Akutsjukvård bedrivs dygnet runt och inkluderar ett brett spann av olika åkommor vilka ej kan anstå. Smärta är mycket vanligt förekommande på en akutmottagning och är ofta underbehandlad. Bedömning av smärta genomförs medelst utförlig smärtanamnes samt självskattning av smärtan. Personcentrerad vård syftar till att se individens behov och ta tillvara dennes resurser för att gemensamt planera och genomföra vården, vilket utmynnar i ett partnerskap med två jämbördiga parter. Akutsjuksköterskan förväntas ta ett större ansvar för behandlingar och egna bedömningar kontra den grundutbildade sjuksköterskan. Akutsjuksköterskan ska kunna bedöma och initiera avancerad omvårdnad samt farmakologisk behandling. Sjuksköterskan är i regel den första professionen patienten möter på en akutmottagning och kan därför anses vara en lämplig initiativtagare till att påbörja smärtlindring. På flera platser i världen används protokoll med generella direktiv på smärtstillande läkemedel syftande till att användas för att minska patientens smärta och lidande innan dess att läkarbedömning har genomförts. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka effekterna av sjuksköterskeinitierad smärtlindring.   Metoden som använts är en litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt. Totalt 15 artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna CINAHL samt PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och sammanställdes i en artikelmatris. En integrerad analys mynnade ut i fyra kategorier samt fem underkategorier. Resultatet visar att patienterna snabbare fick smärtlindring efter införande av sjuksköterskeinitierad smärtlindring. Fler patienter erhöll smärtstillande läkemedel och fler patienter inkluderades i sin vård genom ökad frekvens av smärtskattning. En ökad nöjdhet med behandlingen kunde ses, det fanns även tendenser till att fler patienter blev adekvat smärtstillade.  Inga patienter drabbades av några allvarliga biverkningar. Slutsatsen är att sjuksköterskeinitierad smärtlindring är ett bra verktyg specialistsjuksköterskan kan använda med flera positiva effekter och utan allvarliga negativa effekter för patienter. Smärtlindringen ges snabbare och till synes med god effekt. / Emergency care is provided around the clock and includes a wide range of different ailments which cannot wait to be treated. Pain is commonly present in an emergency department and is often undertreated. Assessment of pain is carried out by means of detailed pain medical history taking and self-assessment of the pain. Person-centered care aims to see the individual's needs and make use of his or her resources to jointly plan and implement the care, which results in a partnership with two equal parties. The specialist emergency nurse is expected to take greater responsibility for treatments and own assessments compared to a registered nurse. The specialist emergency nurse must be able to assess and initiate advanced care and pharmacological treatment. The nurse is usually the first profession the patient meets in an emergency department and can therefore be considered a suitable initiator to start pain relief. In several places in the world, protocols are used with general directives on painkillers intended to be used to reduce the patient's pain and suffering before a medical assessment by a doctor has been carried out. The aim of this literature review was to investigate the effects of nurse-initiated pain protocols in emergency departments. The method used is a literature review with a systematic approach. A total of 15 articles were included after searches in the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked and compiled in an article matrix. An integrated analysis resulted in four categories and five subcategories. The results show that the patients received pain relief more quickly after the introduction of nurse-initiated pain relief. More patients received painkillers and more patients were included in their care through increased frequency of pain assessment. An increased satisfaction with the treatment could be seen, there were also tendencies towards more patients experiencing adequate pain relief. No patients suffered any serious side effects. The conclusion is that nurse-initiated pain protocols are a good tool the specialist nurse can use with several positive effects and without serious negative effects for patients. The pain relief is given more timely and seemingly with good effect.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka tillgänglig litteratur beträffande taktil beröring som alternativ smärtbehandlingsmetod samt vilka effekter taktil beröring har på patientens smärtupplevelse och för vårdgivande personal. Metoden som användes var Goodmans modell för evidensbaserad litteraturgranskning. Tio artiklar granskades enligt kriterier av Polit och Beck (2006) samt Willman et al (2006). Resultat visar vikten av beröring som metod för minskning av smärta, samt andra effekter som förbättrad sinnestämning och ökad livskvalitet hos patienter. Positiva och negativa effekter av beröringsbehandling för vård-personalen har tagits upp i några inkluderade studier. / The purpose of this literature study was to examine available literature regarding tactile touch as an alternative pain treatment method, and also the effects of tactile touch on the patients´ pain experience and to the care giving personnel. The method used was Goodman´s model for evidence based literature examination. Ten articles were examined following the criteria described by Polit and Beck (2006) and Willman et al (2006). The result shows the importance of tactile touch as a method for reducing pain and other effects as improved mood and life quality in patients. Some positive and negative effects by tactile touch treatment to the care giving personnel are also considered in some of the examined studies.

