Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare, i årskurs 1-3, uttrycker att de går tillväga för att planera, utvärdera och utveckla den egna matematikundervisningen. Genom att se till faktorer som kan påverka planerings- och utvärderingsprocessen fördjupas förståelsen av det som sker. Studiens datamaterial samlades in genom kvalitativa intervjuer med åtta matematiklärare verksamma i årskurserna 1-3. Materialet har bearbetats genom systematisk textkondensering och analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna som utgörs av en modell för lesson study samt ramfaktorteori. I resultatet framgår avsaknaden av ett systematiskt arbetssätt för utvärdering av undervisningen. Något som påverkas av ett antal ramfaktorer såsom tid, antal elever och möjligheten att utvärdera med sina kollegor. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning.

Produktionslogistik handlar om att utifrån planering, styrning och organisering se till att rätt information och rätt produkter är på rätt plats vid rätt tid. Detta är något som organisationer arbetar efter idag. Problematiken bakom att uppnå en effektiv produktion är produktionsstörningar, vilket innebär att det är något som skapar en avvikelse från hur företaget i förhand har planerat att produktionen ska genomföras. Under vår studietid har vi upptäckt att många företag har problem med att hantera produktionsstörningar på ett systematiskt sätt. Problematiken innefattar att organisationer löser sina problem för stunden eller skjuter upp på sina problem genom provosoriska lösningar. Detta innebär att företag inte hanterar störningar på ett systematiskt och långsiktigt sätt. Det finns stora mängder metoder för produktionsstyrning och hantering av störningar men trots det har många företag problem med att hantera produktionsstörningar systematiskt. Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för hur tillverkningsföretag hanterar produktionsstörningar för att skapa förutsättningar till att fortsättningsvis kunna arbeta mer systematiskt med dom.   Studien byggde på intervjuer och observationer med tre industriella tillverkningsföretag av olika storlekar. Det företagen hade gemensamt var att samtliga hanterade produktionsstörningar genom förebyggande underhåll men också genom akuta underhåll när oförutsedda störningar uppstår. Samtliga företag dokumenterade störningar som uppstår, dock skiljde det sig mellan företag hur mycket de dokumenterade. Utöver förebyggande underhåll fanns det inga strategier för att hantera produktionsstörningar.   Vi identifierade följande faktorer som grund till varför företag har problem med att hantera produktionsstörningar systematiskt: brist på dokumentation, behovet av akuta underhåll, brist på uppföljning och mätning, kompetens saknas och prioritering. Dessutom var det tydligt att organisationer rättar sig till och anpassar sig efter produktionsstörningar, istället för att ifrågasätta varför de uppstår och identifiera orsaken till problemet för att på så sätt kunna säkerställa att den riktiga orsaken hanteras och att problemen hanteras systematiskt och långsiktigt.   Förutom ovanstående upptäckte vi också att det är tydligt att företag är medvetna om problemet och dess omfattning, vilket enligt oss skapar funderingar kring varför företag fortsätter att arbeta som de alltid har gjort och varför de inte försöker tänka nytt och förändra sitt beteende för att få bukt med problemen. Det är vår tolkning att företag vill finnas kvar och kunna konkurrera på marknaden, men trots det så fortsätter de arbeta i samma hjulspår som har satt dem i problemet från första början.

Studiens syfte var att undersöka specialpedagogers uppfattningar gällande närvarofrämjande arbete på några högstadieskolor samt vilka framgångsfaktorer och utmaningar de upplevde. Undersökningen intog en kvalitativ ansats där metoden var digital enkät och intervju. Studien vilar på Bronfenbrenners systemteori vilken förklarar elevers utveckling som social och kulturell. Slutsatser som gick utläsa från resultatet var vikten av tidig upptäckt och tidiga insatser då högstadieskolorna ofta arbetade åtgärdande och att insatser gjordes när den problematiska frånvaron väl uppstått. Förutsättningarna för att främja närvaro såg olika ut och påverkades framförallt av politiska beslut. Samtidigt visade såväl tidigare forskning som studiens resultat på många goda exempel, hur skolor kan arbeta närvarofrämjande. Områden vilka uppmärksammades som extra viktiga var systematiskt arbete, samverkan, lärmiljöer och elevhälsoteam. En skolutveckling behöver ske och specialpedagogen är central i arbetet.

