Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om huruvida specifikt inriktad högskoleutbildning mot fritidshem hos personalen respektive avsaknaden av densamma har någon betydelse för verksamheten och hur det påverkar personalens arbete i fritidshemmet ur såväl fritidspedagogers som rektorers perspektiv. Studien har genomförts genom en kvalitativundersökning där sex fritidspedagoger och fyra rektorer intervjuats. Resultaten av studien har analyserats med hjälp av Colnerud och Granströms (2013) professionsteoretiska begrepp: auktoritet, yrkesmässig autonomi, systematisk teori och egen kontrollerad yrkesetisk. Några resultat som redovisas i studien är hur fritidspedagogers utbildning bidrar med en kunskapsbas med verktyg och modeller för ett legitimt arbete i fritidshemmet. Något som också påvisas är hur fritidspedagoger har svårt att stänga ute obehörig personal trots att det framkommer hur outbildad personal bidrar till lägre kvalité i verksamheten och yrkets tillsynes låga status. En slutsats som dragits av studien är att fritidspedagoger måste och förväntas ta ett större ansvar för att bedriva verksamheten när de arbetar med outbildadpersonal. En annan slutsats som dragits är att en verksamhet med högskoleutbildad personalförväntas vara en verksamhet med hög kvalitet där arbete utförs i enlighet med fritidshemmetsuppdrag och där barns lärande och utveckling ställs i fokus.

S AMMANFATTNING Titel: Professioners utveckling och påverkan - Standarders påverkan på individens beteende och på verksamhetsstyrningen Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Afram Hanouch och Emelie Forsmark Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 – augusti Bakgrund: Professioner är något som alltid varit närvarande och det dyker ständigt upp nya yrken som leder till professioner. Då samhället idag präglas av ett expert- och kunskapssamhälle. Där syftet med en profession bland annat är att skapa självstyrda individer som är experter på sitt område. Men hur en profession bildas och hur den bör styras för att uppnå dess syfte är något som forskare inte är överens om. Det finns krav och definitionspunkter som enligt forskare bör uppfyllas för att ett yrke ska anses vara en profession. Vilket medfört att vi valt sju punkter vi kommer utgå från i studien, vilka är: Akademiskt utbildningskrav, Utvecklandet av färdigheter, Professionell kunskap garanters av examination, Det finns en yrkessammanslutning/ branschorganisation, Handlingsetik och lagstadgat skydd finns, Delar gemensamma värderingar och språk (identitetsskapande) och Heltidssyssla för de allmännas bästa . Syfte: Huvudsyftet är att bidra till ökad förståelse för hur en yrkesprofession kan utvecklas och hur det kan påverka individer verksamma inom professionen. Särskilt betonas hur förändringar av standarder påverkar en yrkesprofession och individer inom den. Metod: Studien har genomförts med en hermeneutisk forskningsansats, där det studerade fenomenet antas utgå från ett aktörssynsätt. Den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen har omformats genom abduktion. Vidare har ett kvalitativt angreppssätt använts i studien, och med hjälp av en fallstudie har ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer genomförts. Insamling och analysering av data har skett genom inspiration från grundad teori. Resultat och slutsats: Studien visar på att standarder inte är nödvändigt för alla yrkesgrupper utan det är i yrken där trovärdigheten är viktig det är nödvändiga. Detta då standarder hjälper till att skapa en trovärdighet hos yrkesgruppen. Studien tyder på att målet med en profession är att skapa självstyrda individer, vilket är det branschorganisationer försöker styra individerna och verksamheten till att bli. Nyckelord: profession, standarder, individ, styrning, utvecklande, yrkesprofession, Reko, auktoriserade redovisningskonsulter, verksamhetsstyrning,