Bakgrund: Vid ett kirurgiskt ingrepp uppstår smärta till följd av en vävnadsskada. Smärta är en subjektiv upplevelse där sjuksköterskan har ett stort ansvar i patientens smärtbehandling. Den postoperativa smärtbehandlingen består av både farmakologisk och komplementär behandling, där den multimodala smärtlindringen med fördel används för dess goda effekterna på både individ och samhällsnivå. Musik är en del av den komplementära smärtbehandlingen och ses skapa en positiv postoperativ vårdmiljö. Syfte: Syftet var att belysa musikens effekt på postoperativ smärta. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie och innefattade 14 vetenskapliga artiklar av kvantitativ metod. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier: musikens effekt beroende på kirurgiskt ingrepp, musikens effekt beroende på typ av musik, musikens effekt beroende på interventionens tidpunkt och musikens effekt beroende på interventionens duration. Musikintervention som tillämpades pre-, intra- eller postoperativt eller i kombination gav en signifikant minskad smärtintensitet för flera olika typer av kirurgiska ingrepp. Enbart preoperativ interventionstillämning gav ingen signifikant smärtreducering. Konklusion: Musik är en biverkningsfri och kostnadseffektiv smärtlindringsmetod som minskar patienters smärta och som reducerar behovet av farmakologisk smärtlindring. / Background: During a surgical procedure, pain occurs as a result of tissue damage. Pain is a subjective experience where the nurse has a large responsibility in the patient's pain management. Postoperative pain management consists of both pharmacological and complementary treatment, with multimodal pain relief being used to advantage for its beneficial effects at both the individual and community level. Music is part of complementary pain management and is seen to create a positive postoperative care environment. Aim: The aim was to illustrate the effect of music on postoperative pain. Methods: The study was a general literature review and included 14 scientific articles of quantitative method. Results: The results were presented in four categories: effect of music according to surgical procedure, effect of music according to type of music, effect of music according to time of intervention and effect of music according to duration of intervention. Music intervention applied pre-, intra- or postoperatively or in combination provided a significant reduction in pain intensity for several types of surgical procedures. Preoperative intervention alone did not provide significant pain reduction. Conclusion: Music is a side-effect-free and cost-effective pain relief method that reduces patients' pain and reduces the need for pharmacological pain relief.

SYFTE: Syftet är att belysa patienternas upplevelse av läkemedelsfri smärtlindring med stöd av grindteorin. DESIGN: Litteraturstudie BAKGRUND: Kunskap om hur patienterna upplever läkemedelsfri smärtbehandling baserad på grindteorin, kan göra det lättare för den enskilda sjuksköterskan att fatta beslut om användande av dessa metoder. URVAL: Vetenskapliga artiklar med empiriska studier på vuxna publicerade mellan åren 2000-2012. METOD: Databassökningar och manuella sökningar RESULTAT: 14 studier med sammanlagt 1771 deltagarevisar att smärtlindringsmetoderna med stöd av grindteorin hade avsedd effekt på smärta. De gav även patienterna lindring vad avser oro och rädsla. Några av studierna tar även upp att patienterna fick en känsla av att själv kunna påverka smärtan. Metoderna som användes var såväl hudstimulerande, som kognitiva. SLUTSATS: Smärtlindring baserad på grindteorin, såväl hudstimulering som kognitiva metoder, är något som sjuksköterskan bör ha kunskap om och använda för att lindra smärta och oro/rädsla. Metoderna är även ett sätt att låta patienten känna sig delaktig, då speciellt de kognitiva metoderna. / PURPOSE: The aim is to illuminate the patients experience of non-pharmacological pain relief with support of the gate-control theory. DESIGN: Literature review/over-view BACKGROUND: Knowledge of how the patients experience non-pharmacological pain treatment based on the gate-control theory can make it easier for the individual nurse to make decisions on the use of these methods. SAMPLE: Scientific studies with empirical studies on adults, published in articles between 2000-2012 METHOD: Database- and manual searches FINDINGS: 14 studies with in total 1771 participants show that the pain relief methods with support of the gate-control theory had the intended effect on pain. They also gave the patients relief with regard to anxiety. Some of the studies also mention that the patients got a feeling of being able to affect the pain themselves. The methods used were skin-stimulating as well as cognitive. CONCLUSIONS: Pain relief based on the gate-control theory, skin-stimulating as well as cognitive methods, is something that the nurse should have knowledge about and use to relieve pain and anxiety. The methods are also a way of letting the patient feel involved, especially the cognitive methods.

