Introduktion: Vaccination av barn är vanligtvis förknippat med smärta och ångest på grund av nålstick och är en av orsakerna till varför vaccinationer inte alltid genomförs. Brist på smärtlindring i samband med vaccination utsätter barn för onödigt lidande, kan påverka framtida upplevelser av smärta, leda till stickrädsla och påverka framtida patienters vilja att söka nödvändig vård.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans smärtlindrande omvårdnadsåtgärder vid vaccination av barn från två års ålder.  Metod: En litteraturstudie där resultatet av 14 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design har granskats, analyserats och sammanställts utifrån innehållsanalys. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Psycinfo.  Resultat: Fyra kategorier framkom ur resultatet: Smärtlindrande omvårdnadsåtgärder ur ett barn- och föräldraperspektiv, Föräldrainriktade omvårdnadsåtgärder, Avledande omvårdnadsåtgärder och Lindrande omvårdnadsåtgärder. Slutsats: En viktig del i distriktssköterskan arbete är att stötta och utbilda föräldrar i smärtlindrande omvårdnadsåtgärder så att de bättre kan stötta och hjälpa barnen hantera sin smärta vid vaccination. Flera olika distraktionstekniker har påvisats och vissa är mycket användbara, tillgängliga och kostnadseffektiva. / Introduction: Children vaccination is in many cases connected to pain and anxiety due to needlesticks. This is often a reason behind a non-vaccinated child. Lack of analgesic medicals when receiving a jab exposes the individual to unnecessary pain. This could provoke needlestick fear as well as a negative view of attending to health care in wide terms.  The purpose: The main purpose of the study was to describe district nurses nursing interventions during childvaccinating, from 2 years of age.  Method:  A systematic literature study in which 14 different academic articles have been analysed and reviewed. Both qualitative as well as quantitative articles are included. PubMed, CINAHL and Psycinfo are the databases used for retrieving the articles.   Result: While conducting the investigation four category have been raised, which are the following: Pain relief interventions from a child and parent perspective, Diversionary nursing interventions, Parent-related interventions, and Soothing interventions.  Conclusion: A fundamental part of the District Nurse´s duty is to support and educate parents in pain-relief interventions, this for them to apply it on their children in case of vaccination, in terms of preventing the child to feel less pain when receiving a jab. Several distraction techniques have been detected and some are truly useful, available, and cost-effective.

Bakgrund: Barns smärta är komplex och för att uppnå en adekvat smärtbehandling krävs erfarenhet. Det är viktigt att behandla smärta då det är ett hot mot barnets hälsa och underbehandlad smärta kan medföra svåra komplikationer. Smärta är en subjektiv upplevelse och för att uppnå en positiv smärtbehandling måste barnet tillfrågas om sin smärta. Syfte: Syftet var att belysa barns upplevelser av smärtbehandling och smärthantering vid vårdinrättningar Metod: En allmän litteraturstudie med en strukturerad sökmetod där nio artiklar granskades med hjälp av innehållsanalysens fem steg. Resultat: Presenteras i fyra kategorier: att vara delaktig och få information är betydelsefullt, lyckad farmakologisk smärtlindring bidrar till positiva upplevelser, vikten av distraktion, att få stöd och känna trygghet är centralt med underkategorierna; från föräldrarna, vid sjuksköterskans omvårdnad. Konklusion: Barn upplever att trygghet är en central del av smärtbehandlingen som skapas med hjälp av adekvat information, delaktighet, distraktion och genom föräldrarnas närvaro. För att uppnå positiva upplevelser av smärtbehandlingen behöver sjuksköterskan administrera snabb och adekvat farmakologisk behandling i kombination med distraktion anpassat efter varje enskilt barn. Behandling av smärta kräver ständig utveckling samt uppdatering av riktlinjer där barnens subjektiva upplevelse av smärta bör vara central för en lyckad utveckling av smärtbehandling. / Background: Children's pain is complex and in order to achieve adequate pain management experience is required. It is important to treat pain as it is a threat to the child's health and untreated pain can lead to severe complications. Pain is a subjective experience and in order to achieve a positive pain management, the child must be asked about the pain. Aim: The aim was to describe children's experiences of pain management and pain treatment at care facilities. Method: A general literature study with a structured search method in which nine articles were examined using the five steps of content analysis. Results: Presented in four categories: being involved and receive information is important, successful pharmacological pain treatment contributes to positive experiences, the importance of distraction, to obtain support and feeling safe is central with the subcategories: from the parents, caring from the nurse. Conclusion: Children experience that security is a central part of the pain treatment which is created with the help of information, participation, distraction and through the presence of the parents. To achieve positive experiences of pain management the nurses need to administrate fast and adequate pharmacological treatment combined with distraction adapted to each individual child. Treatment of pain requires constant development and updating of guidelines where children's subjective experience of pain should be central to the successful development of pain treatment.

