Bakgrund: Specialistsjuksköterskans profession omfattar kompetens och kunskap som förvärvats genom studier i ämnet på avancerad nivå. För att synliggöra det förvärv ingår det att sjuksköterskan ser på sig själv och sin profession som självständig. Tidigare studier tyder på att trots att specialistsjuksköterskan har sin utgångspunkt i det egna kunskapsområdet är det inte alltid tydligt i möten med andra professioner. Det finns även ett synsätt som lever kvar beträffande sjuksköterskans profession som ett bihang till läkaren vilket gör utgör ett hinder till att arbeta självständigt. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenhet av att självständigt utöva sin professionella kompetens inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnliga specialistsjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård på en och samma klinik. Kvalitativ innehållsanalys valdes som metod vid analysen av materialet. Resultat: Specialistsjuksköterskorna upplevde att de hade möjligheter att påverka sin situation och således kunna utföra ett självständigt arbete. De beskrev att samarbetet med de övriga professionerna upplevdes oftast som stärkande och att det främjade patientarbetet. Respondenterna beskrev också specialistutbildningen som en bidragande faktor till ökad självständighet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet vårdande som teoretisk referensram samt utifrån relevant vetenskaplig forskning. / Background: Specialist nurse profession includes skills and knowledge acquired through the study of the subject at the advanced level. In order to highlight the acquisition include the nurse looks at herself and her profession as an independent. Previous studies suggest that although the specialist nurse has its starting point in their own field of knowledge, it is not always clear in meetings with other professions. There is also an approach that persists regarding nursing profession as an appendage to the doctor which is an obstacle to work independently. Aim: To describe the specialist nurse experience to independently exercise their professional skills in psychiatric inpatient care. Method: Semi-structured interviews were conducted with six females specialist nurses in inpatient psychiatric care at the same clinic. Qualitative content analysis was chosen as the method in the analysis of the material. Results: Specialist nurses felt that they had the opportunity to influence their situation and thus be able to carry out and independent work. They described the cooperation with the other professions often perceived as strengthening and it promoted the work with patients. Respondents also described the specialized training as a contributing factor to increased independence. Discussions: The results are discussed from the health scientific consensus term care as a theoretical framework and on the basis of relevant scientific research.

Aim: To identify the knowledge and skills required by the specialist stoma care nurse to facilitate the needs of patients adapting to a newly formed stoma in order to inform specialist nurse education. Background: Advances in surgical techniques, drug therapies, bowel screening and patient recovery programmes have offered those with colorectal disorders, a potential increased life expectancy and improved disease management. For the specialist nurse, there is the constant challenge to keep abreast of these advances and provide more formal, precise and accurate information, facilitating individualised patient need. In response, an education curriculum needs to foster a comprehensive knowledge base in order to equip and support the nurse to become confident and competent in clinical practice. How knowledge is translated from the classroom into clinical practice is a key feature of this study; in particular the role of the specialist stoma care nurse in facilitating the adaptation of patients following stoma surgery. Method: A qualitative approach was chosen to fulfil the aim and objectives of this two-staged study. Phase one took a phenomenological approach and phase two a focus group methodology approach. Eight patients were interviewed in phase one. This offered insight into the experiences of living with a newly formed stoma. Vignettes (total 18) were created from the patients’ narratives. These were used to stimulate discussion among nurses at the focus groups within phase two of the study. The complexities of translating specialist knowledge and skills among thirty-nine specialist stoma care nurses were explored through one of a series of seven focus groups. The analysis for this study was undertaken in 3 stages; stage 1, thematic analysis of phase 1, stage 2, thematic analysis of phase 2 and stage 3, further analysis of phase 2 using Mayer and Salovey (1997) emotional intelligence theoretical framework. Findings: Phase one highlighted a variety of challenges faced by patients and recognised their coping strategies as they adapted to a newly formed stoma. Six themes emerged from the thematic analysis; seeking assurances, permanence versus reversibility of stoma, anticipated stigma, psychological projection, worthwhile sacrifice and sense of achievement. The thematic analysis of phase two identified five comparable themes; skilled know-how, understanding self, hurdles to accommodate, communication skills and uncertain ground. A further examination through an alternative lens was considered to distil the pedagogy. Mayer and Salovey (1997) emotional intelligence framework guided the third stage of analysis. Five key concepts emerged, forming the essential components to specialist nursing practice; the influence of emotions on critical thinking and clinical decision-making, the use of empathetic and intuitive skills in clinical judgements, the ability to balance true self alongside professional self, the need to foster cognitive activity, good communication and creativity and preserving a conscious awareness of self so to develop personal growth. Conclusion: Individual experiences of patients adapting to a newly formed stoma evidently differed. Both the challenges faced and coping strategies of the patients were revealed. The specialist stoma care nurse is ideally placed to facilitate meeting the patients’ needs as they adapt. The five essential components to specialist practice are identified. Educational strategies for cultivating critical thinking and communication skills, developing self and emotional conscious awareness and nurturing personal growth need to be considered for integration into specialist nurse educational curriculum.

