actual or potential tissue damage, influenced by biological, psychological and social factors. Chronic pain is defined as pain persisting or recurring for three months or longer. Pain can influence the body’s functions, such as sleep, frame of mind and cognitive function. A biopsychosocial explanatory model, which acknowledges pain’s multidimensionality, is an established way of describing, assessing and treating pain. Chronic pain is common in both developed and developing countries. Treatment includes pharmacological therapy as well as non-pharmacological options, for example psychotherapy, acupuncture or exercise movement techniques. Aim: The aim of the study was to illustrate chronic pain patients’ experiences of non-pharmacological pain management. Method: The literature study was done with a qualitative, inductive approach on the basis of ten qualitative articles. A qualitative content analysis was performed to process the data. Result: Four categories were found through the data analysis; Physical experiences, Impact on emotions and inner capabilities, Resources and strategies for pain management and Factors influencing use and effect. Common experiences of non-pharmacological pain management, both physical and psychological treatments, included changed perceptions of well-being and quality of life, as well as increased knowledge and understanding. Conclusion: Multiple non-pharmacological pain management methods gave pain relief. Participants put an emphasis on other experiences related to for example quality of life, relaxation, knowledge of pain mechanisms, caregiver relationships and access to pain management resources and strategies. Through understanding patients’experiences, having knowledge of chronic pain conditions and treatment options and relationship building skills nurses can provide a more person-centered care and can contribute to decreased suffering in patients with chronic pain.

<p>Smärta påverkar livskvalitet negativt. Vid smärtbehandling uppstår ibland situationer då farmaka inte är tillräckligt för att smärtlindra. Då är sjuksköterskans roll betydelsefull eftersom valet av smärtbehandlingsmetod ofta kan påverkas av sjuksköterskan. Kunskap om komplementära behandlingsmetoder och förmåga att tänka holistiskt krävs av sjuksköterskan för att kunna ge en trygg och individanpassad behandling. Användning av avledning med komplementära metoder kan ge avslappning och följaktligen reducering av smärtintensitet. Syftet var att beskriva effekten av andning, massage, musik och riktad visualisering som komplementära smärtbehandlingsmetoder, vilka sjuksköterskan kunde använda sig utav. Den systematiska litteraturstudien består av 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att de komplementära smärtbehandlingsmetoderna andning, massage, musik och riktad visualisering gav en betydande smärtlindring och de fungerade dessutom utmärkt som ett komplement till konventionell farmaka. Flera andra positiva effekter sågs såsom avslappning och förbättrad mobilitet, peristaltik och sömn samt minskad oro, hjärtrytm, andningsfrekvens och blodtryck. Förslag till fortsatt forskning kan vara att undersöka hur sjuksköterskans samtal med patient kan lindra smärta genom att på så sätt inge trygghet. Det vore också intressant att se ytterligare forskning om hur effektiv enbart smärtbehandlingsmetoden andning är.</p> / <p>Pain affects quality of life. In some pain treatment situations drugs is not enough to ease pain. The nurse has an important role when it comes to pain treatment since the choice of method may be affected by the nurse. Knowledge about complementary therapies and ability to think holistically is required by the nurse in order to provide a secure and personalized treatment. The use of distraction with complementary methods can give relaxation and consequently reduction of pain intensity. The aim was to describe the effect of breathing, massage, music and guided imagery as complementary pain treatment methods, for the nurse to use. The systematic literature review consists of 16 research articles that were examined and analyzed. The results showed that the complementary pain treatments breathing, massage, music and guided imagery gave a significant pain relief and worked, in addition, excellent as a complement to conventional drugs. Several other positive effects were seen such as relaxation and improved mobility, peristalsis and sleep and reduced heart beat, respiratory rate and blood pressure. Proposals for further research may be to examine how nurse’s dialogue with patient can alleviate pain through to evoke safety. It would also be interesting to see further research on how effective the pain treatment method respiration is on its own.</p>

