Att lindra smärta är en basal mänsklig rättighet. Barn är extra utsatta i vården, de kan ha svårt att uttrycka egen vilja och får till skillnad från vuxna inte fatta egna beslut. Specialistsjuksköterskan måste därför värna om barnets autonomi och integritet. Rätt bemötande och förberedelse ökar tillit och trygghet liksom möjlighet att genomföra en nålprocedur på ett bra sätt. De underlag som finns tillgängliga idag upplevs dock inte ge tillräcklig vägledning för att säkerställa barnets rätt till adekvat stödjande metoder. Syftet var därför att kartlägga vad som påverkar barnets smärta och rädsla i samband med intramuskulära injektioner mellan noll och sex års ålder. En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Resultatartiklarna söktes fram via databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO och kvalitetsgranskades utifrån granskningsmallar Critical Appraisal Skill Programme [CASP]. Resultatet baseras på tolv kvantitativa studier och indikerar att föräldrars beteende påverkar barnet samt att information till föräldrar och barn, distraktion samt farmakologiska metoder påverkar barnet positivt. Det visar också på att tidigare smärtfylld upplevelse i samband med intramuskulära injektioner kan påverka barnet senare i livet. Endast genom att det finns risk för långsiktig påverkan måste barnets rättigheter och skyddsbehov bevakas. Slutsatsen är att barn och föräldrar bör erbjudas adekvat information och individuell stöttning. Barnets perspektiv måste synliggöras för att skapa en acceptabel situation för barnet. Som kliniska implikationer föreslås att distraktion och oral glukoslösning bör erbjudas frikostigt. Topikal anestesi bör erbjudas efter individuell bedömning. Huruvida två samtidiga injektioner bör användas kräver ytterligare studier. / Children are particularly vulnerable in the context of healthcare. Nurses must therefore protect the child's autonomy and integrity. Proper preparation and treatment increase trust as well as the ability to carry out the needle procedure, but available guidelines are not perceived to provide sufficient guidance to ensure the child’s right to adequate supportive methods. The aim of this study was therefore to identify what affects children's pain and distress in the context of intramuscular injections up to six years of age. A systematic literature review was conducted where scientific articles were searched via the databases Cinahl, Medline and PsycINFO and were quality-checked based on quality review template Critical Appraisal Skill Program [CASP]. The results, based on twelve quantitative studies, indicates that parents' behaviour affects the child and that information to parents and child, distraction, and pharmacological methods may lead to positive effects. Moreover, a previously painful experience in context of an intramuscular injection may affect the child later in life. Only by the risk of long-term impact the child's rights and need for protection should be safeguarded. Thus, children and parents should be offered adequate information and individual support. The child’s perspective must be made visible to create an acceptable situation for the child. As clinical implications, it is suggested that distraction and oral glucose solution should be offered generously. Topical anesthesia should be offered after individual assessment. Whether two simultaneous injections should be used requires further studies.

Intresset för komplementära smärtlindringsmetoder växer, både hos sjukvårdspersonal och hos patienter. Idag finns det en stark trend mot mer skonsamma alternativa behandlingsmetoder, framförallt vid kroniska sjukdomar där allvarliga biverkningar av konventionell läkemedelsterapi är stor. Syftet med studien var att undersöka vilka smärtlindringsmetoder som sjuksköterskan kan använda sig av inom palliativ vård och dess effekter. Studien bygger på elva vetenskapliga artiklar. Resultatet gav flera olika behandlingsmetoder som kategoriserades under tre rubriker: distansbehandlingar, manuella behandlingar samt fysikaliska behandlingar. Samtliga behandlingsmetoder kan utövas av sjuksköterskan. Komplementära metoder behövs för att på bästa sätt kunna möta patienten på både det fysiska, psykologiska, sociala och existentiella planet behövs. De presenterade komplementära metoderna har visat sig ofarliga och kan även vara kostnadseffektiva om de används rätt. / The interest for complementary methods for pain relief is increasing among professionals as well as patients. Today, there is a strong trend towards more merciful complementary therapies, above all at chronical diseases where serious adverse effects from conventional medical therapy are substantial. The purpose with the study is to investigate which complementary pain relieving methods a nurse can use within palliative care and also the effects of the treatments. The study consisted of eleven scientific articles. Several different treatment methods were categorized into three main headings: distant treatments, manual treatments and physical treatments. All of these methods of treatment can be used by the nurse. Complementary methods are needed in the treatment of palliative patients in order to meet he patient in both the physical, psychological, social and existential level. The complementary methods that has been presented are safe to use and they also have the potential to be cost effective if implemented correctly.

