Matematiksvårigheter är ett väldebatterat ämne i vårt samhälle.  Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur en undervisningsinsats i intensivmatematik kan bedrivas för att bemöta barn med särskilda utbildningsbehov i matematik. Denna studie var inspirerad av aktionsforskning. Kartläggningsmaterialet Förstå och använda tal – en handbok har använts för att identifiera var elevernas svårigheter finns.  Empiriinsamling har skett genom intervjuer med elever och pedagogisk personal samt deltagande observation under den intensivundervisningsmodell som valts för ändamålet. Resultatet visar att kartläggningsmaterialet ger en bra utgångspunkt för planeringen av en intensivundervisning med ”en-till-en undervisning” med speciallärare under sex veckor. Aktionen visade att användandet av olika representationsformer, där laborativt material har tagit en stor del av undervisningen, varit en nödvändighet för att eleverna kunde utvecklas och gå framåt. Viktiga faktorer för elever i matematiksvårigheter har under studien varit träffarnas struktur, vilken tidpunkt under dagen då aktionen genomförts samt elevernas motivation. Intervjuerna visar att eleverna upplever att matematik är ett jobbigt ämne, trots detta har eleverna under studiens gång hittat stunder som varit roliga. Personalen som intervjuades såg positivt på studien och de är överens om att aktionen kommer att ge ringar på vattnet, att eleverna efter aktionens slut inte bara känner sig säkrare i matematik utan även i andra ämnen.

InledningSkollagen beslutar om hur nyanlända elever i anslutning till ankomsten, ska kartläggas utifrån ett nationellt obligatoriskt kartläggningsmaterial. Detta synliggör elevers tidigare erfarenheter och skolbakgrund. Hur lärare, utifrån sitt inflytande på elever, planerar och genomför undervisning utifrån dessa kartläggningar, påverkar direkt nyanlända elevers skolgång och framtida skolresultat.Utifrån forskning om nyanlända elevers upplevelser kring skolan och hur dessa är svåra att generalisera, utgår uppsatsen från synsättet på nyanlända elever som en heterogen grupp. De skilda individernas olika upplevelser påverkas stark av skolor och kommuners sätt att organisera mottagande och begynnande undervisning. En av de starkaste påverkansfaktorerna för dessa elevers upplevelser av skolan, är lärare och deras arbetssätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka attityder till kartläggningar av nyanlända elever hos några lärare. Undersökningen vill synliggöra hur lågstadielärare som undervisar i svenska arbetar utifrån kartläggningarna och vilket stöd de finner i dem.MetodUndersökningen genomfördes utifrån kvalitativ forskningsmetod och som insamlingsmetod valdes intervjuer som genomfördes semistrukturerat. Lärare vid en utvald skola intervjuades utifrån olika aspekter av deras upplevelser, attityder och tillvägagångssätt kring arbetet med kartläggningar. Den insamlade informationen analyserades senare med hjälp av delar av fenomenografisk metod. Utdrag ur intervjuerna valdes ut och bildade tillsammans kategorier, vilka representerade respondenternas samlade åsikter.ResultatResultatet visar att lärare i mottagandet av elever är i stort behov av resurser och att de sällan har möjligheter att förbereda detta. De anger att det finns stora brister i kartläggningsprocessen och att kartläggningar därför erbjuder olika mycket stöd för lärare beroende på när de görs och når läraren. Resultatet visar hur lärare ofta upplever kartläggningar som välgjorda och uttömande. I arbete med språkutvecklande undervisning för nyanlända elever utifrån kartläggningar, är lärare ofta i stort behov av mycket stöd och adekvata resurser.

Inledning Skollagen beslutar om hur nyanlända elever i anslutning till ankomsten, ska kartläggas utifrån ett nationellt obligatoriskt kartläggningsmaterial. Detta synliggör elevers tidigare erfarenheter och skolbakgrund. Hur lärare, utifrån sitt inflytande på elever, planerar och genomför undervisning utifrån dessa kartläggningar, påverkar direkt nyanlända elevers skolgång och framtida skolresultat.Utifrån forskning om nyanlända elevers upplevelser kring skolan och hur dessa är svåra att generalisera, utgår uppsatsen från synsättet på nyanlända elever som en heterogen grupp. De skilda individernas olika upplevelser påverkas stark av skolor och kommuners sätt att organisera mottagande och begynnande undervisning. En av de starkaste påverkansfaktorerna för dessa elevers upplevelser av skolan, är lärare och deras arbetssätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka attityder till kartläggningar av nyanlända elever hos några lärare. Undersökningen vill synliggöra hur lågstadielärare som undervisar i svenska arbetar utifrån kartläggningarna och vilket stöd de finner i dem.MetodUndersökningen genomfördes utifrån kvalitativ forskningsmetod och som insamlingsmetod valdes intervjuer som genomfördes semistrukturerat. Lärare vid en utvald skola intervjuades utifrån olika aspekter av deras upplevelser, attityder och tillvägagångssätt kring arbetet med kartläggningar. Den insamlade informationen analyserades senare med hjälp av delar av fenomenografisk metod. Utdrag ur intervjuerna valdes ut och bildade tillsammans kategorier, vilka representerade respondenternas samlade åsikter.ResultatResultatet visar att lärare i mottagandet av elever är i stort behov av resurser och att de sällan har möjligheter att förbereda detta. De anger att det finns stora brister i kartläggningsprocessen och att kartläggningar därför erbjuder olika mycket stöd för lärare beroende på när de görs och når läraren. Resultatet visar hur lärare ofta upplever kartläggningar som välgjorda och uttömande. I arbete med språkutvecklande undervisning för nyanlända elever utifrån kartläggningar, är lärare ofta i stort behov av mycket stöd och adekvata resurser.

