Undersökningen handlar om hur den nuvarande organisationsstrukturen i vård- och  omsorgsboenden fungerar. Mer specifikt hur samarbetet ser ut mellan enhetschefer för vårdoch omsorgsboende och HSL-personalens enhetschefer. Empirin i denna studie är insamlad genom en kvalitativ metod där tre semistrukturerade intervjuer används i undersökningen. Resultatet visar att utgångspunkten för samarbete är kommunikation som påverkas av organisatoriska förutsättningar. Resultatet visar också att kommunikationen behöver ske kontinuerligt för att kunna möjliggöra ett effektivt samarbete sinsemellan parterna. Fastän samarbetet upplevs varierat av enhetscheferna finns det alltid rum för utveckling men på olika sätt, vilket uttrycks i empirin.

Syftet med studien är att utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori undersöka hur förskollärare beskriver sin uppfattning av att främja barns lärande och utveckling i förskolan kopplat till barngruppens storlek. Frågeställningarna berör hur förskollärare beskriver de organisatoriska förutsättningarna kopplat till barngruppen i verksamheten samt vilka verktyg förskollärare beskriver att de använder sig av för att främja barns lärande och utveckling utifrån barngruppens storlek. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats där metoden som använts för att samla in data är fokusgruppssamtal med totalt sex förskollärare i två olika samtal. Studien tar avstamp i Bronfenbrenners ekologiska systemteori som handlar om att synliggöra hur faktorer på olika nivåer samverkar både direkt och indirekt för att slutligen ha en påverkan på individens utveckling och lärande. Vi kan av resultatet dra slutsatsen att det underlättar att organisera undervisningen i mindre grupper med färre barn för att främja barns lärande och utveckling. Barngruppens storlek är inte den stora faktorn som är en utmaning, utan det handlar i stället om vilka organisatoriska förutsättningar som förskollärare får att arbeta med. Den främsta faktorn som påverkar möjligheten att möta varje individ är personaltätheten i relation till antalet barn.

Syftet med den här studien är att undersöka SFI-rektorers uppfattningar om sina organisatoriska förutsättningar att leda SFI-lärares individuella, kollegiala och kollektiva lärande i relation till utbildningens specifika krav på lärares pedagogiska och didaktiska kompetens. Metod för datainsamling har varit semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem SFI-rektorer. Metod för analys har varit tematisk analys. Resultaten visar att rektorerna över lag upplever att de har goda förutsättningar att leda lärarnas kompetensutveckling. Svårigheter och begränsningar kan härledas till olika faktorer bland annat inom den egna organisationen, i relationen till huvudman och till den egna tjänstens utformning.

Bakgrund: På senare år har vårdens syn på patienter blivit mer personifierad, vilket innebär att patienten inkluderas och ses som en individ med unika behov. Lagar och styrdokument beskriver att sjuksköterskor ska vårda personcentrerat. Patienter och anhöriga har erfarit att sjuksköterskor har lyssnat och bemött dem med respekt och blivit inkluderade. Patienter och anhöriga har också erfarit att dem inte blivit sedda eller lyssnade på, även att det varit svårt att veta vad som kan förväntas i den aktuella situationen. Syfte: Var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom sjukhusmiljö. Metod: En allmän litteraturöversikt inkluderande elva kvalitativa och en kvantitativ studie. Resultat: Fem kategorier framkom, dessa handlade om vårdrelation, kunskap, sjuksköterskans inställning, teamarbete och organisatoriska förutsättningar. Sjuksköterskor beskrev god kunskap om vad personcentrerad vård är, men det kunde vara svårt att tillämpa. Generellt erfor sjuksköterskor att personcentrerad vård förbättrade vården, dels genom att relationen till patienterna förenklade arbetet, dels genom att sjuksköterskorna erfor att teamarbetet med andra professioner mer tillfredsställande, samt att deras eget arbete blev mer tillfredsställande. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att personcentrerad vård var komplext. Framför allt framkom att inkludera patienten var viktigt men att det fanns en del hinder som gjorde det svårt att tillämpa personcentrerad vård.

Denna studie syftar till att undersöka och problematisera dokumentationen som görs kring barn som uppfattas vara i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Fokus ligger på kartläggningar och handlingsplaners roll och funktion samt organisatoriska förutsättningar som anses viktiga i arbetet. Datainsamlingen bestod av 11 intervjuer med urval från tre aktörsnivåer i organisationen; förskolechef, special- och talpedagog och förskollärare. Informanternas erfarenheter och uppfattningar kring ämnet tematiserades och analyserades med begrepp från specialpedagogiken som kunskapsområde samt utifrån organisations- och systemteoretiska perspektiv. Resultatet visar att dokumentationen fyller en viktig funktion för att alla barn ska få det stöd de har rätt till och i arbetet beskrivs det specialpedagogiska stödet som viktigt. Tid, kompetens och samsyn mellan olika nivåer samt vårdnadshavarens delaktighet är viktiga organisatoriska förutsättningar, och bör också utvecklas för att dokumentationen ska vara ett verktyg