SJUKSKÖTERSKANS ATTITYD OCH INSTÄLLNING TILL POSTOPERATIV SMÄRTA OCH HUR DE PÅVERKAR SMÄRTBEHANDLINGEN SYSTEMATISK LITTERATURÖVERSIKTHANNA OTTOSSON BURGERANNA AGHAOttosson Burge, H & Agha, R. Sjuksköterskans attityd och inställning till postoperativ smärta och hur de påverkar smärtbehandling - en systematisk litteraturöversikt. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012.Abstrakt. Flertalet studier har visat och visar på att postoperativ smärta underskattas och underbehandlas. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskors attityd och inställning till postoperativ smärta och smärtbehandling. En reviderad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Elva vetenskapliga, kvalitativa artiklar användes. Vid analysen framkom fyra följande teman: 1) Oro för bieffekter 2) Syn på engagemang och inflytande 3) Subjektiv syn på smärta 4) Sjuksköterskors tillit till erfarenhet och objektiva tecken på smärta. Denna studie visar att de sjuksköterskor som deltagit i de elva utvalda studierna anser sig tycka att smärta är en subjektiv upplevelse. Trots detta resonemang visar det sig att de flesta sjuksköterskorna vid bedömning av smärta främst fokuserar på objektiva tecken på smärta. De agerar alltså utifrån perspektivet att smärta är ett objektivt fenomen. Avsaknad av objektiva, fysiologiska tecken på smärta orsakade sjuksköterskorna att tro att smärtgraden var låg, och behandlade patienten med smärta därefter.Nyckelord: sjuksköterskors attityd, sjuksköterskors inställning, postoperativ smärta, smärtbedömning, smärtlindring, smärtbehandling, systematisk litteraturstudie. / NURSE´S ATTITUDE AND APPROACH TO POSTOPERATIVE PAIN AND ITS EFFECT ON PAIN TREATMENTA SYSTEMATIC REVIEWHANNA OTTOSSON BURGERANNA AGHAOttosson Burge, H & Agha, R. Nurse´s attitude and approach to postoperative pain and its effect on pain treatment – a systematic review Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Health Care, 2012.Abstract. Several studies have shown and show that postoperative pain is underestimated and under treated. The purpose of this systematic literature review was to examine nurses' attitudes and approaches to postoperative pain and pain treatment. A modified version of Goodman's seven steps was used as method. Eleven scientific, qualitative articles were used. The analysis revealed four categories: 1) Concerns about side effects 2) Views on commitment and influence 3) Subjective view on pain 4) Nurses ´confidence in experience and objective signs of pain. This study shows that the nurses who participated in the eleven selected studies consider pain to be a subjective experience. Despite this, it appears that most nurses, when assessing pain, mainly focuses on objective signs of pain. They act from the perspective that pain is an objective phenomenon. Lack of objective, physiological signs of pain caused the nurses to believe that the pain was not so severe, and treated the patient with pain accordingly.Keywords: nurses´attitude, nurses´approach, pain assessment, postoperative pain, pain relief, pain treatment, systematic review