Smärta påverkar livskvalitet negativt. Vid smärtbehandling uppstår ibland situationer då farmaka inte är tillräckligt för att smärtlindra. Då är sjuksköterskans roll betydelsefull eftersom valet av smärtbehandlingsmetod ofta kan påverkas av sjuksköterskan. Kunskap om komplementära behandlingsmetoder och förmåga att tänka holistiskt krävs av sjuksköterskan för att kunna ge en trygg och individanpassad behandling. Användning av avledning med komplementära metoder kan ge avslappning och följaktligen reducering av smärtintensitet. Syftet var att beskriva effekten av andning, massage, musik och riktad visualisering som komplementära smärtbehandlingsmetoder, vilka sjuksköterskan kunde använda sig utav. Den systematiska litteraturstudien består av 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att de komplementära smärtbehandlingsmetoderna andning, massage, musik och riktad visualisering gav en betydande smärtlindring och de fungerade dessutom utmärkt som ett komplement till konventionell farmaka. Flera andra positiva effekter sågs såsom avslappning och förbättrad mobilitet, peristaltik och sömn samt minskad oro, hjärtrytm, andningsfrekvens och blodtryck. Förslag till fortsatt forskning kan vara att undersöka hur sjuksköterskans samtal med patient kan lindra smärta genom att på så sätt inge trygghet. Det vore också intressant att se ytterligare forskning om hur effektiv enbart smärtbehandlingsmetoden andning är. / Pain affects quality of life. In some pain treatment situations drugs is not enough to ease pain. The nurse has an important role when it comes to pain treatment since the choice of method may be affected by the nurse. Knowledge about complementary therapies and ability to think holistically is required by the nurse in order to provide a secure and personalized treatment. The use of distraction with complementary methods can give relaxation and consequently reduction of pain intensity. The aim was to describe the effect of breathing, massage, music and guided imagery as complementary pain treatment methods, for the nurse to use. The systematic literature review consists of 16 research articles that were examined and analyzed. The results showed that the complementary pain treatments breathing, massage, music and guided imagery gave a significant pain relief and worked, in addition, excellent as a complement to conventional drugs. Several other positive effects were seen such as relaxation and improved mobility, peristalsis and sleep and reduced heart beat, respiratory rate and blood pressure. Proposals for further research may be to examine how nurse’s dialogue with patient can alleviate pain through to evoke safety. It would also be interesting to see further research on how effective the pain treatment method respiration is on its own.

Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker akut vård. Adekvat smärtbedömning är förutsättningen för god smärtbehandling. Syfte: Att belysa resultatet av sjuksköterskans användande av smärtskattningsinstrument för bedömning av akut smärta hos vuxna patienter på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultat: Val av smärtskattningsinstrument: VAS och NRS är tillförlitliga instrument för att bedöma akut smärta. Professionell smärtbehandling: Användandet av smärtskattningsinstrument förkortade tiden till smärtbehandling samtidigt som fler blev smärtbehandlade. Upplevd kontra tolkad smärta: Sjuksköterskor underskattade ofta patienters akuta smärtintensitet. Kontinuerligt dokumenterade smärtanalyser: För att tillgodose att patienter får en så bra smärtbehandling som möjligt krävs att smärtanalyser utförs och dokumenteras vid inskrivning och kontinuerligt till utskrivning. Med regelbunden smärtskattning och dokumentation kan patienters smärtutveckling och eventuella behandlingsresultat följas. Slutsats: Förutsättningen för en adekvat smärtbehandling är att en smärtanalys utförts med ett smärtskattningsinstrument. Användandet av smärtskattningsinstrument leder till att patienter får adekvat smärtbehandling fortare. Smärtskattningsskalor är goda redskap för att bedöma smärta. En metod för att förbättra smärtbehandlingen kan vara att ha tydliga riktlinjer och rutiner som förespråkar användandet av smärtskattningsinstrument. / Background: Pain is one of the most common reasons for seeking emergency care. Adequate pain assessment is a prerequisite for good pain management. Aim: To illustrate the results of the nurse's use of pain assessment tools for the assessment of acute pain in adult patients in the emergency department. Method: Literature study with a systematic approach. Results: Choice of pain assessment tool: VAS and NRS are reliable tools for the measurement of acute pain. Professional pain management: The use of pain assessment tools shortened the time to pain relief, while more patients received analgesics. Experienced versus interpreted pain: Nurses often underestimated the patients' pain intensity. Continuously documented pain assessments: To assure that patients get the best pain management possible, documented pain assessments at enrollment and continuously to discharge are required. With regular pain assessment and documentation patients' pain development and possible treatment outcomes can be followed. Conclusion: The prerequisite for adequate pain management is a pain analysis performed with a pain assessment tool. The use of pain assessment tools leads to more patients getting adequate pain relief more rapidly. Pain rating scales are excellent tools to assess pain. A method to improve pain treatment may be to have policies and guidelines that advocate the use of pain rating scales.