Bakgrund: Opioider är en viktig del inom behandling av postoperativ smärta. Det är viktigt att patienten erhåller adekvat information om opioder för att bespara patienten lidande och för att minimera riskabelt bruk. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att behandlas med opioider för postoperativ smärta. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Litteraturstudien består av 17 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet genererade tre kategorier. Patienters fysiska erfarenheter innefattar patienters somatiska erfarenheter, hur de upplevde opioiders effekter och bieffekter. Patienters känslomässiga erfarenheter rymmer känslor som patienterna upplevde i samband med opioidbehandling och förutfattade meningar. Patienters erfarenheter av information omfattar vilken utbildning patienter hade erhållit av sjuksköterskan och vilka kunskapsbehov som upplevdes. Konklusion: Det var vanligt att patienterna upplevde biverkningar och uttryckte en oro över att uppleva biverkningar och att utveckla beroende. Patienterna hade även negativa föreställningar om opioider, vilket kunde resultera i att patienterna självmant reducerade sina doser eller slutade helt med sin behandling utan att rådfråga läkare. Bristfällig information om opioider resulterade i inadekvat smärtlindring. Sjuksköterskan är i behov av mer kunskap kring postoperativ opioidbehandling för att på så sätt kunna minska patienters oro, optimera smärthanteringen och minimera riskabelt handhavande av opioider. / Background: Opioids are an important part in the treatment of postoperative pain. It is important that patients receive adequate information regarding opioids to spare suffering and to minimize potentially dangerous use. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of being treated with opioids for postoperative pain. Method: The method used was a literature review with an inductive approach, which consist of 17 scientific articles. Result: The result generated three categories. Patients’ physical experiences includes patients’ somatic experiences, how they experienced the opioids’ effects and side-effects. Patients’ emotional experiences contains emotions that patients experienced when being treated with opioids, as well as preconceptions. Patients’ experiences of information includes what education patients had received from the nurse and what knowledge they perceived to be lacking. Conclusion: It was common that patients experienced opioid-related side effects. Patients expressed fear of side effects and to become addicted. Patients’ negative views of opioids could result in poor prescription compliance. Either by reducing their dosages or quitting completely, without consulting a physician. Patients received inadequate information regarding opioids that resulted in insufficient pain treatment. The nurse is in need of more knowledge regarding postoperative opioid treatment, in order to reduce patients’ worry, optimise pain management and minimize unsafe use, storage and disposal of opioids.

Bakgrund: Barn som vårdas på sjukhus kan uppleva smärta orsakat av sjukdom, operationer, trauma, biverkningar av behandling eller procedursmärta. Smärtbehandling ska sättas in tidigt och behandling ska pågå till smärtan upphör. Sjuksköterskor ska initiera till åtgärder för att minska smärta och utvärdera effekten. Sjuksköterskor har betydande roll i omvårdnaden och behandlingen av smärta. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av smärtbehandling hos barn som vårdas på sjukhus. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats användes för att besvara studiens syfte. Artiklarna sammanställdes och analyserades i flera steg. Resultat: Resultatet utgick från 12 vetenskapliga artiklar. De kategorier som framkom var behov av individanpassad smärtbehandling och hälso- och sjukvårdens ansvar. Resultatet beskriver både positiva och negativa upplevelser av smärtbehandling för barn. Konklusion och implikation: Smärtbehandlingen behöver individanpassas. Sjuksköterskor behöver förbättrad arbetsmiljö och fler utbildningar. Optimerad smärtbehandling kortar ner vårdtiderna på sjukhus, vilket minskar kostnaderna för samhället. Genom att uppmärksamma problemområdet får andra studenter utbildning och kunskap om smärtbehandling hos barn. Vidare forskning inom området kan vara att studera föräldrarnas erfarenheter av smärtbehandling hos barn. / Background: Hospitalized children can experience pain caused by illness, surgery, trauma, side effects of treatment or procedural pain. Pain management should be started early, and treatment should continue until the pain ceases. Nurses must initiate measures to reduce pain and evaluate the effect. Nurses have a role in pain management. Purpose: The purpose was to describe nurses experiences of pain management in hospitalized children. Method: Systematic literature study with a qualitative approach was used to answer the purpose of the study. The articles are compiled and analyzed in several steps. Result: The result was based on 12 scientific articles. The categories that emerged were need for individualized pain treatment and the responsibility of health care. The results describe positive and negative experiences of pain management for children. Conclusion and Implication: Pain management needs to be individually adapted. Nurses need an improved work environment and training. Optimized pain management can reduce the time needed for hospital care, which reduces costs for society. By paying attention to the problem area, other students gain education about pain management in children. Further research in the field may be to study the parents' experiences of pain management in children.