Adekvata resurser i form av optimalt antal patienter per sjuksköterska som fångar både vård och icke-patientvårdsrelaterad omvårdnad är ett problem för sjuksköterskorna världen över. Vårdtyngdsmätning kan vara ett led i att synliggöra omvårdnadsinsatserna för att säkerställa patientsäkerheten. Ett väl innehållsvaliderat vårdtyngdsinstrument inom postoperativ vård saknades. Rätt använt kan vårdtyngdsinstrument leda till positiv effekt för patienter och personal. Vårdinsatserna blir mätbara och ökar personalens medvetenhet i vårdarbetet. Studiens syfte var att innehållsvalidera och utveckla ett vårdtyngdsinstrument som används inom postoperativ vård vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm (VPV). Innehållsvalideringen utfördes med hjälp av Delfimetoden där specialistsjuksköterskor inom postoperativ vård från nio sjukhus (n=16) ingick i en expertgrupp som via enkätfrågor gav sina synpunkter på vårdtyngdsinstrumentet. Svaren bearbetades av magisterstudenterna tillsammans med handledarna till konsensus uppnåddes och ett validerat vårdtyngds-instrument VPV 2015 utformades. Studien har potential för stor klinisk betydelse och resultaten kan omsättas i det dagliga postoperativa omvårdnadsarbetet, då det är viktigt att de postoperativa patienterna får den omvårdnad de är i behov av och att vårdpersonalen kan utföra behövande omvårdnadshandlingar. / Adequate resources in terms of optimal patient distribution by a nurse who captures both health care and non- patient nursing care is a problem for nurses worldwide. Measurement workload can be a part of the visibility nursing efforts to ensure patient safety. A well content validated workload instrument in postoperative care was missing. Properly used, workload instrument can lead to positive effects for patients and staff. Care efforts are measurable and increase staff awareness in nursing work. The study's purpose was to content validity and develop a workload instrument used in post-operative care at Karolinska University Hospital in Stockholm (VPV). Content validation was performed by using the Delphi method where specialist nurses in postoperative care from nine hospitals (n = 16) were part of a group of experts through questionnaires gave their views on the workload instrument. The answers were processed by the students together with supervisors to the consensus achieved and a validated burden of workload instrument VPV 2015 designed. It is important for postoperative patients to receive appropriate levels of nursing care, and that this can be performed adequately. The study is therefore potentially of great clinical importance, and the results can be translatable into daily postoperative nursing work.

Syfte. Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av bedsiderapportering på postoperativ avdelning. Bakgrund. Sjukvården blir ständigt mer specialiserad vilket resulterar i att fler yrkeskategorier blir involverade i patientens vård. Därmed ökar antalet rapporter vilket gör att de behöver bli effektivare och mindre tidskrävande. Bedsiderapportering syftar till att vara patientcentrerad men i vissa fall kan sjuksköterskorna anse att bedsiderapportering bryter mot lagen om sekretess. Metod. Kvalitativ intervjustudie med 9 deltagare. Resultat. Ett övergripande tema kunde identifieras: Bristande följsamhet till lagen om sekretess och patientens integritet. Ur temat framkom två kategorier: Att känna sig maktlös samt Att kränka patientens privata sfär. Slutsats. Studien visar på att sjuksköterskor upplever konflikt mellan att skydda patientens sekretess, integritet och att delta i bedsiderapportering. Ett flertal olika bidragande faktorer identifierades / Aim. To describe nurses experiences of bedsidehandovers at the postoperative unit. Background. Healthcare is becoming increasingly specialized, resulting in several professionals involved in patient care. This increases the number of handovers, which means that they need to be more efficient and less time consuming. Bedsidehandover aim to be patient-centered, but in some cases, the nurses believe that bedsidehandover violate the law of confidentiality. Method. A qualitative interview study with 9 participants. Results. An overarching theme could be identified: Lack of adherence to the law on confidentiality and patient privacy. From the theme emerged two categories: to feel powerless and to violate the patient's privacy. Conclusion. The study shows that nurses are experiencing conflict between protecting patient confidentiality, integrity, and to participate in bedside handover. A plurality of various contributing factors where identified. Keywords. Bedsidehandover, patient-centered, teamwork, work, specialist nurse

