Det här arbetet undersöker hur soldatrekryteringen och beslutet att ta fortsatt anställning hos kontinuerligt tjänstgörande soldater påverkas av det ledarskap som praktiseras på deras förband. Som teoretisk utgångspunkt används modellen utvecklande ledarskap och ett perspektiv avseende destruktivt ledarskap. En enkätstudie, genomförd med 148 soldater vid tre olika arméförband, efterfrågar nivån på ledarskapet hos soldaternas senaste och nuvarande plutonchefer och undersöker sedan vilket samband det har med respondenternas syn på detta ledarskaps betydelse för deras beslut att ta och fortsätta sin soldatanställning. Resultaten visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan ledarskapets nivå och den betydelse soldaterna tillmäter detta vid beslutet att ta och fortsätta sin soldatanställning. Utöver detta indikerar undersökningen en möjlighet att komplettera modellen utvecklande ledarskap med ett integrerat eller fristående perspektiv på destruktivt ledarskap.

Syftet med denna studie är att undersöka och få rikare förståelse om lärarstudenters tankar och synsätt på begreppet ledarskap. Både om ledarskap generellt och om lärarens ledarskap i klassrummet mer specifikt. Studien har genomförts med kvalitativ metod, med fenomenografi som analysmetod. Detta för att få ut olika variationer av lärarstudenternas syn på lärares ledarskap i klassrummet. Tidigare belagda teorier tillsammans med den empiriska undersökningen i denna studie visar att lärarens ledarskapsroll i klassrummet är en av de viktigare komponenterna för elevernas lärandeutveckling. I resultat och analys av undersökningen i studien uppkom två kvalitativt skilda, kategoriserade synsätt om lärarens ledarskap. Dessa var: Lärarens ledarskap som en ledarstil med auktoritära drag och Lärarens ledarskap som en ledarstil med demokratiska drag. Resultatet visade att man som lärare, enligt lärarstudenterna, kan anta antingen en auktoritär ledarstil där ledarskapet handlar om att vara professionell och inte privat med eleverna. Att sätta regler och att själv ta alla beslut utan elevens påverkan i det hela. Eller så kan man anta en demokratisk ledarstil där ledarskapet handlar om ett samarbete mellan läraren och eleven där de tillsammans skapar gemensamma mål. Samt har en ömsesidig respekt mot varandra och där läraren anpassar sig efter elevens behov i klassrummet. Resultatet visade även på en viss problematik inom lärarutbildningen där lärarstudenterna anser att de inte får lära sig tillräckligt mycket praktisk kunskap.  Som ledarskap, konflikthantering, hantering av bedömningar av eleverna med mera. Trots att lärarstudenterna känner sig väl utrustade med teoretisk kunskap så är inte detta tillräckligt för en blivande lärare att kunna bemästra vad som förväntas av dem i sin kommande yrkesroll. Lärarstudenterna behöver därför även en bra grund i den praktiska kunskapen. Detta är en problematik som måste uppmärksammas och vidare undersökas.

I denna studie har småföretagares upplevelse och förutsättningar att utöva ledarskap, inom åkeri- och maskinentreprenadbranschen undersökts. Detta med hjälp av frågeställningar som berörde ledaren, ledarskapet och organisatoriska förutsättningar. Studien har skett med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer där företagsledare inom ovan nämnda bransch intervjuats. Bakgrund till att studera småföretag var för att dessa är viktiga för Sveriges utveckling och näringsliv, där        förutsättningar för småföretag att expandera och vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden är viktigt för att stärka landets ekonomi. Framgångsfaktorn för att möjliggöra konkurrenskraft och utveckling anses vara ledarskap. Eftersom ledarskap i småföretag uppstår ofta genom ägande och där småföretagare ofta kännetecknas av att vara entreprenörer med kompetenser som att starta eget företag, och ledare kännetecknas av kompetenser att motivera andra att följa är det inte självklart att småföretagaren har kompetens eller motivation att lyckas med båda delarna. Ytterligare är åkeri- och maskinentreprenadbranschen viktiga för att hålla Sverige rullande och utveckla infrastrukturen. Studiens resultat visade att ledare besitter och/eller har förståelse för de personliga egenskaper och färdigheter som krävs för att leda men på grund av hinder inte kan agera i enlighet med dessa. Hinder i form av organisatoriska förutsättningar som hög arbetsbelastning, oförutsägbarhet, personal- och kompetensbrist, brister i kommunikation samt bristande stöd. Studien bekräftar tidigare forskning att det är av värde att bli medveten om sitt ledarskap och hur det påverkat personalen och organisationens målsättning.