<p>Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv. Syftet med studien är att genom en fallstudie på en utbildningsanstalt undersöka vad för typ av förutsättningar som behövs för att införande av miljöledningssystem ska fungera i organisationer med främst indirekt påverkan. Den utbildningsanstalt som varit fallstudie i arbetet är Göteborgs Tekniska College och Gymnasium. Fallstudien har bestått av en miljöutredning, intervjuer samt en enkätundersökning. De viktigaste slutsatserna som dragits i studien är att de förutsättningar som en verksamhet måste ha för att kunna lyckas med en förändring i form av ett miljöledningssystem är att organisationen måste ha koll på sin omgivning, fungerande kommunikation inom organisationen, ha en positiv inställning och vara beredd på de problem som kan uppstå i processen. Dessutom är det viktigt att organisationer med indirekt miljöpåverkan har definierat sin kärnverksamhet eftersom det är där som den indirekta miljöpåverkan finns.</p>

Stressrelaterade sjukdomstillstånd ökar i hela samhället. Hälsa i arbetslivet är alla individers rättighet. Distriktssköterskans yrkesroll idag är komplex. Ett arbetsområde är att arbeta mot en god folkhälsa. En god folkhälsa kan leda till ekonomiska vinster inte enbart för den enskilda individen utan även för samhället i stort vilket sedermera leder till en hållbar utveckling. Samhällets ökade krav på primärvården kan leda till stress hos den enskilda distriktssköterskan. Syfte med studien var att belysa de faktorer som kan leda till stress i distriktssköterskans arbetssituation. Studien är en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer utfördes med totalt tio informanter. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en induktiv innehållsanalys. I resultatet framkommer faktorer som kan leda till stress, men även faktorer som kan minska upplevelsen av stress. Organisatoriska förutsättningar, ledarskap, krav och utsatthet är faktorer som påverkar distriktssköterskans upplevelse av negativ stress. En välfungerande organisation, struktur samt kommunikation tycks vara grundförutsättningar för en god arbetshälsa. Den upplevda stressen kan minska hos den enskilda distriktssköterskan genom kollegialt samarbete, vidareutveckling och bekräftelse från ledningen. Helhetsperspektiv är av största vikt för att uppnå en god arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet.

Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv. Syftet med studien är att genom en fallstudie på en utbildningsanstalt undersöka vad för typ av förutsättningar som behövs för att införande av miljöledningssystem ska fungera i organisationer med främst indirekt påverkan. Den utbildningsanstalt som varit fallstudie i arbetet är Göteborgs Tekniska College och Gymnasium. Fallstudien har bestått av en miljöutredning, intervjuer samt en enkätundersökning. De viktigaste slutsatserna som dragits i studien är att de förutsättningar som en verksamhet måste ha för att kunna lyckas med en förändring i form av ett miljöledningssystem är att organisationen måste ha koll på sin omgivning, fungerande kommunikation inom organisationen, ha en positiv inställning och vara beredd på de problem som kan uppstå i processen. Dessutom är det viktigt att organisationer med indirekt miljöpåverkan har definierat sin kärnverksamhet eftersom det är där som den indirekta miljöpåverkan finns.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka organisatoriska förutsättningars samband med operativa chefers handlingsstrategier inom vård och omsorg. Studien undersöktes med hjälp av en enkätinsamling från utvecklingsprojektet CHEFiOS genom en longitudinell design. Vid det första mättillfället (2009) undersöktes organisatoriska förutsättningar (autonomi, ansvarsskyldighet, osäkerhet och resurser) och vid det andra mättillfället (2011) mättes handlingsstrategier (gränssättande, accepterande, informell, formell, främja delaktighet, närvarande chef och avlasta medarbetare). Deltagarna utgjordes av operativa chefer (enhetschefer och arbetsledare) inom äldre- och handikappomsorgen. Analys utfördes genom multipel regressionsanalys och resultatet indikerade på att resurser är en viktig organisatorisk förutsättning för chefer och deras val av handlingsstrategier. En lägre grad av resurser tenderar att påverka formell strategi främst men även accepterande, informell och främja delaktighet. Det största sambandet som studiens organisatoriska förutsättningar har är med handlingsstrategin främja delaktighet. Organisatoriska förutsättningar verkar således ha en viss påverkan på handlingsstrategier men det utesluter inte ett ömsesidigt förhållande där även handlingsstrategier påverkar organisatoriska förutsättningar. Dock bör resultaten ses på med försiktighet på grund av massignifikansproblemet då flera analyser utförts. Vidare forskning behövs för att fastslå förhållandet mellan organisatoriska förutsättningar och användandet av handlingsstrategier.

Skolinspektionen rapport (2014); Från huvudmannen till klassrummet, visar att fokus måste riktas mor såväl pedagoger, skolledar- och förvaltningsnivå för att skapa och förbättra undervisningen för elevers lärande och en trygg skolmiljö. I denna studie undersöks vilka faktorer som bidragit till en framgångsrik skolutveckling på en skola utifrån rektorns och pedagogernas perspektiv. Utgångsläget var en skola med en av kommunens lägsta resultat på nationella prov och kommunövergripande enkäter om elevernas trygghet och trivsel. Efter två år hade skolan förbättrat sina resultat med den procentuellt sett högsta ökningen i kommunen. För att synliggöra komplexiteten och sambanden gestaltas skolans utvecklingsprocess utifrån ett lärandeoch organisationsteoretiskt perspektiv tillsammans med systemteori. Undersökningen baseras på en kvalitativt fenomenologisk forskningsansats där empirin utgörs av intervjuer med rektorn och pedagogerna på den undersökta skolan. Framgångsfaktorer som beskrivs är bland annat organisatoriska förutsättningar, rektors ledaregenskap, förutsättningar, gemensamt förhållningssätt och grundläggande färdigheter samt skolan som varumärke. Studien visar även att samband råder mellan givna förutsättningar och framgångsrik skolutveckling