Bröstmjölk är en komplett näringskälla för det nyfödda barnet. Förutom att tillföra barnet alla näringsämnen hen behöver så ger bröstmjölken energi, bygger upp kroppen samt skyddar det nyfödda barnet mot sjukdomar. Amning är ett samspel mellan mamma och barn som påverkas av många faktorer. För en tvillingmamma är initiering av amning en större utmaning än för en mamma som fött ett barn, då omvårdnaden kring barnen blir dubbel. Syftet med studien var att beskriva tvillingmammors erfarenhet av amningsstöd, dels från vårdpersonal, dels från sociala medier, för att initiera och upprätthålla en fungerande amning. Studien är en intervjustudie med kvalitativ metod. Datamaterial samlades in genom intervjuer av sex utvalda tvillingmammor. Mammorna söktes och valdes ut via en Facebookgrupp. I resultatet framkom två kategorier: Mammans initiativ och Vårdpersonalens engagemang. Resultatet tyder på att de intervjuade mammornas erfarenhet är att vårdpersonal idag saknar den specifika kunskapen om/och förståelse för hur mycket arbete det innebär för en tvillingmamma att få amningen att fungera. Många mammor söker idag den information de inte erhållit via vårdpersonal på annat sätt, oftast via sociala medier. Utifrån den här studien kan vårdpersonal få en ökad förståelse för tvillingmammors behov av extra amningsstöd och information. / Breast milk is a complete food source for the newborn. In addition to supplying the baby all the nutrients it needs breast milk also provides energy, builds up the body and protects the newborn against disease. Breastfeeding is an interaction between mother and child that is affected by many factors. For a twin mother is initiation of breastfeeding more of a challenge than for a mother who gave birth to a child, then care about the children becomes twice.The purpose of this study was to describe the mother of twin´s experience of breastfeeding support, both from health professionals as well as from social media, to initiate and maintain a functional breastfeeding. The study is an interview study of qualitative method. Data material was collected through interviews with six selected twin mothers. The informants were sought and selected through a Facebook group. The results revealed two categories: The mother's initiative and The involvement of health professionals. The result indicates that the interviewed mothers experience is that health professionals today lack the specific knowledge and understanding of how much work it means for a twin mother to get a functional breastfeeding. Many mothers today are using other sources in seeking the information they did not receive by health professionals, mostly through social media. Based on this study, health professionals might gain a greater understanding of the need twin mothers have for more support and information regarding breast feeding twins.

