<p>En god taluppfattning är grunden till matematisk förståelse som eleven skall bygga sina kunskaper på. Utan en god grund i taluppfattning uppstår svårigheter för den undervisning som lärare vill åstadkomma i skolan. Ett vidare begrepp av taluppfattning är <em>number sense</em> som är en känsla för talens storlek och rimligheten i matematikuppgifter. Syftet är att undersöka hur lärare arbetar med matematiksvårigheter inom området taluppfattning för att utveckla elevens lärande. Undersökningen beskriver hur lärare identifierar elever i matematiksvårigheter med tanke på grundläggande taluppfattning. Detta gjordes genom kvalitativa undersökningar i form av intervjuer samt studier av åtgärdsprogram gällande hur lärare identifierar problemen. Informanterna är sex yrkesverksamma lärare med olika matematiska utbildningar inom grundskolans årskurser. Det framkom att den vanligaste åtgärden enligt åtgärdsprogram var arbete i liten grupp, vilket enligt forskning är en handling som inte gynnar eleven, om undervisningen är oförändrad. Däremot ansåg flesta lärare att den bästa metoden för att både upptäcka och avhjälpa svårigheter med taluppfattning var resonemang i matematik med eleven. Brist på resurser gjorde att detta var svårt att organisera. Lärare angav tidbrist som orsak till att kartläggningar av elevers behov saknades i de flesta underlag till åtgärdsprogram.</p>

En god taluppfattning är grunden till matematisk förståelse som eleven skall bygga sina kunskaper på. Utan en god grund i taluppfattning uppstår svårigheter för den undervisning som lärare vill åstadkomma i skolan. Ett vidare begrepp av taluppfattning är number sense som är en känsla för talens storlek och rimligheten i matematikuppgifter. Syftet är att undersöka hur lärare arbetar med matematiksvårigheter inom området taluppfattning för att utveckla elevens lärande. Undersökningen beskriver hur lärare identifierar elever i matematiksvårigheter med tanke på grundläggande taluppfattning. Detta gjordes genom kvalitativa undersökningar i form av intervjuer samt studier av åtgärdsprogram gällande hur lärare identifierar problemen. Informanterna är sex yrkesverksamma lärare med olika matematiska utbildningar inom grundskolans årskurser. Det framkom att den vanligaste åtgärden enligt åtgärdsprogram var arbete i liten grupp, vilket enligt forskning är en handling som inte gynnar eleven, om undervisningen är oförändrad. Däremot ansåg flesta lärare att den bästa metoden för att både upptäcka och avhjälpa svårigheter med taluppfattning var resonemang i matematik med eleven. Brist på resurser gjorde att detta var svårt att organisera. Lärare angav tidbrist som orsak till att kartläggningar av elevers behov saknades i de flesta underlag till åtgärdsprogram.

InledningSkollagen beslutar om hur nyanlända elever i anslutning till ankomsten, ska kartläggas utifrån ett nationellt obligatoriskt kartläggningsmaterial. Detta synliggör elevers tidigare erfarenheter och skolbakgrund. Hur lärare, utifrån sitt inflytande på elever, planerar och genomför undervisning utifrån dessa kartläggningar, påverkar direkt nyanlända elevers skolgång och framtida skolresultat.Utifrån forskning om nyanlända elevers upplevelser kring skolan och hur dessa är svåra att generalisera, utgår uppsatsen från synsättet på nyanlända elever som en heterogen grupp. De skilda individernas olika upplevelser påverkas stark av skolor och kommuners sätt att organisera mottagande och begynnande undervisning. En av de starkaste påverkansfaktorerna för dessa elevers upplevelser av skolan, är lärare och deras arbetssätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka attityder till kartläggningar av nyanlända elever hos några lärare. Undersökningen vill synliggöra hur lågstadielärare som undervisar i svenska arbetar utifrån kartläggningarna och vilket stöd de finner i dem.MetodUndersökningen genomfördes utifrån kvalitativ forskningsmetod och som insamlingsmetod valdes intervjuer som genomfördes semistrukturerat. Lärare vid en utvald skola intervjuades utifrån olika aspekter av deras upplevelser, attityder och tillvägagångssätt kring arbetet med kartläggningar. Den insamlade informationen analyserades senare med hjälp av delar av fenomenografisk metod. Utdrag ur intervjuerna valdes ut och bildade tillsammans kategorier, vilka representerade respondenternas samlade åsikter.ResultatResultatet visar att lärare i mottagandet av elever är i stort behov av resurser och att de sällan har möjligheter att förbereda detta. De anger att det finns stora brister i kartläggningsprocessen och att kartläggningar därför erbjuder olika mycket stöd för lärare beroende på när de görs och når läraren. Resultatet visar hur lärare ofta upplever kartläggningar som välgjorda och uttömande. I arbete med språkutvecklande undervisning för nyanlända elever utifrån kartläggningar, är lärare ofta i stort behov av mycket stöd och adekvata resurser.