Syftet med denna studie var att beskriva riktlinjer och PM angående smärtbedömning och behandling som finns att tillgå på olika akutmottagningar och sjukhus. Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård i Sverige, därför ställer detta krav på sjukvårdens kompetens och tillgänglighet till riktlinjer/ PM som stödjer den vård som ges. En förfrågan om att få ta del av sjukhusens riktlinjer/ PM skickades via ut mail. Dokumenten analyserades och innehållet delades därefter in i sju kategorier som beskrev dess kontext, Definition av smärta, Bedömning/ Skattning av smärta, Behandling, Mål, Utvärdering/ Dokumentation, Smärtombud och Övrigt. I kategorin övrigt tas bland annat den bristande referenshanteringen till riktlinjer/ PM upp. Dokumenten visade en stor variation gällande innehåll och utförande. För att säkerställa en trygg och säker vård av god kvalitet krävs evidensbaserad kunskap, en kunskap som kontinuerligt skall uppdateras och förnyas. Något som sjukhusen enligt lagstiftning har skyldighet att göra. / The purpose of this study was to describe guidelines/ PM regarding pain assessment and treatment that is available in various emergency rooms and hospitals. Pain is one of the most common reasons for seeking medical care in Sweden, therefore medical expertise is required and also access to guidelines/ PM that supports the care provided. A request was sent by email to the hospitals requesting access to their guidelines/ PM. The contents of the documents were analyzed using seven categories which describe its context. Definition of pain, Assessment / Measurement of pain, Treatment, Goals, Evaluation / Documentation, Pain and Other Outlets. The category other outlets include amongst others the lack of reference to the management guidelines / PM. The results showed that the documents varied greatly with respects to content and design. To ensure safe and high quality care, evidence-based knowledge is required, knowledge that is constantly updated and renewed. This is something which Swedish hospitals have a legal obligation to perform.

Bakgrund: Smärta är en subjektiv känsla där varje individ lär sig betydelsen av ordet genom egna erfarenheter. Smärta är något nästan alla upplever efter ett kirurgiskt ingrepp och där otillräcklig smärtlindring i den akuta fasen kan leda till svåra komplikationer vilket skapar lidande för patienten samt stora samhällsekonomiska kostnader. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av postoperativ smärtbehandling. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design av 11 kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO vars innehåll analyserades i fem steg. Resultat: Patienter var överlag tillfredsställda trots smärta. Det fanns delade åsikter om nyttan av NRS (numerisk skala). Patienter hade en rad föreställningar om läkemedel som ledde dem till att undvika analgetika. Information ansågs vara huvudsakligen hjälpsamt, framför allt skriftlig, dock upplevde patienter att informationen var bristfällig. Attityd, tillit och kommunikation spelade en viktig roll för relationen mellan personal och patient. Patienter som genomgått dagkirurgi och behandlade sin smärta ensamma i hemmet med mycket begränsad kontakt med vårdpersonal, upplevde svårigheter att ta beslut och följa sin smärtbehandlingsplan. Patienter uppskattade att bli inkluderade och delaktiga i sin vård, även om det kunde upplevas som en börda, och tog många egna initiativ och egna strategier under sin behandling, ofta för att slippa använda analgetika. Tidigare erfarenheter var också något som ofta hjälpte patienter i deras smärtbehandling. Slutsats: Patienter var ofta nöjda med sin smärtbehandling trots att de fortfarande upplevde smärta, viktigast för att uppnå detta var en känsla av trygghet. Viktiga faktorer för detta var utförlig skriftlig och upprepad information om smärta, smärtbehandling och analgetika samt ett gott, professionellt, inkluderande och individanpassat bemötande från vårdpersonalen. Brister inom dessa områden ledde till oro och rädsla för det okända, vilket försvårade smärtupplevelsen. Patienter upplevde sällan fullgod smärtlindring. / Background: Pain is a subjective feeling where each individual learns the meaning of the word through their own experiences. Pain is something almost everyone experiences after a surgical procedure and where insufficient pain relief in the acute phase can lead to severe complications, which creates suffering for the patient and large socio-economic costs. Aim: To describe patients' experience of postoperative pain management. Method: Literature review with descriptive design of 11 qualitative original articles from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO whose contents were analyzed in five steps. Result: Patients were generally satisfied despite pain. There were different opinions about the benefits of the NRS (numeric rating scale). Patients had a number of conceptions about drugs that led them to avoid analgesics. Information was considered to be mainly helpful, especially written, however patients felt that the information was deficient. Attitude, trust and communication played an important role in the relationship between staff and patient. Patients who underwent day surgery and treated their pain alone in the home with very limited contact with health care professionals experienced difficulties in making decisions and following their pain management plan. Patients appreciated being included and involved in their care, although it could be perceived as a burden, and took many own initiatives and strategies during their treatment, often to avoid using analgesics. Previous experience was also something that often helped patients in their pain management. Conclusion: Patients were often satisfied with their pain management even though they were still experiencing pain, most important to achieve this was a peace of mind. Important factors for this were detailed written and repeated information about pain, pain treatment and analgesics as well as a good, professional, inclusive and individualized response from the care staff. Deficiencies in these areas led to worrying and fear of the unknown, which made the pain experience more difficult. Patients rarely experienced adequate pain relief.