<p>Studiens syfte var att undersöka tränares ledarskap och dess betydelse för elithandbollsspelares tävlingsoro samt om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Undersökningsdeltagarna var 116 elithandbollsspelare med medelåldern 21,81 år (SD=3,54) och åtta elithandbollstränare med medelåldern 41,38 år (SD=5,83) från åtta olika klubbar. Undersökningsdeltagarna besvarade enkäter bestående av instrumenten Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) och Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2) vilka avsåg att mäta utvecklande ledarskap samt tävlingsoro. Resultaten indikerade att utvecklande ledarskap har en reducerande effekt på kognitiv-, somatisk- och total tävlingsoro samt att utvecklande ledarskap har starkast effekt på kvinnliga elithandbollspelare. Resultaten indikerade även att kvinnliga spelare har högre grad av alla tre kategorier av tävlingsoro oberoende av ledarstil. Slutligen kan belysas att tävlingsoro inverkar på spelares bedömning av tränare. En slutsats är att ledarskap kan vara en modererande variabel till tävlingsoro.</p>

Studiens syfte var att undersöka tränares ledarskap och dess betydelse för elithandbollsspelares tävlingsoro samt om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Undersökningsdeltagarna var 116 elithandbollsspelare med medelåldern 21,81 år (SD=3,54) och åtta elithandbollstränare med medelåldern 41,38 år (SD=5,83) från åtta olika klubbar. Undersökningsdeltagarna besvarade enkäter bestående av instrumenten Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) och Competitive State Anxiety Inventory-2 (CSAI-2) vilka avsåg att mäta utvecklande ledarskap samt tävlingsoro. Resultaten indikerade att utvecklande ledarskap har en reducerande effekt på kognitiv-, somatisk- och total tävlingsoro samt att utvecklande ledarskap har starkast effekt på kvinnliga elithandbollspelare. Resultaten indikerade även att kvinnliga spelare har högre grad av alla tre kategorier av tävlingsoro oberoende av ledarstil. Slutligen kan belysas att tävlingsoro inverkar på spelares bedömning av tränare. En slutsats är att ledarskap kan vara en modererande variabel till tävlingsoro.

Studiens syfte var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera en speciallärares och en logopeds syn på framgångsfaktorer när det gäller språkutvecklande arbete med elever som har språkstörning. Syftet var också att beskriva och analysera speciallärarens och logopedens arbetssätt för språkutveckling hos elever med språkstörning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi använde oss av en kvalitativ metod och gjorde en fallstudie som till viss del är inspirerad av hermeneutiken. Urvalet till studien är strategiskt eftersom studien genomfördes på en skola där de organiserat en språkgrupp. I språkgruppen arbetar en logoped och en speciallärare tillsammans med sex barn som har språkstörning. Under två dagar genomförde vi sex observationer som följdes av lika många korta samtalsintervjuer. Vi gjorde även två längre halvstrukturerade intervjuer, en med specialläraren och en med logopeden. Studiens resultat visade att det arbete som specialläraren och logopeden uppfattade som framgångsrikt arbete med elever som har språkstörning har stöd i tidigare forskning. De utvecklande arbetssätt som framkom i vår studie handlar om att utveckla elevernas språk och kommunikationsförmåga, ge regelbundna individuella interventioner, ha positiva och nära relationer med sina elever, ge eleverna tid att uttrycka sig och att bli lyssnade på. Studien visade att stöd, struktur och strategier är viktigt för elevernas lärande. I studien kom vi fram till att tecken som stöd är en viktig strategi för denna elevgrupp för att utveckla elevernas språk- och kommunikationsförmåga. Denna strategi hade bristfälligt stöd i tidigare forskning. Vi anser därmed att mer forskning behövs när det gäller betydelsen av tecken som stöd för barn med språkstörning. Vår förhoppning är att denna fallstudies resultat ska vara användbart för andra pedagoger i deras arbete med elever som har språkstörning. Genom resultatet kan de förhoppningsvis känna stöd samt utveckla arbetet, med elever som har språkstörning, i den egna verksamheten.

