Syftet med denna studie var att undersöka hur läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende (LARO) skildras i svensk media. Materialet till studien består av 82 stycken artiklar.  57 artiklar från perioden innan verksamheten byggdes ut år 2004 och 25 artiklar från de senaste tre åren. LARO-verksamheten har sedan den startade setts som kontroversiell och dessa tidsperioder valdes ut för att undersöka hur skildringarna har förändrats över tid. Från en tidsperiod där LARO-diskussionen är extra aktuell, till hur den ser ut idag. Hur LARO-verksamheten skildras i media blir intressant, då synen på missbruk och personer med missbruksproblematik påverkar vilka typer av insatser och behandlingar som används. Det blir även viktigt för socialarbetare inom missbruksvården att veta hur debatten förs i svensk media. Detta eftersom debatten kan påverka politiska beslut samt klientens och närståendes förväntningar på missbruksvården. En tematisk analys har gjorts och tre teman framträder från första perioden vilka är: Stort behov, En behandling med många fördelar samt Svensk ideologi förhindrar hjälp. Utöver detta framkommer två teman ur materialet från andra perioden vilka är: Svensk narkotikapolitik i förändring samt Förändringarnas baksida. De teorierna som använts för att förstå resultatet är systemteori och stigmateori. Viktiga slutsatser som dras är att de tidigare artiklarna fokuserar mestadels på behov som personer med opioidberoende har samt positiva effekter av behandlingen. Klienterna beskrivs här i en beroendesituation och medias skildring kan här bidra till stigmatisering. Materialet från den senare perioden fokuserar mer på ideologi och en förändrad narkotikapolitik. I dessa artiklar kommer klienter och närstående oftare till tals och läsare får ett inifrånperspektiv som kan gynna behandlingens klientel. Utöver detta talas det här om läckage och läckagets konsekvenser, vilket kan leda till att behandlingen samt dess klienters karaktär ifrågasätts. Likaså kan detta skapa oro att behandlingsmetoden återigen kommer att bli mer restriktiv.

Bakgrund. I bakgrunden för litteraturöversikten framförs information om de reformer som skett sedan substitutionsbehandling implementerades i Sverige och Danmark. Dessa reformer har minskat på kontrollen av brukarna och även påverkat de olika kriterierna för att antas i samt skrivas ut ur programmet. Detta har i sin tur ökat tillgängligheten för att ingå i behandlingen.Syfte. Syftet med litteraturöversikten var att genom en sammanställning av insamlad samt kvalitetsgranskad litteratur belysa brukarnas upplevelser av substitutionsbehandling i Sverige och Danmark.Metod. I litteraturöversikten ingår enbart kvalitativa studier. Datainsamlingen är inspirerad av Östlundhs beskrivning för litteratursökning. Datainsamlingen genomfördes genom olika sökmetoder. Studiekvaliteten i materialet har granskats med stöd av granskningsmall tillhandahållen av SBU. Totalt inkluderades 8 studier i litteraturöversikten. Resultat. Tre grundläggande teman identifierades utifrån brukarnas upplevelser av substitutionsbehandling: Stigmatisering, Livsstilsförändring och normalisering samt Livskvalitet. Samtliga studier som inkluderades i litteraturöversikten bedömdes vara av medel till hög studiekvalitet. Slutsats. Substitutionsbehandling är i ständig utveckling och utifrån brukarnas beskrivna upplevelser kan behandlingen antas vara komplex samt i behov av mer individanpassade lösningar. / Background. The background of the literature review provides information of the reforms implemented since the introduction of substitution treatment in Sweden and Denmark. These reforms have minimized the control of the users’ and influenced several of the criterias for being accepted to the program or declined from the program. Aim. The aim of said literature review was to describe users’ experiences of and about substitution treatment in Sweden and Denmark through collected quality checked qualitative studies.Method. The literature review only includes qualitative studies. The data collection is inspired by Östlundhs description for literature searching. The data collection was conducted through various search methods. The quality of the study material has been reviewed with the support of the review template provided by the SBU. A total of 8 studies were included in the literature review.Results. Three basic themes were identified based on the users' experiences of substitution treatment: The experience as well as the description of and about stigmatization, lifestyle change and normalization and perceived quality of life. All studies that were included in the literature review were deemed to be of funds for high study quality.Conclusion. Substitution treatment is in constant development and based on the users' described experiences, the treatment can be assumed to be complex and in need of more individualized solutions.