Detta är en studie på Skolverkets bedömningsstöd och kartläggningsmaterials korrelation till Läroplanens (Lgr11) centrala innehåll och kunskapskrav i ämnet svenska för förskoleklass och årskurs 1 – 3. För att göra denna undersökning används de komparativa och funktionella analysmetoderna som stöd. Resultatet visar på bedömningsstödet och kartläggningsmaterialets koppling till Läroplanen. Slutsatsen som dras är att Läroplanens innehåll tydligt kan kopplas till bedömningsstödet och kartläggningsmaterialet, dock finns det centralt innehåll och kunskapskrav som inte testas i materialen. Läraren kan genom användningen av materialet få syn på svårigheter hos elever, men inte vad de beror på.

Matematikkunskaperna i svensk skola har under senare år visat på negativa resultat i internationella mätningar, och därför tillsattes en ”läsa-skriva-räkna-garanti” som åtgärd (Skolverket, 2020b). Syftet med garantin är att eleven redan i förskoleklass ska erbjudas tidiga stödinsatser om hinder i matematikutvecklingen uppmärksammas, vilket även framhävs i forskningen. Som stöd för att upptäcka svårigheter i ett tidigt skede ska det obligatoriska kartläggningsmaterialet ”Hitta matematiken” användas under höstterminen i förskoleklass, och specialpedagogisk kompetens ska vara delaktig vid analysarbetet av kartläggningen (Utbildningsdepartementet, 2019).   Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om och förståelse för vilken betydelse Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial i matematik kan få för elevens matematikutveckling i förskoleklass. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är vi särskilt nyfikna på om den tidiga kart-läggningen leder till tidiga matematikinsatser i förskoleklass. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tolv intervjuer genomfördes med förskoleklasslärare, speciallärare och specialpedagoger som är verksamma i förskoleklass i olika omfattning. Resultatet av studien visar att ”Hitta matematiken” inte har förändrat arbetssättet i förskoleklass eller elevernas matematikutveckling i stor bemärkelse. Kartläggningsmaterialets resultat leder främst till att förskoleklasslärarna själva anpassar den ordinarie matematikundervisningen på gruppnivå. Speciallärare/specialpedagoger arbetar huvudsakligen med tidiga insatser inom läs- och skrivutveckling. Insatser i matematik har i de flesta fall en åtgärdande funktion, när eleven redan är i matematiksvårigheter. Specialpedagogisk kompetens är främst kopplat till förskole-klass i form av handledning vid möten med förskoleklasslärarna. ”Hitta matematiken” kan på sikt leda till fler stödinsatser i förskoleklassen tror pedagogerna i studien, men det krävs dock ett medvetet utvecklingsarbete innan tidiga matematikinsatser i samverkan med special-pedagogisk kompetens blir ett naturligt inslag i förskoleklassens verksamhet.

Syftet med denna studie var att ta del av åtta grundskollärares uppfattningar om hur de identifierade och arbetade med elever som har läs- och skrivsvårigheter. I studien deltog fyra lärare som arbetar i årskurs F-3 och fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6 i Mellansverige. Studiens teoretiska utgångspunkt var den fenomenografiska ansatsen som fokuserar på människors uppfattningar kring olika fenomen. Lärarnas uppfattningar undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer som var av semistrukturerad karaktär. Intervjusvaren analyserades utifrån den fenomenografiska analysmodellens sju olika steg. I analysen behandlades flera olika fenomen, vilket skapade flera olika utfallsrum med ett antal olika kategorier som visade en varitation i lärarnas uppfattningar rörande följande fem fenomen: Identifikation av läs- och skrivsvårigheter, svårigheter med att identifiera läs- och skrivsvårigheter, kartläggning av läs- och skrivsvårigheter, lärares arbetssätt vid läs- och skrivsvårigheter och kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Analysen visade exempelvis att lärarna främst identifierade elever med läs- och skrivsvårigheter via elevernas fonologiska svårigheter. Vidare framkom det att lärare främst knyter svårigheter för lärare att upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter till elevers förutsättningar och beteende i lärandesituationen. Lärare kartlägger främst elevers läs- och skrivsvårigheter med hjälp av av olika material och test (IUP, screeningmaterial, NP), men eget kartläggningsarbete och stöd av specialpedagogisk kompetens nämns också. Vad gäller arbete med elevers läs- och skrivsvårigheter framförde lärarna framförallt att de arbetar åtgärdande, men i viss mån även förebyggande. Intressant var att flera lärare ville arbeta mer med en-till-en-undervisning. Lärarna angav framförallt digitala verktyg som hjälpmedel i stödjandet av elever med läs- och skrivsvårigheter, men framhöll svårigheter med att kontrollera hur eleverna använde dessa, samt att tekniska problem var vanliga.