Medarbetarsamtal är vanligt förekommande inom organisationer idag men samtidigt beskrivs i aktuella vetenskapliga artiklar att det finns svårigheter med att bekräfta teorier om samtalen uppfyller ett mervärde. Syftet med studien är att undersöka och diskutera mervärdet med medarbetarsamtal utifrån intervjuer på ett stort industriföretag. Totalt genomfördes 12 intervjuer med fackliga representanter, operatörer, chefer och tjänstemän. Resultatet visar att upplevelserna av medarbetarsamtal skiljer sig mellan de olika parterna. Majoriteten av informanterna beskriver ett upplevt mervärde. En av skillnaderna mellan parterna är att operatörerna inte beskriver mervärde. Ett av de huvudområden som nämns vid beskrivningar av mervärde är vikten av att ha en avsatt tid med sin chef. Resultatet visar vidare att medarbetarna har en god relation mellan medarbetare och chef. En del av informanterna menar att relationen påverkas av medarbetarsamtalet medan andra påpekar att det kommer från den dagliga kontakten. Majoriteten av informanterna menar att medarbetarsamtalet ska fungera som ett forum för att diskutera känsliga frågor, det nämns att det kan användas för att fånga upp problem. I diskussionsdelen redovisas att mervärdet som informanterna upplever skulle kunna uppnås med hjälp av utvecklande samtal i grupp (USG).

S AMMANFATTNING Titel: Professioners utveckling och påverkan - Standarders påverkan på individens beteende och på verksamhetsstyrningen Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Afram Hanouch och Emelie Forsmark Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 – augusti Bakgrund: Professioner är något som alltid varit närvarande och det dyker ständigt upp nya yrken som leder till professioner. Då samhället idag präglas av ett expert- och kunskapssamhälle. Där syftet med en profession bland annat är att skapa självstyrda individer som är experter på sitt område. Men hur en profession bildas och hur den bör styras för att uppnå dess syfte är något som forskare inte är överens om. Det finns krav och definitionspunkter som enligt forskare bör uppfyllas för att ett yrke ska anses vara en profession. Vilket medfört att vi valt sju punkter vi kommer utgå från i studien, vilka är: Akademiskt utbildningskrav, Utvecklandet av färdigheter, Professionell kunskap garanters av examination, Det finns en yrkessammanslutning/ branschorganisation, Handlingsetik och lagstadgat skydd finns, Delar gemensamma värderingar och språk (identitetsskapande) och Heltidssyssla för de allmännas bästa . Syfte: Huvudsyftet är att bidra till ökad förståelse för hur en yrkesprofession kan utvecklas och hur det kan påverka individer verksamma inom professionen. Särskilt betonas hur förändringar av standarder påverkar en yrkesprofession och individer inom den. Metod: Studien har genomförts med en hermeneutisk forskningsansats, där det studerade fenomenet antas utgå från ett aktörssynsätt. Den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen har omformats genom abduktion. Vidare har ett kvalitativt angreppssätt använts i studien, och med hjälp av en fallstudie har ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer genomförts. Insamling och analysering av data har skett genom inspiration från grundad teori. Resultat och slutsats: Studien visar på att standarder inte är nödvändigt för alla yrkesgrupper utan det är i yrken där trovärdigheten är viktig det är nödvändiga. Detta då standarder hjälper till att skapa en trovärdighet hos yrkesgruppen. Studien tyder på att målet med en profession är att skapa självstyrda individer, vilket är det branschorganisationer försöker styra individerna och verksamheten till att bli. Nyckelord: profession, standarder, individ, styrning, utvecklande, yrkesprofession, Reko, auktoriserade redovisningskonsulter, verksamhetsstyrning,

Research is currently being prepared and initiated to analyse the French army’s military leadership perspective, and in the process researchers are interested in how other leadership theories would be applicable in the French army’s officer education. The purpose of this thesis is to highlight the perspective of a national Swedish military leadership theory in an international environment, and to study if the Swedish theory of Developmental leadership is also applicable outside a Swedish military educational context, specifically during the French army’s officer education. The research consisted of a qualitative literature analysis on a French doctrinal document, an observation and eight in-depth interviews, in order to establish to what extent the Swedish theory of Developmental leadership could be applied in the French army’s officer education. The author found that the Swedish theory of Developmental leadership could be applied as a good French army military leadership, as far as several of the informants and parts the French doctrinal document were concerned. However, the author also found a lack of leadership theory, regarding the French army’s military leadership and gives four suggestions on further research on the subject. / <p>Erasmus</p>