En del av sjuksköterskans grundläggande arbete är att identifiera olika faktorer som kan påverka patienters upplevelse av smärta och smärtuttryck. För att en sjuksköterska skall kunna se en balans mellan effekt och biverkningar samt använda sig av nödvändig övervakning av smärtlindringen behövs kunskap. Föreliggande studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor upplever sina kunskaper om och erfarenheter av intravenös smärtbehandling. I studien besvarade 35 sjuksköterskor arbetande på kirurgiska vårdavdelningar på ett sjukhus i södra Sverige, en enkät med såväl öppna som slutna frågor. De öppna frågorna analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att de hade tillräckliga kunskaper i att administrera intravenös smärtbehandling. Erfarenhet och utbildning var de främsta påstående sjuksköterskorna beskrev. Både som något de hade men även något som sjuksköterskorna vill ha mer av för att känna sig säkrare i sin roll som sjuksköterskor när det gällde att behandla smärta hos patienter. Även att fördjupa och få uppdaterad kunskaper om till exempel olika läkemedel var något majoriteten av sjuksköterskorna önskade. Cirka 59 procent av sjuksköterskorna administrerade mellan 1-10 procent av smärtbehandlingen som intravenös smärtbehandling. De flesta av sjuksköterskornas kunskaper grundade sig på praktisk tillämpning. / A part of the nurse’s fundamental work is to identify different factors which can affect the patient’s experience of pain and pain expression. If a nurse should be able to see a balance between the effects, the side-effects and use necessary supervision of the pain management, she needs knowledge. The aim of this study was to illuminate how nurse’s feel about their knowledge and experience of intravenous pain management. A questionnaire with both closed-ended and open-ended questions was applied as a method. The nurses were working at some of the surgery wards at a hospital in the south of Sweden. It was 35 nurses who answered the questionnaire. When analysing the open-ended questions the writers used manifest content analysis. The result showed that the majority of the nurse’s thought that they had enough knowledge to administering intravenous pain management. Having experience and education were the most common answer that the nurses gave. It was both something that they had but also something they wanted more of. Than they could be more secure in their role as nurses, when they treated patients with pain. The majority of the nurses wanted also to have a deeper and updated knowledge in different medicines. About 59 percent of the nurse’s administrates between 1-10 percent intravenous pain management. Most of the nurse’s knowledge was based on practical application.

Bakgrund: Äldre personer med en demensdiagnos är en växande patientgrupp som ställer högre krav på sjuksköterskans förmågor. Demenssjuka personer kräver ett annorlunda synsätt och andra typer av observationer vid bedömning av smärta och smärtlindring, än personer med intakt kognitivt medvetande. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att smärtbedöma och smärtlindra personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar granskats, analyserats och tematiserats utifrån valt syfte. Resultat: Fem olika teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser i mötet med den demenssjuka, sjuksköterskans smärtbedömning av demenssjuka personer, sjuksköterskans erfarenhet av att använda bedömningsinstrument, farmakologisk smärtlindring och icke-farmakologisk smärtlindring. Det framkom att bedöma smärta hos en demenssjuk innebar många svårigheter, som till exempel att symtom på smärta inte berodde på andra bakomliggande orsaker som stress eller oro hos personen. Det framkom att det fanns andra sätt att ge smärtlindring på än bara genom läkemedel. Att inte kunna bedöma smärta adekvat hos en demensdiagnostiserad person kunde leda till både under- och övermedicinering samt felaktig medicinering. Konklusion: Att arbeta med demenssjuka personer kräver stor kunskap och förmåga att tänka utanför ramarna. Sjuksköterskans förmåga till nytänkande vid bedömning och smärtlindring, har stor betydelse för personens välmående. / Background: Older people with a dementia diagnosis is a growing patient group that is demanding higher requirements about nurse’s abilities. People with dementia are demanding a different point of view and other kind of observations in evaluating of pain and pain relief, than people with intact cognitive consciousness. Aim: The aim of this literature study is to illuminate nurse’s experience in estimating pain and pain relief in people with dementia. Method: A literature review where 10 studies have been viewed, analyzed, and the matis to answer the aim. Result: Five different themes were identified: nurse`s experience in the meeting with dementia, nurse`s pain assessment of people with dementia, nurse`s experience in using assessment instruments, pharmacological pain relief, non pharmacological pain relief. It transpired that assess pain in a person with dementia meant a lot of difficulties, as to know if it really was symptom of pain and not other underlying causes such as stress or anxiety within the person. It appeared that it was other ways of giving pain relief than just medical treatment. Not to be able to assess pain adequately with a dementia diagnosed person could lead to both under- and over medication as well as wrong medication. Conclusion: Working with people with dementia requires huge knowledge and ability to think outside of the box. The ability of the nurse to express new thoughts in estimation of pain and to produce pain relief has huge importance regarding the wellbeing of that person.