Inledning Skollagen beslutar om hur nyanlända elever i anslutning till ankomsten, ska kartläggas utifrån ett nationellt obligatoriskt kartläggningsmaterial. Detta synliggör elevers tidigare erfarenheter och skolbakgrund. Hur lärare, utifrån sitt inflytande på elever, planerar och genomför undervisning utifrån dessa kartläggningar, påverkar direkt nyanlända elevers skolgång och framtida skolresultat.Utifrån forskning om nyanlända elevers upplevelser kring skolan och hur dessa är svåra att generalisera, utgår uppsatsen från synsättet på nyanlända elever som en heterogen grupp. De skilda individernas olika upplevelser påverkas stark av skolor och kommuners sätt att organisera mottagande och begynnande undervisning. En av de starkaste påverkansfaktorerna för dessa elevers upplevelser av skolan, är lärare och deras arbetssätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka attityder till kartläggningar av nyanlända elever hos några lärare. Undersökningen vill synliggöra hur lågstadielärare som undervisar i svenska arbetar utifrån kartläggningarna och vilket stöd de finner i dem.MetodUndersökningen genomfördes utifrån kvalitativ forskningsmetod och som insamlingsmetod valdes intervjuer som genomfördes semistrukturerat. Lärare vid en utvald skola intervjuades utifrån olika aspekter av deras upplevelser, attityder och tillvägagångssätt kring arbetet med kartläggningar. Den insamlade informationen analyserades senare med hjälp av delar av fenomenografisk metod. Utdrag ur intervjuerna valdes ut och bildade tillsammans kategorier, vilka representerade respondenternas samlade åsikter.ResultatResultatet visar att lärare i mottagandet av elever är i stort behov av resurser och att de sällan har möjligheter att förbereda detta. De anger att det finns stora brister i kartläggningsprocessen och att kartläggningar därför erbjuder olika mycket stöd för lärare beroende på när de görs och når läraren. Resultatet visar hur lärare ofta upplever kartläggningar som välgjorda och uttömande. I arbete med språkutvecklande undervisning för nyanlända elever utifrån kartläggningar, är lärare ofta i stort behov av mycket stöd och adekvata resurser.

Denna studie syftar till att undersöka och problematisera dokumentationen som görs kring barn som uppfattas vara i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Fokus ligger på kartläggningar och handlingsplaners roll och funktion samt organisatoriska förutsättningar som anses viktiga i arbetet. Datainsamlingen bestod av 11 intervjuer med urval från tre aktörsnivåer i organisationen; förskolechef, special- och talpedagog och förskollärare. Informanternas erfarenheter och uppfattningar kring ämnet tematiserades och analyserades med begrepp från specialpedagogiken som kunskapsområde samt utifrån organisations- och systemteoretiska perspektiv. Resultatet visar att dokumentationen fyller en viktig funktion för att alla barn ska få det stöd de har rätt till och i arbetet beskrivs det specialpedagogiska stödet som viktigt. Tid, kompetens och samsyn mellan olika nivåer samt vårdnadshavarens delaktighet är viktiga organisatoriska förutsättningar, och bör också utvecklas för att dokumentationen ska vara ett verktyg

Nationella styrdokument poängterar vikten av att kartläggningar genomförs vid behov. Dessa kartläggningar bör ge en heltäckande bild av eleven och dennes skolsituation. Specialläraren förutses ha kunskap om denna process. Syftet med denna studie är att, med en diskurspsykologisk ansats, analysera och reflektera över hur bilden av eleven framställs i pedagogiska kartläggningar. Utgångspunkten för analysen tas i de begrepp inom diskurspsykologin som behandlar vilka mönster och positioner individer skapar och befinner sig i. Som metod har en kvalitativ dokumentanalys valts. Fokus ligger på hur bilden av eleven framställs. Denna bild har sedan tolkats genom vår uppfattning av de diskurspsykologiska begreppen: nodalpunkt, mästersignifikant, myter och tolkningsrepertoar. Materialet består av 10 kartläggningar från två skolor i Skåne. Dokumenten bearbetades i tre steg: ett första steg för att få en bild av dokumentens utformning och struktur, ett andra steg där innehållet kodas för att skönja mönster, och slutligen ett tredje steg där fokus ligger på att tolka innehållet utifrån de diskurspsykologiska begreppen. Resultatet redovisas genom att ett antal innehållsfrågor besvaras och sätts i relation till vår tolkning av de teoretiska begreppen och tidigare forskning. Slutsatsen blir att skolpersonalens diskurs blir den som skapar bilden av eleven. Vårdnadshavare och elev får en mer passiv roll i kartläggningarna. / National governing documents emphasize the importance of pedagogical documentation when necessary. These documents should provide a comprehensive picture of the student and his or her school situation. The special needs teacher is expected to have knowledge of this process. The purpose of this study is to, with a discourse psychological approach, analyze and reflect on how the image of the student is presented in pedagogical documents. The starting point for the analysis is in the concepts in discourse psychology that deal with the patterns and positions individuals create and find themselves in. The method chosen is a qualitative document analysis. The focalpoint of the analysis is how the image of the student is presented. This image has been interpreted through our perception of the discourse psychological concepts: nodal point, master significant, myths and interpretation repertoire. The analyzed material consists of 10 pedagogical documents collected from two schools in Skåne. The documents were processed in three steps: a first step to get an idea of the documents' design and structure, a second step where the content is coded to discern patterns, and finally a third step where the focalpoint is interpreting the content based on the discourse psychological concepts. The results are reported by answering a number of content questions and placing the answers in relation to our interpretation of the theoretical concepts and previous research. The conclusion is that the school staff's discourse becomes the one that creates the image of the student. Guardians and students are given a more passive role in the pedagogical documentation.