<p>Anställningsotrygghet har inom tidigare forskning framträtt som en förhållandevis kraftfull stressor som kan orsaka såväl psykisk som fysisk ohälsa. Samtidigt har det framkommit att individer drabbas olika hårt beroende på en rad faktorer. På senare år har transformativt, motsvarande utvecklande, ledarskap kopplats till välmående och hälsa bland anställda. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie, beståendes av fackligt anslutna akademiker (<em>N</em>=468), var att studera sambanden mellan anställningsotrygghet (kvantitativ, kvalitativ) och ohälsovariablerna utbrändhet (utmattning och distansering) och psykisk ohälsa samt huruvida utvecklande ledarskap (UL) modererar dessa hypotetiska samband. Analyserna visar att kvalitativ anställningsotrygghet är en kraftfullare prediktor av ohälsa jämfört med kvantitativ anställningsotrygghet samt att UL modererar sambanden mellan kvantitativ anställningsotrygghet och ohälsa. Gruppen som rapporterade att deras närmaste chef utövar låga nivåer av UL hade kraftigast samband mellan kvantitativ anställningsotrygghet och såväl psykisk ohälsa som utmattning. Effekten var dock mindre uttalad för utfallsvariabeln distansering.</p>

Anställningsotrygghet har inom tidigare forskning framträtt som en förhållandevis kraftfull stressor som kan orsaka såväl psykisk som fysisk ohälsa. Samtidigt har det framkommit att individer drabbas olika hårt beroende på en rad faktorer. På senare år har transformativt, motsvarande utvecklande, ledarskap kopplats till välmående och hälsa bland anställda. Syftet med föreliggande tvärsnittsstudie, beståendes av fackligt anslutna akademiker (N=468), var att studera sambanden mellan anställningsotrygghet (kvantitativ, kvalitativ) och ohälsovariablerna utbrändhet (utmattning och distansering) och psykisk ohälsa samt huruvida utvecklande ledarskap (UL) modererar dessa hypotetiska samband. Analyserna visar att kvalitativ anställningsotrygghet är en kraftfullare prediktor av ohälsa jämfört med kvantitativ anställningsotrygghet samt att UL modererar sambanden mellan kvantitativ anställningsotrygghet och ohälsa. Gruppen som rapporterade att deras närmaste chef utövar låga nivåer av UL hade kraftigast samband mellan kvantitativ anställningsotrygghet och såväl psykisk ohälsa som utmattning. Effekten var dock mindre uttalad för utfallsvariabeln distansering.

Det här arbetet undersöker hur soldatrekryteringen och beslutet att ta fortsatt anställning hos kontinuerligt tjänstgörande soldater påverkas av det ledarskap som praktiseras på deras förband. Som teoretisk utgångspunkt används modellen utvecklande ledarskap och ett perspektiv avseende destruktivt ledarskap. En enkätstudie, genomförd med 148 soldater vid tre olika arméförband, efterfrågar nivån på ledarskapet hos soldaternas senaste och nuvarande plutonchefer och undersöker sedan vilket samband det har med respondenternas syn på detta ledarskaps betydelse för deras beslut att ta och fortsätta sin soldatanställning. Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan ledarskapets nivå och den betydelse soldaterna tillmäter detta vid beslutet att ta och fortsätta sin soldatanställning. Utöver detta indikerar undersökningen en möjlighet att komplettera modellen utvecklande ledarskap med ett integrerat eller fristående perspektiv på destruktivt ledarskap.

Vissa forskare anser att autentiskt ledarskap är grunden för alla positiva former av ledarskap. Andra forskare menar på att det är en fördjupning av delen föredöme i den svenska modellen, utvecklande ledarskap, vilken används av svenska Försvarsmakten. Syftet med denna studie har varit att undersöka kadetterna vid Försvarshögskolan Karlbergs syn på de ingående delarna i föredöme och applicera teorin autentiskt ledarskap på detta. Förhoppningen var att genom detta identifiera skillnader och likheter mellan teorin och kadettens syn på föredöme och därigenom tydliggöra de teoretiska perspektivens relation till varandra. Utöver detta skulle studien även kunna ge en bild av i vilken utsträckning kadetternas ledarskap kännetecknas av ett autentiskt ledarskap samt föredöme. För att svara på detta har studien genomfört en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjustudie. Dessa har visat att kadetterna kännetecknas av en hög grad av autentiskt ledarskap samt att kadetternas syn på föredöme till en viss del är likvärdig gentemot autentiskt ledarskap, men att en svaghet råder i de två perspektiven.