Studiens syfte är att bidra med kunskap om pedagogisk utvecklingstid och hur förskollärare beskriver att de organiserar och använder den här tiden för att utveckla sin kompetens. Frågeställningarna handlar om vad pedagogisk utvecklingstid innebär för förskollärarna, samt hur förskollärarna arbetar med sin professionsutveckling inom den pedagogiska utvecklingstiden. Studien är kvalitativ och sex förskollärare från fyra enheter i en kommun har intervjuats. I studien har Communities of practies används som teoretiskt verktyg och empirin analyserades med hjälp av abduktion. I resultatet av studien framgår det utifrån förskollärarnas beskrivningar att arbetsuppgifterna inom den pedagogiska utvecklingstiden behöver tydliggöras. Det framgår även, enligt förskollärarna, att det krävs ett professionellt ansvarstagande att föra fram betydelsen av reflektion i det kollegiala arbetslaget för att förskollärarna ska kunna utvecklas inom sin profession och att de gemensamt tar ansvar för utvecklingen av arbetet i förskolan.

Syftet med denna studie är att synliggöra bemötandet av elever vid samlingar och måltidssituationer. Vi har använt oss av kvalitativ intervju och kvalitativ observation som metod för att nå kunskap om hur verksam personal i fritidshem samspelar med elever vid rutinsituationer. Frågeställningarna berör vilka förväntningar pedagoger har på elever, och om arbetslaget har ett gemensamt synsätt vid bemötandet av elever. Studien behandlar också om pedagoger utgår från yrkesprofessionens uppdrag om omsorg, lärande och utveckling vid måltider och samlingar. Studiens resultat visar på att pedagogens förväntningar sällan är förenade med fritidshemmets styrdokument. Kopplingar till styrdokument saknas, i synnerhet vid måltidssituationer, där pedagoger istället utgår ifrån egna föreställningar. Slutsatsen är att måltidssituationer kan tolkas som en paus i uppdraget om omsorg, lärande och utveckling. Det innebär att pedagoger lämnar sin yrkesprofession vid måltider och utgår ifrån egna föreställningar om hur eleven skall bete sig.

<p><strong>BAKGRUND:</strong> Operationssjuksköterskans profession omfattar ett stort kunskapsområde och ansvar för hygien, teknik, logistik samt omvårdnad vid en operation. Det finns en strävan hos operationssjuksköterskor att utveckla perioperativ vård enligt en modell<em> - perioperativ</em> <em>dialog. </em>Modellen ger en möjlighet till ökad patientkontakt samt att operationssjuksköterskan bättre kan planera och förbereda sig inför operationen. <strong>SYFTE:</strong> Att belysa det perioperativa arbetssättet med inriktning på perioperativ dialog utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. <strong>METOD:</strong> Litteraturstudie baserad på 15 vetenskapligt granskade artiklar. Innehållsanalys användes för att bearbeta litteraturen som resulterade i två kategorier samt sex subkategorier. <strong>RESULTAT:</strong> Resultatet visade att yrkesprofessionen blev tydligare och stärktes genom <em>perioperativ dialog. </em>Arbetsmiljön visade på stress och att organisationen måste förändras så att operationssjuksköterskor får möjlighet att arbeta enligt <em>perioperativ dialog.</em> <strong>DISKUSSION/SLUTSATS:</strong> Med <em>perioperativ dialog</em> skulle vår omvårdnadskompetens öka. Vår yrkesprofession skulle bli mer tydlig både mot oss själva och mot övrig sjukvårdspersonal. Samarbetet skulle öka och det kan i sin tur leda till ökad arbetsglädje.</p>

<p>Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur erkänt duktiga lärare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har på eleven både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mänskligt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi valt att observera tre av de lärare som medverkade i Tv-dokumentären Klass 9A på Dvd. Innan vi gjorde vår observation skaffade vi oss en utökad förförståelse genom att ta del av vad både forskning och annan relevant litteratur tar upp inom området kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lärarens yrkesroll.</p><p>Resultatet av vår studie visar att det finns några saker som är viktiga för att skolan ska bli en plats där elever känner trygghet och lust till lärande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lärarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas både kunskapsmässigt och på det personliga planet.</p>