Bakgrund Ett vanligt symptom som uppges när patienter söker vård är smärta. Sjukvårdspersonalen har ett ansvar att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt, där patienten ska känna sig inkluderad och involverad kring sin vård. Det kan innebära en enorm påfrestning för patienten att känna smärta, därav är det viktigt med en adekvat handläggning av tillståndet. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av handläggning av smärta. Metod Arbetet är en icke-systematisk litteraturöversikt som är uppbyggd av 15 vetenskapliga artiklar med främst kvalitativ design, samt några av kvantitativ design. Databaserna CINAHL och PubMed har använts när de vetenskapliga artiklarna togs fram. Kvalitetssäkring av artiklarna har genomförts med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag. Datainsamlingen gjordes på så sätt att artiklarna genomgick en integrerad dataanalys. Resultat Resultatartiklarna delades in i två huvudkategorier, med tillhörandeunderkategorier. Resultatet från litteraturstudien beskriver patienters upplevelser och erfarenheter av vården rörande smärta. När ett bra partnerskap bildas upplever patienten det enklare att hantera smärttillståndet. Vid tidsbrist hos vårdpersonal uppkommer en känsla hos patienten att inte känna sig sedd eller hörd. Merparten patienter efterfrågar alternativa behandlingar, för en långsiktig och individanpassad lösning. En god kommunikation är en grund för personcentrerad vård. När vårdpersonal bidrar med kunskap till patienten ökar förståelsen, vilket leder till ett gott välmående. Detta förbättrar i sin tur patientens egenvård vilket ger en ökad förståelse för smärtans komplexitet och smärthantering. Slutsats Mötet har en stor betydelse i omvårdnaden av patienter med smärta. Handläggning av patienters smärta är komplex. Mötet mellan patient och vårdpersonal bör ske utifrån den enskilda individen. Detta för att handläggningen ska vara personcentrerad. En ökad kunskap och förståelse för patienter med smärta kan i praktiken leda till en bättre handläggning, där sjuksköterskan har verktyg för att vårda utefter patientens upplevelser och erfarenheter. Förhoppningen med denna belysning är ett minskat lidande hos patienten när handläggning av smärta sker. / Background A common symptom reported when patients seek care is pain. Healthcare professionals have a responsibility to work based on a person-centred approach, where the patient should feel included and involved in their care. It can put a huge strain on the patient to be in pain, hence the importance of adequately managing the condition. Aim The aim was to illuminate patients’ experiences of pain management. Method The work is a non-systematic literature review consisting of 15 scientific articles with mainly qualitative design, as well as some quantitative design. The databases CINAHL and PubMed have been used to find the scientific articles. Quality assurance of the articles has been conducted with help from Sophiahemmet University´s assessment form. The data collection was implemented by the articles undergoing an integrated data analysis. Results The result articles were divided into two main categories, with associated subcategories.The results from the literature study describe patients' experiences of care regarding pain. When a good partnership is formed, the patient finds it easier to manage the pain condition. In case of lack of time on the part of healthcare professionals, the patient feels that they are not seen or heard. The majority of patients request alternative treatments, for a long-term and individualised solution. Good communication is a foundation for person-centred care. When healthcare professionals contribute knowledge to the patient, understanding increases, which leads to good well-being. This in turn improves the patients´ self-care, which gives an increased understanding of the complexity of pain and pain management. Conclusions The meeting is significant in the care of patients with pain. Management of the pain experienced by patients is complex. The meeting between patient and healthcare staff should consider the individual. This is to ensure that the management is person-centred. An increased knowledge and understanding of patients dealing with pain may result in better management, where the nurse has tools to care according to the patients´ experiences. The ambition with this observation is a reduction of suffering among patients experiencing pain during pain management.