BACKGROUND: Nursing care is the nurse's area of expertise, which in a neonatal care ward includes individualized, highly qualified care. Globally, nearly 30 million children are born each year who are in need of specialist care in a neonatal unit. During the care period, children can be exposed to up to 14 invasive procedures per day that can cause different types of pain. Therefore, it is very important that children are adequately managed for pain. The role of nurse in the neonatal care unit includes monitoring the newborn and administering appropriate treatment to prevent the development of disease or further deterioration. In addition to the specialized somatic care, the nurse has a key role in communication with the guardians related to the family-centered nursing. AIM: The purpose was to investigate nurse's experiences of pain management of newborns in the neonatal care unit. METHOD: A general literature study with a qualitative approach carried out with the help of thematic content analysis. RESULTS: The results and findings of the articles are presented in two main themes: Professional ability and Organizational factors and six sub-themes. CONCLUSION: Adequate pain management and family-centered care are crucial for the survival, recovery and continued health of newborns. More research is needed to implement routines at both local and global level and train nurses in pain assessment and pain relief. / BAKGRUND: Omvårdnad är sjuksköterskans kompetensområde, som på en neonatalvårdsavdelning innefattar individualiserad, högkvalificerad vård. Globalt föds närmare 30 miljoner barn per år som är i behov av specialistvård på en neonatalavdelning. Under vårdtiden kan barnen utsättas för upp till 14 invasiva ingrepp per dag som kan orsaka olika typer av smärta. Därför är det av stor vikt att barnen smärthanteras på ett adekvat vis. Rollen som sjuksköterska på neonatalvårdsavdelning inkluderar övervakning av det nyfödda barnet samt administrering av lämplig behandling för att förhindra utveckling av sjukdom eller ytterligare försämring. Utöver den specialiserade somatiska vården har sjuksköterskan en nyckelroll i kommunikationen med vårdnadshavarna relaterat till den familjecentrerade omvårdnaden. SYFTE: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter kring smärthantering av nyfödda barn inom neonatalvården. METOD: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats utförd med hjälp av tematisk innehållsanalys. RESULTAT: Artiklarnas resultat och fynd presenteras inom två huvudteman: Professionell förmåga och Organisatoriska faktorer och sex subteman. SLUTSATS: Adekvat smärthantering och familjecentrerad omvårdnad är avgörande för de nyfödda barnens överlevnad, återhämtning och fortsatta hälsa. Mer forskning behövs för att på både lokal och global nivå implementera rutiner och utbilda sjuksköterskor i smärtbedömning och smärtlindring.