Syftet med undersökningen är att belysa hur pedagoger på fem skolor belägna i samma kommun arbetar med kartläggning av elever i behov av svenska som andraspråk. Vi intresserar oss för vilka riktlinjer de har att följa i sitt arbete, vem som ansvarar för kartläggningen samt vilket kartläggningsmaterial de använder. Vi lyfter de faktorer som påverkar den ansvariga personalen i deras kartläggningsarbete. Genom semistrukturerade intervjuer har vi tagit del av pedagogers berättelser om kartläggningsarbetet på sammanlagt fem skolor. Resultatet visar på att kommunen saknar riktlinjer för vilka elever födda i Sverige som är i behov av SVA. Resultatet visar även på skillnader beträffande hur skolorna väljer att organisera kartläggningsarbetet samt skillnader gällande vem som ansvarar för kartläggningen och vilket material de använder sig av. Det är något som leder till att den enskilda eleven får olika förutsättningar beroende på vilken skola eleven tillhör. Resultatet analyseras utifrån klassisk organisationsteori och ramfaktorteori. Utifrån de teoretiska begreppen ansvar, organisering och resurser i form av tid och andelen behöriga lärare. Vi drar slutsatsen att faktorer som brist på tid, behöriga lärare och okunskap påverkar den ansvariga i kartläggningsarbetet vilket leder till att ämnet bemöts med en negativ attityd bland såväl skolpersonal som vårdnadshavare och elever.

SammanfattningRengsvik, Jessica och Wahldén, Anna-Lena (2019), ”Hitta språket” i förskoleklass - Lärares erfarenheter av Skolverkets kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag”Hitta språket” (Skolverket, 2018c) är ett kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass, som nationellt blir obligatoriskt att använda i juli 2019 (Skolförordningen, SFS 2011:185, 8 kap. 2§). Syftet med studien är att öka kunskapen om användningen av ”Hitta språket” (Skolverket, 2018c). Lärares olika erfarenheter av användningen av ”Hitta språket”, samt erfarenheter av samverkan mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens kring kartläggningsmaterialet belyses i studien. Erfarenheterna anses kunna vara betydelsefulla för både lärare och personal med specialpedagogisk kompetens, då det kan bidra till ökad kunskap inför fortsatt användning av kartläggningsmaterialet. Syfte och frågeställningarStudien syftar till att belysa lärares användning av ”Hitta språket” (Skolverket, 2018c), samt samverkan mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens kring detta kartläggningsmaterial, genom följande frågeställningar: 1.Hur beskriver lärarna sina erfarenheter av arbetet med kartläggningsmaterialet ”Hitta språket”? 2.Hur ser lärarna på samverkan med personal med specialpedagogisk kompetens kopplat till ”Hitta språket”?Studien innefattar enbart erfarenheter av lärare som använt kartläggningsmaterialet under prövoåret 2018/2019, då det nationellt blir obligatoriskt att använda materialet först i juli 2019 (Skolförordningen, SFS 2011:185, 8 kap. 2§). TeoriStudien belyses ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande, med språk och läsning i fokus. Ur ett sociokulturellt perspektiv betraktas lärande ske i samspel mellan människor. Språk ses som ett socialt och kulturellt fenomen, som individen socialiseras in i och själv påverkar genom användningen av språket (Säljö, 2017). Läsning betraktas som en social aktivitet där läsare, text och kontext samspelar (Mossige, Skaathun och Røskeland (2008). MetodStudien bygger på empiri som samlats in genom metoderna frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Frågeformuläret har besvarats av 21 lärare och intervjuer har genomförts med åtta lärare. Studien tar sin utgångspunkt i en fenomenologisk forskningsansats. Insamlat material har bearbetats och analyserats genom en innehållsanalys.ResultatI resultaten framkommer att lärarna anser att ”Hitta språket” (Skolverket, 2018c) är ett användbart verktyg för kartläggning i språklig medvetenhet i förskoleklass. Lärarna är över lag positiva till att kartläggningsmaterialet publicerats då det kan bidra till ökad likvärdighet mellan förskoleklasser. Vikten av kartläggning av elevers språkliga medvetenhet framkommer i lärarnas beskrivningar och kartläggningsaktiviteterna beskrivs som relevanta. Det framkommer att lärarna ser kartläggningsresultaten som användbara på ett flertal sätt. En del svårigheter i genomförandet lyfts fram av lärarna. Resultaten visar att det förekommit samverkan mellan lärare och personal med specialpedagogisk kompetens kring ”Hitta språket” vid enstaka tillfällen.Specialpedagogiska implikationerVi ser fördelar med en kontinuerlig samverkan kopplat till ”Hitta språket” (Skolverket, 2018c), dels när det gäller genomförandet av kartläggningen, dels när det gäller särskilda bedömningarna av elevers kunskapsutveckling. En ökad samverkan anses kunna bidra till att tidig identifiering av elever i riskzonen för språk-, läs- och skrivsvårigheter säkerställs och att tidiga insatser kan genomföras. Sammantaget skulle detta kunna leda till en ökad samverkan och ett ökat specialpedagogiskt fokus i förskoleklass.NyckelordFörskoleklass, ”Hitta språket”, tidiga insatser, kartläggningsmaterial, språklig medvetenhet.