Bakgrund: Opioidmissbruk är ett fenomen som är vanligt världen över. Sjuksköterskor oavsett arbetsplats kommer att möta patienter med missbruksproblematik. Opioider används inom vården som smärtlindring och kan vara mycket beroendeframkallande då tolerans snabbt utvecklas. Smärta är något som alla har erfarenhet av och patienter med opioidmissbruk ställs inför unika problem då tolerans tillsammans med beroende skapar problem vid smärtbehandling. Relationen till vården kan också vara svår då rädsla för stigman och förutfattade meningar förekommer.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge smärtbehandling till patienter med opioidmissbruk.   Metod: En litteraturstudie har genomförts på befintlig forskning. Åtta kvalitativa artiklar har granskats, dess innehåll analyserats och sammanställts. Resultat: Litteraturstudien genererade tre kategorier och två respektive tre subkategorier i resultatet. Kategorin bristande kunskap med subkategorierna; att känna osäkerhet, avsaknad av utbildning och rädsla för att göra fel. Förhålla sig till egna attityder med subkategorierna; misstänksamhet och bristande tillit samt förutfattade meningar och stigma. Och till sist kommunikation har betydelse med subkategorierna; förhållandet mellan sjuksköterska och patient samt gemensam förståelse inom vårdteamet.  Slutsats: Att arbeta med patienter lidande av smärta med ett opioidmissbruk kan vara en utmaning. Det finns ett stort behov av förbättrad utbildning, förändrade attityder samt tydlig kommunikation. Detta för att patienterna ska få en jämlik vård och ökat välmående. Mer forskning krävs för att upptäcka ytterligare kunskapsluckor och behov. / Background: Opioid abuse is a common phenomenon all around the globe. Nurses will encounter this regardless of their workplace. Opioids are used within the healthcare setting as pain relief and can be highly addictive due to the quick development of tolerance. Pain is something that everyone experiences and patients with opioid abuse syndrome encounter unique problems when tolerance combined with addiction create issues regarding pain treatment. The relationship towards the healthcare system can also be difficult due to patients fear that stigmatization and preconceived notions will occur.  Aim: To describe nurses experiences to give pain management to patients with opioid abuse.  Method: A literature study was performed. Eight qualitative articles were reviewed, and the content was analysed and compiled.  Results: The result generated three categories with two and three subcategories each. The category lack of knowledge with the subcategories; to feel insecure, lack of education and fear of doing wrong. To consider own attitudes with the subcategories, suspicion, and lack of trust as well as preconceived notions and stigma. And at last communication carries importance with the subcategories; the relationship between nurse and patient as well as shared understanding within the healthcare team. Conclusion: Working with patients suffering from pain whilst having an opioid abuse, can be a challenge. Improved education and changed attitudes as well as clarity in communication is highly needed. This in order to make sure that patients get equal care as well as improved wellbeing. Further research is needed to discover additional gaps of knowledge and needs.

Bakgrund: Missbruksproblematik är ett växande globalt hälsoproblem. Opioider är i dagsläget en vital del av medicineringen för en rad symtom, däribland opioidmissbruk. Opioider och opioidmissbruk är också orsaken till mycket lidande och för tidig död. Mötet med patienter med opioidmissbruk är oundvikligt i sjukvården. Vårdpersonalen känner sig inte bekväma i att vårda patientgruppen, då de ofta tycker att de saknar tillräcklig utbildning inom ämnet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienter med opioidmissbruks upplevelse av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studien baseras på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar vilka analyserats och tematiseras med hjälp av innehållsanalys för att besvara studiens syfte. Resultat: Personer med opioidmissbruk uttrycker att de bemöts med stigmatisering, fördomsfulla attityder och bristande förståelse för missbrukets mekanismer från vårdpersonalens sida. Detta bidrar till rädsla och bristande tillit till vårdpersonalen vilket vidare kan leda till att patientgruppen undviker att uppsöka sjukvård och att personer med opioidmissbruk uppfattar att de får mindre engagerad vård än andra patienter. Slutsats: Vidareutbildning av vårdpersonal gällande opioidmissbruk och relaterade behandlingsformer kan leda till förbättrade relationer mellan patient och vårdpersonal. Opioidsubstitutionsbehandling utgör en kontaktyta mellan samhället och personer med opioidmissbruk. / Background: The misuse of drugs is a growing global health concern. Today, opioids are a vital part of the medication regimen for an assortment of symptoms, amongst which is opioid abuse. Opioids and opioid abuse also cause a lot of suffering and premature death. People with opioid abuse frequent all parts of health care. Health care professionals do not feel comfortable in caring for the patient group, as they often find that they do not have adequate education in the subject. Purpose: The purpose of the study was to describe patients with opioid abuse experiences’ of their treatment within health care. Method: A general literature study with a qualitative approach. The study is based on twelve qualitative articles that have been analyzed and thematized using content analysis in order to answer the study’s purpose. Results: People with opioid abuse express that they face stigmatization, prejudicial attitudes and lack of understanding regarding the mechanisms of abuse from healthcare professionals. This contributes to fear and lack of trust in the care staff sometimes leads to the patient group avoiding seeking medical care and the patients perceiving that they receive less committed care than other patients. Conclusion: Further education of health care personnel regarding opioid abuse and related treatment options could lead to improved patient to health care personnel relations. Opioid substitution programs constitutes a point of contact between society and people with opioid abuse. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2020</p>