Det är känt att barn inom akutsjukvården inte får adekvat smärtlindring. Detta beror dels på kunskapsluckor och att det råder en viss osäkerhet i att bedöma barns smärta och hur man ska smärtlindra barn. Dessa faktorer kan resultera i att barnet kan bli lidande. Syftet med studien var att belysa vad som främjar en optimal smärtlindring hos barn. Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk ansats och en integrerad analys. Sökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i 14 artiklar. Ytterligare tre artiklar inkluderades i studien genom manuella sökningar. Totalt bygger studien på 17 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Artiklarna analyserades med hjälp av en integrerad analys och resultatet utmynnade i två huvudkategorier samt fyra underkategorier. Resultatet visade att det krävs mer utbildning till sjukvårdspersonal inom akutsjukvården för att öka deras kunskaper i att korrekt bedöma barns smärta med hjälp av smärtskattningsinstrument för att sedan kunna ge barnet adekvat smärtlindring inom en rimlig tid. Fentanyl intranasalt och Morfin intravenöst var lika effektivt hos barn som upplevde måttlig till svår smärta. Dock kan barnen gynnas av intranasala läkemedel för att undvika obehag av nålstick vid intravenös venväg. Interaktionen mellan sjukvårdspersonal, föräldrar och barn kan påverka barns upplevda smärta positivt. Barn som inte hade sin förälder närvarande upplevde högre smärta än de barn som hade en förälder vid sin sida. Slutsatsen av denna studie var att mer utbildning och kunskap för personalen behövs, med fokus på smärtbedömning och användandet av validerade smärtskattningsinstrument. Vidare bör sjukvårdspersonalen involvera föräldrar för att minska barnets smärta och ångest. / It is known that children in emergency care do not receive adequate pain relief. This is partly due to knowledge gaps and that there is some uncertainty in assessing children's pain and how to relieve children's pain. These factors can result in the child suffering. The purpose of the study was to shed light on what promotes optimal pain relief in children. The method used was a literature review with a systematic approach and an integrated analysis. Searches were performed in the CINAHL and PubMed databases, resulting in 14 articles. An additional three articles were included in the study through manual searches. In total, the study is based on 17 articles of qualitative, quantitative and mixed method. The articles were analyzed using an integrated analysis and the results resulted in two main categories and four subcategories. The results showed that more training is required for medical staff in emergency care to increase their knowledge of correctly assessing children's pain with the help of pain assessment instruments in order to then be able to give the child adequate pain relief within a reasonable time. Fentanyl intranasally and Morphine intravenously were equally effective in children who experienced moderate to severe pain. However, children can benefit from intranasal drugs to avoid the discomfort of needle sticking by intravenous venous route. The interaction between healthcare professionals, parents and children can positively affect children's perceived pain. Children who did not have their parent present experienced higher pain than the children who had a parent by their side. The conclusion of this study was that more training and knowledge for staff is needed with a focus on pain assessment and the use of validated pain assessment instruments. Furthermore, healthcare professionals should involve parents to reduce the child's pain and anxiety.

Sedan början av 2000-talet har ambulanssjukvården haft en snabb utveckling inom flera områden. Möjligheten att administrera smärtlindring har utvecklats och dagens ambulanser är nu mer välutrustade med ett flertal smärtlindrande preparat att välja mellan. Detta ställer stora krav på den specialistsjuksköterska som vårdar patienten. År 2015 infördes nya läkemedel och även ett, för ambulanssjukvården nytt administreringssätt: intranasalt. En stor andel av patienterna i ambulanssjukvården lider av akut smärta och är således i behov av smärtlindring. Sufentanil är en stark opioid med egenskaper lämpade för intranasal administrering. Det finns dock få prehospitala studier om intranasal smärtlindring generellt och än färre gällande sufentanil. Dessutom har ingen tidigare forskning har jämfört effekten av intranasalt administrerat sufentanil mellan barn, vuxna och äldre.   Syftet med denna studie var att beskriva användningen av intranasalt administrerat sufentanil i en prehospital kontext. Vidare studerades frågeställningar gällande grad av smärtlindring, förekomst av biverkningar, etablering av perifer infart, i vilken miljö patienten befann sig samt personalens upplevelser.   Författarna analyserade ett antal utvärderingsprotokoll som fyllts i av sjuksköterskor som administrerat intranasalt sufentanil. Studiens data delades upp i tre grupper utifrån deltagarnas ålder. De tre grupperna var barn, vuxna och äldre. Kvantitativ ansats användes och datan analyserades med hjälp av ANOVA och chi2test beroende på datanivå. Jämförande analyser gällande skillnad i medelvärde samt förekomst genomfördes mellan grupperna. Till exempel jämfördes grad av smärtlindring, mängd givet läkemedel samt förekomst av biverkningar mellan grupperna.   