<h1>Abstract</h1><p><strong>Background: </strong>Pain is usually common patients who undergo high-dose treatment in combination with HSCT. Pain is usually associated with side effects as for example mucositis. The purpose of this study was to examine patients’ experiences of pain in relation to stemcellstransplantation. The purpose was also to examine how patients experience that they have been treated by the personnel regarding their pain, and also if the pain relief correspond to the patients expectations.</p><p><strong>Method: </strong>The study is a descriptive, longitudinal study. Eight patients who underwent HSCT were interviewed. The study implemented in three parts, whereof two interviews and one questionnaire. The interview material was analyzed by means of content analysis.</p><p><strong>Results: </strong>The result shows that five of eight patients experienced pain during HSCT treatment. Three of these informants experienced pain in their mouth, their head and in their stomach. This is usually commonly side effects of the treatment. Back pain occurs in two of the patients and this pain hasn’t proceeded during the treatment.</p><p>Three informants did not experience any pain at all during the time of nursing. The result even shows that the all of the informants had experienced a well refutation of the personnel in terms of their pain. All informants reported that it was important to be well pain relieved. Those informants who had pain during their treatment were very satisfied with the pain relief they have got.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Keywords: </strong>stem cell transplantation, oral pain, pain treatment, oral mucositis, satisfaction with care.</p> / <p> </p><h1>Sammanfattning</h1><p><strong>Bakgrund och syfte: </strong>Smärta är vanligt förekommande bland patienter som genomgår högdosbehandling i kombination med HSCT. Smärta är vanligtvis förknippad med biverkningar som t ex mucosit. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av smärta i samband med stamcellstransplantation. Syftet är även att undersöka hur patienterna upplever att de blir bemötta av personalen angående sin smärta, samt om smärtlindringen motsvarar patientens förväntningar.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien är en deskriptiv, longitudinell studie. Åtta patienter som skulle genomgå stamcellstransplantation intervjuades. Studien genomfördes i tre delar, varav två intervjuer och ett frågeformulär. Intervjumaterialet analyserades med innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet visar att fem av åtta patienter upplevde smärta i samband med HSCT. Tre av dessa informanter upplevde smärtor i munnen, huvudet och i magen. Ryggsmärta förekom hos två av informanterna och denna smärta hade inte uppstått i samband med behandlingen. Tre informanter upplevde ingen smärta alls under hela vårdtiden. Resultatet visar även att samtliga informanter upplevt ett bra bemötande av personalen vad gäller deras smärta. Alla informanter uppgav att det var viktigt att vara bra smärtlindrad. De informanter som hade smärta under behandlingen var mycket nöjda med den smärtlindring de fick.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>stamcellstransplantation, oral smärta, smärtbehandling, oral mucosit, tillfredsställelse med vård.</p>

Abstract Background: Pain is usually common patients who undergo high-dose treatment in combination with HSCT. Pain is usually associated with side effects as for example mucositis. The purpose of this study was to examine patients’ experiences of pain in relation to stemcellstransplantation. The purpose was also to examine how patients experience that they have been treated by the personnel regarding their pain, and also if the pain relief correspond to the patients expectations. Method: The study is a descriptive, longitudinal study. Eight patients who underwent HSCT were interviewed. The study implemented in three parts, whereof two interviews and one questionnaire. The interview material was analyzed by means of content analysis. Results: The result shows that five of eight patients experienced pain during HSCT treatment. Three of these informants experienced pain in their mouth, their head and in their stomach. This is usually commonly side effects of the treatment. Back pain occurs in two of the patients and this pain hasn’t proceeded during the treatment. Three informants did not experience any pain at all during the time of nursing. The result even shows that the all of the informants had experienced a well refutation of the personnel in terms of their pain. All informants reported that it was important to be well pain relieved. Those informants who had pain during their treatment were very satisfied with the pain relief they have got.   Keywords: stem cell transplantation, oral pain, pain treatment, oral mucositis, satisfaction with care. / Sammanfattning Bakgrund och syfte: Smärta är vanligt förekommande bland patienter som genomgår högdosbehandling i kombination med HSCT. Smärta är vanligtvis förknippad med biverkningar som t ex mucosit. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av smärta i samband med stamcellstransplantation. Syftet är även att undersöka hur patienterna upplever att de blir bemötta av personalen angående sin smärta, samt om smärtlindringen motsvarar patientens förväntningar. Metod: Studien är en deskriptiv, longitudinell studie. Åtta patienter som skulle genomgå stamcellstransplantation intervjuades. Studien genomfördes i tre delar, varav två intervjuer och ett frågeformulär. Intervjumaterialet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att fem av åtta patienter upplevde smärta i samband med HSCT. Tre av dessa informanter upplevde smärtor i munnen, huvudet och i magen. Ryggsmärta förekom hos två av informanterna och denna smärta hade inte uppstått i samband med behandlingen. Tre informanter upplevde ingen smärta alls under hela vårdtiden. Resultatet visar även att samtliga informanter upplevt ett bra bemötande av personalen vad gäller deras smärta. Alla informanter uppgav att det var viktigt att vara bra smärtlindrad. De informanter som hade smärta under behandlingen var mycket nöjda med den smärtlindring de fick.   Nyckelord: stamcellstransplantation, oral smärta, smärtbehandling, oral mucosit, tillfredsställelse med vård.