<p>Multiprofessional teams is a common way of organizing the work in rehabilitation</p><p>medicine clinics. Team members are usually physicians, physiotherapists, occupational</p><p>therapists, counselors and nurses where the counselor is the only one from the psycho-</p><p>social discipline. Team care interventions are provided from a holistic perspective in</p><p>which the patient's physical, psychological and social rehabilitation is taken into</p><p>consideration. The meetings between the professional team and patient have the main</p><p>purpose to increase patient participation. The aim of the study is to observe and analyze</p><p>communication between the professionals, the patient and their relatives during team</p><p>meetings. The purpose is specified into two questions; “how is the word divided between</p><p>the participants?” and “which area of knowledge is dominant?”. Another focal point is</p><p>how and to what extent the social work is noticeable. The study has a qualitative</p><p>approach and is based on four video observations.  The analyze is based on</p><p>communicational- and role theory. The results shows that the strong medical context</p><p>characterize the meetings and focus of the meeting is on the physical aspects of</p><p>rehabilitation. The counselor and the social work has a relatively small presence</p><p>compared to other professions. Further implication is that the team professionals use a</p><p>variety of communication techniques to increase patient participation.</p>

Multiprofessional teams is a common way of organizing the work in rehabilitation medicine clinics. Team members are usually physicians, physiotherapists, occupational therapists, counselors and nurses where the counselor is the only one from the psycho- social discipline. Team care interventions are provided from a holistic perspective in which the patient's physical, psychological and social rehabilitation is taken into consideration. The meetings between the professional team and patient have the main purpose to increase patient participation. The aim of the study is to observe and analyze communication between the professionals, the patient and their relatives during team meetings. The purpose is specified into two questions; “how is the word divided between the participants?” and “which area of knowledge is dominant?”. Another focal point is how and to what extent the social work is noticeable. The study has a qualitative approach and is based on four video observations.  The analyze is based on communicational- and role theory. The results shows that the strong medical context characterize the meetings and focus of the meeting is on the physical aspects of rehabilitation. The counselor and the social work has a relatively small presence compared to other professions. Further implication is that the team professionals use a variety of communication techniques to increase patient participation.

BAKGRUND: Operationssjuksköterskans profession omfattar ett stort kunskapsområde och ansvar för hygien, teknik, logistik samt omvårdnad vid en operation. Det finns en strävan hos operationssjuksköterskor att utveckla perioperativ vård enligt en modell - perioperativ dialog. Modellen ger en möjlighet till ökad patientkontakt samt att operationssjuksköterskan bättre kan planera och förbereda sig inför operationen. SYFTE: Att belysa det perioperativa arbetssättet med inriktning på perioperativ dialog utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. METOD: Litteraturstudie baserad på 15 vetenskapligt granskade artiklar. Innehållsanalys användes för att bearbeta litteraturen som resulterade i två kategorier samt sex subkategorier. RESULTAT: Resultatet visade att yrkesprofessionen blev tydligare och stärktes genom perioperativ dialog. Arbetsmiljön visade på stress och att organisationen måste förändras så att operationssjuksköterskor får möjlighet att arbeta enligt perioperativ dialog. DISKUSSION/SLUTSATS: Med perioperativ dialog skulle vår omvårdnadskompetens öka. Vår yrkesprofession skulle bli mer tydlig både mot oss själva och mot övrig sjukvårdspersonal. Samarbetet skulle öka och det kan i sin tur leda till ökad arbetsglädje.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur erkänt duktiga lärare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har på eleven både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mänskligt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi valt att observera tre av de lärare som medverkade i Tv-dokumentären Klass 9A på Dvd. Innan vi gjorde vår observation skaffade vi oss en utökad förförståelse genom att ta del av vad både forskning och annan relevant litteratur tar upp inom området kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lärarens yrkesroll. Resultatet av vår studie visar att det finns några saker som är viktiga för att skolan ska bli en plats där elever känner trygghet och lust till lärande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lärarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas både kunskapsmässigt och på det personliga planet.