Resultatet visade att samtliga grupper erhåller en adekvat smärtlindring, vilket definierades som tre poäng eller lägre mätt med visuell analog skala [VAS] vid avlämning på akutmottagningen. Barn erhöll signifikant högre doser jämfört med både vuxna och äldre samt hade en lägre VAS vid avlämning på akutmottagning. Andningsdepression förekom i två fall och då i gruppen äldre. Illamående och kräkningar var den vanligaste biverkan hos vuxna och äldre medan det hos barn var slöhet. I barngruppen så etablerades signifikant färre antal perifera venkatetrar [PVK] jämfört med övriga grupper. Sjuksköterskorna uppskattade att behandlingen hade bäst i effekt på barn och därefter äldre samt vuxna.   Slutsatsen var att prehospital administrering av sufentanil tycks ge en bra smärtlindring som ligger inom behandlingsmålet, andelen biverkningar är inte större än i tidigare studier. Däremot visade vårt resultat att barn i viss utsträckning blir slöa vid behandling med intranasalt sufentanil. / Since the beginning of the 2000s, Emergency Medical Services has had rapid development in several areas. The possibility to administer pain relief has been developed and today's ambulances are well-equipped with a variety of pain relief preparations to choose from. This places great demands on the specialist nurse who cares for the patient. In 2015, new medicines were introduced alongside with a, for the ambulance service, new route of administration: Intranasal. A large proportion of the patients in the ambulance service are suffering from acute pain and are therefore in need of adequate pain relief. Sufentanil is a strong opioid that has properties to be the optimal intranasal drug for pain management. However, there are few studies on intranasal pain management in a pre-hospital context. In addition, no previous studies have compared the effect of intranasally administered sufentanil between children, adults and the elderly.   The aim of the study was to describe the use of intranasally administered sufentanil in the pre hospital environment. More specifically we studied: the degree of pain relief, the occurrence of side effects, the establishment of peripheral lines, the environment in which the patient was and also the experience of the staff.   The authors analyzed evaluation protocol witch had been filled in by nurses, who had administered intranasal sufentanil. The protocols were divided into three groups based on age. The groups where children, adults and elderly. Quantitative approach where used and data were analyzed according to ANOVA and chi2test depending on the data grade. Both nominal and ordinal data were included in the analysis. Data presented in visual analogue scale (VAS) before pain management and at arrival at emergency department (ED), dose and incidence of adverse effects were analyzed and compared between the groups.   The results showed that all groups receive adequate pain relief, which was defined as three points or lower measured by visual analogue scale [VAS] on handoff at the emergency department [ED]. Children received significantly higher doses compared to adults and elderly and they also scored a lower VAS at arrival to the ED. Respiratory depression occurred in two cases in the elderly group. The most common adverse effects were nausea and vomiting except in children where sedation was the dominant adverse effect. In children significantly lower number of peripheral lines were established compared to adults and elderly. Nurses appreciated the effect of the intervention as good but with greater contented in the children.   The conclusion was that pre-hospital administration of sufentanil appears to provide a good pain relief within the treatment target, the proportion of adverse reactions is not greater than in previous studies. On the other hand, our results showed that children to a certain extent become drowsy in treatment with intranasal sufentanil.

Syftet är att undersöka hur sjuksköterskor kan gå tillväga när de bedömer behov av och utför postoperativ smärtbehandling: vilka brister som kan förekomma samt belysa de faktorer som utgör en god postoperativ smärtbehandling. Metoden Litteraturstudie, sökandet av artiklar har gjorts i databaserna: Pubmed, Elin, Cinahl och Academic search.. Resultat Sex teman framkom: Bedömning och utförande, smärtlindring i förebyggande syfte, preoperativ information, avbrott i smärtbehandling, kulturella olikheter och effektiv smärtbehandling. Kommunikationen, multidisciplinärtarbetssätt och fasta rutiner visade sig vara viktiga komponenter i den postoperativa smärtbehandlingen. Mer kunskap kring och om smärtbehandling bör ingå i grundutbildningen av sjuksköterskor. Vidareutbildning i smärtbehandling för redan verksamma sjuksköterskor är också det av stor vikt. / Aim to investigate nurses’ course of action and assessment in the postoperative pain management: which shortcomings can occur and what forms an effective postoperative pain management. Method a literature study. The search for material have been made in data bases: PubMed, Elin, Cinahl and Academic search. Results after the analyse of the articles six themes emerged: Assessment and the performance of postoperative pain management, Preventive pain relief, Delay in pain management, Cultural differences and Effective pain management. Communication, Multidisciplinary way of working and fixed routines proved to be important factors in the postoperative pain management. The education of pain management should play an important role in the initial education of nurses and continuous education ought to be mandatory.