Bakgrund: Palliativ vård syftar bland annat till att lindra lidande och symtom som smärta och ångest. För att kunna bedöma, utvärdera samt lindra symtomen behövs smärtskattningsinstument användas. Att lindra dessa symtom främjar livskvaliteten hos patienter i en palliativ fas. Genom det Svenska palliativregistret finns möjlighet att sammanställa och utvärdera information som kan främja forskning och därmed bidra till ett minskat lidande. Syfte: Syftet är att undersöka förekomst av smärta och smärtlindring i livets slutskede samt se i vilken utsträckning validerade instrument används. Syftet är också att undersöka om det finns någon skillnad mellan smärta och olika bakgrundsvariabler. Metod: Denna studie är en deskriptiv studie av kvantitativ design och är utformad med hjälp av retrospektiv registerdata. Datan insamlades genom det Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät. 1435 patienter inkluderades som hade vårdats på olika palliativa vårdformer inom Uppsala och Enköping.   Resultat: Resultatet visar att smärtskattningsinstrument används i en bristande utsträckning inom den palliativa vården, då endast 56 % utav de som hade smärta också smärtskattades. När det gäller smärtlindring så blev 69 % utav patienterna helt och 30 % delvis smärtlindrade. Vid analysen utav samband mellan smärtlindring och vissa dödsplatser så visade resultatet att det fanns en signifikant skillnad. Samma resultat framkom även gällande analysen utav samband mellan vissa grundsjukdomar och upplevelsen utav smärta. Upplevelsen utav smärta samtidigt som upplevd ångest visade sig ha ett samband. Slutsats: Detta område är relativt outforskat, vilket gör att mer forskning behövs. Resultatet från denna studie kan användas som ett underlag för framtida forskning. / Background: Palliative care is intended to alleviate suffering such as pain and anxiety. By using pain measurements instruments these symptoms can be assessed, evaluated and alleviated. The patients life quality is promoted by alleviating these symptoms. Through the Swedish Register of palliative care there is a possibility to compile and evaluate information that can promote research and thereby contribute to a reduced suffering. Aim: The aim is to investigate the presence of pain and pain treatment in end of life care and also to learn in which extent validated pain measurements instruments are used. The aim is also to investigate whether there is a difference between pain and different background variables. Method: This is a descriptive study of a quantitative design and is shaped with retrospective registry data. The data was collected through the Swedish register of palliative cares’ death questionnaire. 1435 patients were included who had been cared in different forms of palliative care in Uppsala and Enköping. Result: The result shows that pain measurement instruments are used in a lacking extent in palliative care, where 56 % of those who experienced pain were pain estimated. When it comes to pain estimation this study shows that 69 % of the patients were completely relieved of their pain and 30 % were partly relieved. The analysis of the connection between pain treatment and some death places showed that there is a significant difference. The same result also appeared in the analyze of the connection between some background diseases and the experience of pain. The experience of pain was shown to have a connection with the experience of anxiety. Conclusion: This area is relatively unexplored, which means more research is required. The results of this study could be used as a basis for future research.