Hitta språket är ett stöd för att kartlägga elevers språkliga medvetenhet i förskoleklass. Kartläggningsmaterialet är obligatoriskt och ska utföras under höstterminen i förskoleklassen. Syfte är att identifiera elever som är i behov av stöd. I skollagen står det att elever som är i behov av stöd har rätt att få det i tid. Trots detta har vi under vår verksamhetsförlagd utbildning och av tidigare skolerfarenheter sett tendenser att elever inte får den hjälp de är berättigade till i tid.  Hitta språket relaterar till ett av våra teoretiska perspektiv, den språkliga medvetenheten då det är ett kartläggningsmaterial som är inriktat på elevens fonologiska och morfologiska medvetenhet. Vårt andra teoretiska perspektiv, är den sociokulturella lärandeteorin, eftersom respondenternas utsagor mer än inriktade på att den språkliga medvetenheten utvecklas i samspel med andra snarare än språkinriktad färdighetsträning som ofta följer efter en kartläggning. Vår studie är utformad efter en kvalitativ metod där sex lärare intervjuats för att ta fasta på deras upplevelser och erfarenheter av kartläggningsmaterialet Hitta språket.  Vid analysen av intervjuerna framkom det att attityderna kring Hitta språket skiljer sig åt bland lärarna och andra aktörer som på ett eller annat sätt arbetar med kartläggningen. Det som däremot var gemensamt var att alla lärare är positiva till hur kartläggningsmaterialet kan bidra till att elever får stöd i tid. Det framgick även det råder en oenighet mellan lärare och specialpedagog/rektor om kartläggningsmaterialet Hitta språket och dess innebörd.

Studiens syfte är att undersöka om kartläggningsmaterialet LegiLexi kan predicera resultaten på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för elever i årskurs 3. I studien har sekundärdata för en elevgrupp på drygt 50 elever som genomfört kartläggningsmaterialet LegiLexi följts under treårstid. Sekundärdata från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3 har också samlats in. Elevgruppen har gjort LegiLexi i årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3. Data har samlats från samtliga tre årskurser i form av poäng från samtliga deltest som eleverna genomfört i LegiLexi. Dessa testresultat har sedan redovisats i tre multipla linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att LegiLexi kan predicera resultaten på nationella proven i årskurs 3. Resultaten i studien visar även att 19% respektive 23% av eleverna i årskurs 3 inte klarade läsförståelseprovet för nationella proven. Majoriteten av dessa elever har inte haft något specialpedagogiskt stöd under årskurs 2. Detta visar att baserat på deras resultat på nationella proven har en liten grupp elever inte fått stöd för sina lässvårigheter i årskurs 2.Det är av största vikt att svensk skola systematiskt arbetar med något tillförlitligt kartläggningsmaterial utöver det som Skolverket har gjort obligatoriskt. Om skolan ska ge rätt stöd i rätt tid, bör det vara betydligt tidigare än i slutet av årskurs 3 då nationella proven sammanställs. Att arbeta systematiskt med ett tillförlitligt kartläggningsmaterial är viktigt för att skolan ska kunna sätta in specialpedagogiska insatser för rätt elever och så tidigt som möjligt. Studien visar att LegiLexi kan användas som ett kartläggningsmaterial för att identifiera elever tidigt i skolan som är i behov av specialpedagogiskt stöd/anpassningar. Att tidigt identifiera elevers svårigheter och att sätta in specialpedagogiskt stöd kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och förhindra skolmisslyckanden.