Bakgrund: Vårdpersonal har en viktig roll att uppmärksamma och behandla smärta hos patienter. Bedömning och behandling av smärta kan dock vara särskilt svår hos patienter med demens. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter att bedöma och behandla smärta hos patienter med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt av kvalitativa studier. Nio artiklar identifierades via databassökningar. Varje artikel delades upp i meningsenheter, som sedan kodades för att skapa subkategorier och kategorier. Resultat: Tre huvudkategorier presenteras i resultatet: “Att kunna bedöma smärta hos patienter med nedsatt kommunikationsförmåga,” “Att effektiv kunna lindra smärta hos patienterna,” och “Hur organisatoriska faktorer påverkar bedömning och behandling av smärta.” Konklusion: Bedömning och behandling av smärta hos personer med demens är komplex. Vårdpersonalens beskrivning av att arbeta med smärta hos patienter följer omvårdnadsprocessen, men det finns modeller som kan bidra till att förbättra deras arbetssätt. Vidare forskning bör fokusera på hur personal arbetar med patienternas beteendeförändringar och icke-verbala uttryck, upplevelser kring läkemedel administreringsvägar, samt förbättring i dokumentering av smärta och insatta behandlingar. / Background: Healthcare professionals’ have a key role in detecting and managing patients' pain. Assessment and treatment of pain can become especially difficult in patients with dementia. Aim: To describe healthcare professionals’ experiences in assessment and management of pain in patients with dementia. Methods: Literature overview of qualitative studies. Nine articles were identified through database searches. Data units were extracted from every article and then coded to form categories and subcategories. Results: Three main categories are presented in the study’s results: “To assess pain in patients with impaired communication skills,” “To effectively relieve patients’ pain,” and “How organizational factors affect the assessment and management of pain.” Conclusion: Assessment and management of pain in patients with dementia is complex. Healthcare professionals' description in working with pain in patients with dementia follow the nursing process, but theoretical models can help improve their work. Further research should focus on professionals’ work with patients' behavioral changes and non-verbal expressions, experiences in different routes of medication administrations and improving the documentation of pain and treatment.

Obehandlad eller otillräckligt behandlad postoperativ smärta är vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smärtbehandling är vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smärtbehandling vid behandling av långvarig (kronisk) smärta, används dessa metoder väldigt lite när det gäller akut smärta som postoperativ smärta, där farmakologisk smärtbehandling är mest vanligt. Denna litteraturstudie ämnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementära metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smärta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade år 2000 eller senare. Åtta artiklar som mötte studiens inklusionskriterier valdes att ingå. Resultatet visar att musik, olika avslappningsmetoder och akupunktur sannolikt har effekt som komplement till konventionell postoperativ smärtbehandling på både smärta och ångest. Dessa metoder kan troligen kostnadseffektivt och utan biverkningar implementeras i postoperativ omvårdnad. Mera forskning behövs för att ge evidens på detta område. / Untreated or insufficiently treated postoperative pain is common. While non-pharmacological or cognitive methods of pain treatment are common and have proven to be effective as a complement to drug treatment of chronic pain, these methods are rarely used when it comes to the treatment of acute pain such as postoperative pain, in which case drug treatment seems most common. This literature review aimed to seek knowledge of scientifically proven non-drug or complementary methods of prevention or treatment of postoperative pain. The method was a literature review. Searches were made through the databases Cinahl and Medline during the fall of 2008. Articles should be scientific and published 2000 or later. Eight studies that met the inclusion criteria where chosen and were included in the study. The result of the study shows that music therapy, different kinds of relaxation techniques as well as acupuncture seem to have an effect as a complement to conventional postoperative pain management on both pain and anxiety. Such methods might be implemented in postoperative care as a complement to conventional pain management, since they may be considered cost effective and seem to be without side effects. More research is needed to create evidence in this area.