Sjuksköterskor har lång erfarenhet av att möta och vårda multisjuka äldre som lever och lider av långvarig smärta. Smärtan kan visas som symtom orsakad av otillräckligt eller ej adekvat behandling. Det resulterar i en gradvis funktionsnedsättning både fysiskt och psykiskt hos multisjuka äldre. Därför är det av stor vikt att undersöka samt få mer kunskap om hur sjuksköterskor upplever att vårda multisjuka äldre med långvarig smärta. Syftet är att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vårda multisjuka äldre med långvarig smärta. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign. Åtta sjuksköterskor deltog och bidrog med sin kunskap och erfarenhet. Materialet som insamlades analyserades med induktiv innehållsanalys. Analysen av sjuksköterskors upplevelse resulterade i tre kategorier; Se hela människan, Lindra smärtan samt Kunskap och kompetens. Kategorierna var i sin tur uppbyggda av totalt sju subkategorier. I diskussionen diskuteras vikten av att ha kunskap om vad individuell anpassning innebär samt en strukturerad smärtlindring som bidrar till att minska patientens lidande. Det är av största vikt är att uppnå en ökning av patientens livskvalité genom förbättring av fysisk och psykisk hälsa. Som blivande specialistsjuksköteror med inriktning Vård av Äldre kan denna kunskap bidra till ett vårdande förhållningssätt, vilket innebär att stötta och hjälpa patienten med att öka sin livskvalitet. / Background: Nurses have for many years cared for multi-sick elderly people whom are suffering from long-term pain. The pain may appear as symptoms caused by inadequate treatment. This results in a gradual impairment of both physical and mental health of the multi-ill elderly. Therefore, it is of great importance to investigate and gain more knowledge about how nurses perceive caring for multi-ill elderly people with long-term pain. Aim: The purpose is to describe how nurses experience caring for multi-sick elderly people with long-term pain. Method: The study has a qualitative inductive approach to elucidate nurses' experience, knowledge and attitude. Data was collected using three phases, eight nurses participated and contributed with their knowledge and experience. The data collected was analyzed by means of qualitative content analysis. Results: The analysis of nurses' experiences resulted in three categories; see the entire person, pain relief, knowledge and competence. The categories were made up by seven subcategories. Conclusion: The importance of having knowledge of what individual adaptation means and having a structured adequate pain relief that helps to reduce the patient's suffering. It is important to achieve an increase in the patient's quality of life through improvement of physical and mental health. As future specialist nurses with a focus on Care for the Elderly, this knowledge can contribute to a way of working that is based on an attitude which means to support and help the patient to increase their quality of life.

Bakgrund: Ben- och fotsår förutses öka i världen då människor lever längre. Sårsmärta är vanligt förekommande hos patienter som har svårläkta ben- och fotsår och kan behandlas på olika sätt. Distriktssköterskor inom hemsjukvården har ett komplext ansvar för dessa patienter.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av smärtbehandling till patienter med svårläkta ben- och fotsår inom hemsjukvården. Metod: Tre hemsjukvårdsenheter med total 14 deltagare intervjuades. Intervjuarna har genomförts i en kommun i södra Sverige och analyserats enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys med manifest ansats.  Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Kompetens påverkar möjlighet till smärtbedömning i hemmet, Vikten av tillämpning av olika strategier för smärtbehandling i hemmet och Organisatoriska behov i hemsjukvården. Det framkom att distriktssköterskors kompetens påverkade bedömning av sårsmärta i hemmet. Distriktssköterskorna använde olika strategier för smärtbehandling vid ben- och fotsår. De påtalade även vikten av att ha rätt organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva en säker vård i patienternas hem. Slutsats: Vid smärtbedömning behövs bland annat användning av smärtskattningsinstrument. Distriktssköterskor behöver ha kunskap och möjlighet att använda olika behandlingsstrategier för smärtlindring. Det behövs även tydliga rutiner och gemensamma riktlinjer i arbetet med smärta vid svårläkta ben- och fotsår inom hemsjukvården. / Background: Leg and foot ulcers are expected to increase in the world as people live longer. Ulcer pain is common in patients who have difficult-to-heal leg and foot ulcers and can be treated in different ways. District nurses in home care service have a complex responsibility for these patients. Aim: The aim of the study was to describe district nurses' experiences of pain management for patients with difficult-to-heal leg and foot ulcers in home care service. Method: Three home care service units with a total of 14 participants were interviewed. The interviews were conducted in a municipality in southern Sweden and analyzed according to Graneheim and Lundman's content analysis with a manifest approach. Results: The results are presented in three categories: Competence affect the possibility of pain assessment at home, The importance of applying different strategies for pain management at home and Organizational needs in home care service. It was found that the competence of district nurses influenced the assessment of wound pain in patients' homes. The district nurses used different strategies for pain management of leg and foot ulcers. They also emphasized the importance of having the right organizational conditions to be able to provide safe care in patients' homes. Conclusion: When assessing pain, the use of pain assessment instruments is required, among other things. District nurses need to have the knowledge and ability to use different treatment strategies for pain relief. There is also a need of clear routines and common guidelines in the work with pain in difficult-to-heal leg and foot ulcers in home care service.