Bakgrund: Psykiatrisjuksköterskan har historiskt sett pendlat mellan att vara omvårdnadsansvarig till att vara förlängd arm till andra yrkeskategorier som till exempel läkare. Studier visar att specialistsjuksköterskan har en komplex kompetens som hen upplever inte alltid lyfts av organisationen och att hen ofta upplever sig klämd emellan patienters, medarbetares och organisationens krav. Specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård börjar nu bli en bristvara och då deras roll, status och betydelse framstår som diffus   kan det bli svårt att rekrytera nya sjuksköterskor att utbilda sig och stanna kvar inom psykiatrisk vård. Då mycket få studier är genomförda i psykiatrisk öppenvård och med ledningsperspektiv var det av intresse att tillfråga just enhetschefer med ansvar att anställa personal. Syfte: Att beskriva enhetschefers uppfattningar om och förväntningar på specialistsjuksköterskans betydelse och roll i psykiatrisk öppenvården. Metod: Studien genomfördes som en empirisk intervjustudie med semistrukturerade frågor som ställdes individuellt till sju enhetschefer verksamma inom psykiatrisk öppenvård. Materialet bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorin ”Arbetsuppgifter och förväntningar” med underkategorierna Bedömningar, Samordnande och samverkande roll, Läkemedelsadministrering, Utvecklingsarbete, Flexibla ansvarsområden, Bemötande och kommunikation samt Kompetens. Diskussion: Specialistsjuksköterskan har många olika roller att träda in i inom psykiatrisk öppenvård och förväntas använda sin kompetens där den behövs. / Background: Psychiatric nurses has historically oscillated between being responsible of nursing care to be an extended arm to other professionals such as physicians. Studies show that the specialist nurse has a complex competence that according to the nurses is not always highlighted by the organization and often find themselves trapped between patients, other employees and the organization's demands. Specialist nurses in psychiatric care are now becoming scarce and when their role, status and importance appears diffuse, it may be difficult to recruit new nurses to train and remain in psychiatric services. Since very few studies have been carried out in outpatient psychiatric services and management perspective, it was of interest to the matter to ask the views of unit managers with responsibility to hire staff. Aim: To describe unit managers' perceptions and expectations of the specialist nurse's importance and role in psychiatric outpatient services. Method: The study was conducted as an empirical interview study with semi-structured questions that were asked individually to seven unit managers occupied in psychiatric outpatient care. The material was processed with a qualitative content analysis with inductive approach. Results: The result showed the main category "Duties and expectations" with the subcategories Assessments, Coordinating and cooperative role, Drug administration, Development, Flexible responsibilities, Treatment and communication as well as Competence. Discussions: The specialistnurse has many variable roles to enter in psychiatric outpatient care and are expected to use their expertise where it is needed.

Bakgrund: Kompetensen i ambulansteamet i Sverige skiljer sig åt mellan de olika landstingen. Vissa har grundutbildad sjuksköterska som högsta medicinska kompetens i ambulansen, andra landsting har krav på en specialistsjuksköterska i ambulanserna. Det finns dock inga riktlinjer på vilken specialistutbildning som är önskvärd inom ambulanssjukvården trots att det finns en utbildning till specialistsjuksköterska med inriktning mot ambulanssjukvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva formella kompetensområden för specialistsjuksköterskor som är behöriga att arbeta inom ambulanssjukvård i Sverige. Metod: En summativ innehållsanalys av kompetensbeskrivningar för specialistsjuksköterskor. Resultat: Tolv kompetensbeskrivningar analyserades vilka genererade fyra huvudkategorier vardera. Antal underkategorier och nyckelord varierade. Medicinsk kompetens blev huvudkategori i elva av tolv kompetensbeskrivningar och störst i sju kompetensbeskrivningar. Resultatet visade även att kompetensområdena i de olika kompetensbeskrivningarna till största delen var inriktade mot de vårdområde där de är avsedda att utövas.  Slutsats: De teoretiska formella kompetensområdena skiljer sig mellan de olika kompetensbeskrivningarna. Avsaknad av teoretisk kunskap avsedd för mångfalden av patienter i den prehospitala miljön skulle kunna påverka patientsäkerheten. / Background: The competence of the personal in the ambulance team differ between the county councils. In some counties it has to be a specialist nurse that has the medical responsibility while in other counties it is a registered nurse that has that position. Today there are no guidelines for what specialist education the specialist nurse working within the ambulance care should have, even though there is an education for specialist ambulance nurse. Aim: The aim of this study was to explore the formal competencies of the different specialist nurses that works in ambulance care in Sweden.  Method: A summative content analysis of the documents describing the competencies for the difference specialist nurses was made.  Results: Twelve documents describing the competencies were analyzed which all gave four main categories. Number of subcategories and keywords varied. Medical knowledge was identified as a main category in eleven of twelve documents describing the competencies and was the biggest in seven out of  twelve documents describing the competencies. The result also showed that the competencies described in the documents mainly focused on the care area where they are meant to be practiced.  Conclusion:  The theoretical formal competencies differ between the documents describing the competencies for specialist nurses. Lack of theoretical knowledge designed for the variation of patient in prehospital care could influence patient safety.

Background: Type 2-diabetes is a growing public health problem that cause suffering for people living with the disease and it is expensive for the Swedish healthcare system. The diabetes specialist nurse is often the person who stands for the continuity in the diabetes care and therefore has a big inpact on the outcome. The aim of this study was to describe the diabetes nurse’s experience of nursing care for adults with type 2-diabetes in primary care. The used method is qualitative. Eight diabetes nurses were interviewed with semi structured interviews and the content was analysed with qualitative content analysis. The result showed obstacles, dilemmas and possibilities experienced in diabetes care. Conclusion: There is a winning in knowing about obstacles, dilemmas and possibilities that can be experienced by diabetes specialist nurses in order to maintain a good diabetes care. The experienced obstacles and dilemmas needs to be continuously studied in order to keep evolving the diabetes care.

Introduktion: Statistik visar att antalet ambulansuppdrag i Sverige ökat de senaste åren. Samtidigt visar forskning att många patienter som ringer ambulans ej är i behov av den avancerade akutsjukvård som ambulansverksamheten erbjuder. Sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård förväntas kunna avgöra vilka patienter som verkligen är i behov av ambulanstransport, samt vilka som kan lämnas kvar hemma. Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelse av att prehospitalt bedöma om patienten kan lämnas hemma. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ design där 10 sjuksköterskor med specialistutbildning inom ambulanssjukvård samt minst två års klinisk arbetslivserfarenhet intervjuades. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier och 12 underkategorier. De tre kategorierna var: Vikten av patientfokuserad bedömning, Ambulanssjuksköterskans beslut samt Organisationen påverkar. Slutsats: Denna studie visar att ambulanssjuksköterskor till stora delar har samma upplevelser kring att bedöma om patienter kan lämnas hemma. Upplevelsen att flera olika faktorer påverkar beslutet är central och en oro över att fatta fel beslut präglar bedömningen. Om inte ambulanssjuksköterskan är helt säker på sitt beslut, eller patienten själv inte vill stanna hemma, får patienten oftast medfölja ambulansen. Detta skulle kunna resultera i onödiga kostnader för sjukvården samt att resurser utnyttjas felaktigt.

Abstrakt Bakgrund: Det råder idag en brist på specialistutbildade sjuksköterskor, och många avslutar sin yrkeskarriär inom hälso- och sjukvården p.g.a. ökade stressnivåer. Ett sätt att komma tillrätta med detta kan vara att använda mentorskap för den nyutexaminerade. Det är därför nödvändigt att klarlägga vilka förutsättningar som krävs och även undersöka hur den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan synes utvecklas genom mentorskap. Syfte: Syftet med studien är att utifrån den erfarna specialistsjuksköterskans uppfattning beskriva om och hur mentorskapet synes utveckla den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan, och vilka förutsättningar som upplevs viktiga för detta mentorskap. Metod: En fallstudie medelst en djupintervju genomfördes med en fenomenografisk ansats, för att få fram den uppfattning av mentorskap som föreligger hos den erfarna specialistsjuksköterskan. Resultat: I resultatet framkommer vikten av att verksamhetsansvariga erbjuder nödvändiga förutsättningar i form av tid, utbildning och kompetens. Genom en ökad socialisering stärks yrkesprofessionen, samtidigt som en lärande miljö skapas i den gemensamma reflektionen. Konklusion: Erfarna specialistsjuksköterskor kan medverka till att den nyutexaminerade på ett så effektivt sätt som möjligt ges möjlighet att både formulera sin nya yrkesprofession och medverka till den socialisering som krävs för att komma in i arbetsgruppen. Det ses också en positiv bieffekt i form av förbättringsarbete utav mentorskapet. / Background: There is current shortage of specialized nurses, and many end their career in health care due to increased stress levels. One way to overcome this may be the use of mentoring for new graduates. In purpose of developing a mentoring program, there is a need to clarify the conditions required for it and examining how the professional role is developed through mentoring. Purpose: The purpose of this study is to describe experienced specialist nurse's perception if and how mentoring is developing the graduate specialist nurse, and the conditions that are perceived important for this mentoring. Method: A single case study using a deep interview was conducted with a phenomenographic approach, in order to explore the experience of mentoring from the view of the advanced specialist nurse. Results: The result shows the importance of the management providing the necessary conditions in terms of time, training and competence. In the socialization process the strengthening of the professional role was experienced, while providing a learning environment is created in the joint reflection. Conclusion: Experienced specialist nurses can assist the new graduate in the most efficient manner possible given to formulate the new role as a specialist educated nurse and also contribute to the socialization needed to get into the workgroup. A side benefit in terms of quality improvement is also seen out of the mentorship.