Studiens syfte är att undersöka om kartläggningsmaterialet LegiLexi kan predicera resultaten på nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för elever i årskurs 3. I studien har sekundärdata för en elevgrupp på drygt 50 elever som genomfört kartläggningsmaterialet LegiLexi följts under treårstid. Sekundärdata från nationella provet i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3 har också samlats in. Elevgruppen har gjort LegiLexi i årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3. Data har samlats från samtliga tre årskurser i form av poäng från samtliga deltest som eleverna genomfört i LegiLexi. Dessa testresultat har sedan redovisats i tre multipla linjära regressionsanalyser. Resultaten visar att LegiLexi kan predicera resultaten på nationella proven i årskurs 3. Resultaten i studien visar även att 19% respektive 23% av eleverna i årskurs 3 inte klarade läsförståelseprovet för nationella proven. Majoriteten av dessa elever har inte haft något specialpedagogiskt stöd under årskurs 2. Detta visar att baserat på deras resultat på nationella proven har en liten grupp elever inte fått stöd för sina lässvårigheter i årskurs 2.Det är av största vikt att svensk skola systematiskt arbetar med något tillförlitligt kartläggningsmaterial utöver det som Skolverket har gjort obligatoriskt. Om skolan ska ge rätt stöd i rätt tid, bör det vara betydligt tidigare än i slutet av årskurs 3 då nationella proven sammanställs. Att arbeta systematiskt med ett tillförlitligt kartläggningsmaterial är viktigt för att skolan ska kunna sätta in specialpedagogiska insatser för rätt elever och så tidigt som möjligt. Studien visar att LegiLexi kan användas som ett kartläggningsmaterial för att identifiera elever tidigt i skolan som är i behov av specialpedagogiskt stöd/anpassningar. Att tidigt identifiera elevers svårigheter och att sätta in specialpedagogiskt stöd kan förebygga läs- och skrivsvårigheter och förhindra skolmisslyckanden.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka  i vilken utsträckning rektorer medverkar i elevhälsans systematiska hälsofrämjande arbete i svenska grundskolor. Metod: En deskriptiv, kvantitativ tvärsnittsstudie användes som metod för att besvara studiens syfte. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av egenkonstruerade webbenkäter för att samla in data från 200 slumpmässigt utvalda rektorer från grundskolor från hela Sverige. Enkäterna skickades ut till rektorernas e-postadresser tillsammans med ett missivbrev. Av de 200 valda rektorerna deltog 28 % i studien och besvarade enkäten. Resultat: 88 % av rektorerna svarade (n= 51) att elevhälsan aktivt bedriver ett systematiskt hälso-främjande utvecklingsarbete. Majoriteten av rektorerna (n=52) angav att elevhälsan, aktivt bedriver samtliga faser av det systematiska arbetet. Svarsfrekvensen om rektorernas medverkande vid faserna analys, planering, och uppföljning var relativt lika då hälften av rektorerna angav att de medverkade ofta och hälften medverkade varje gång. En skillnad uppstod då 31 % av rektorerna svarade att de sällan medverkade i genomförandefasen.  Den yrkeskategori som nämndes flest gånger som initierar majoriteten av hälsofrämjande insatser var elevhälsoteamen på skolorna som bestod av skolsjuksköteterskor, rektorer, kuratorer, lärare och elever.  51 % av rektorerna angav att det var på rektorns egna initiativ som elevhälsan bedrev ett systematiskt hälsofrämjande utvecklingsarbete på skolan. Fyra rektorer nämnde att elevhälsan var de som utförde hälsofrämjande arbete i skolorna. 80 % av rektorerna ansåg även att deras medverkan var betydelsefull för att elevhälsan ska kunna bedriva ett systematiskt hälsofrämjande arbete i grundskolor. Slutsats: Rektorer initierar, bedriver och medverkar i hälsofrämjande arbete och elevhälsans systematiska hälsofrämjande arbeten inom skolorna. Elevhälsoteam eller elevhälsogruppen som fanns lokalt placerade på skolorna var de som initierade hälsofrämjande insatser. Elevhälsan initierade mycket sällan hälsofrämjande insatser på skolorna. Detta kan ifrågasätta ifall det hälsofrämjande elevhälsoarbete som bedrivs är övergripande eller möter elevernas behov. / Purpose: The purpose of this study was to explore the extent of headmasters’ participation in the systematic health promoting work carried out by the student health service. Method: A quantitative descriptive cross-sectional survey was used to collect the data. The data collection was preformed using a self-designed web survey, through email addresses to collect data from 200 randomly selected headmasters of primary schools from all over Sweden. Of the 200 selected headmasters, 28% (n = 53) attended, and answered the questionnaire.  Result: 88 % of the headmasters reported that the student health service conducted a systematic health promoting work. The majority of the headmasters (n=52) reported that the student health service conducts all of the different stages of the systematic work. The response rate was equal regarding headmaster’s participation, often and every time in the different stages; analyze, planning and follow up. The stage implementation showed a divergence from the other stages when 31 % of the headmasters reported that they rarely participate in this stage. The main profession who initiated health promotion work according to the headmasters was student health teams in the schools, consisting school health nurses, headmasters, teachers, pupils and psychologist. 51 % of the headmasters declared that it was on their initiative that the student health service started the health promotion work. Only four headmaster’s named that the student health service conducted health promotion work in the schools. 80 % of the headmasters felt that their participation was important for the student health service to manage a systematic health promoting work in primary school’s settings. Conclusions: The headmaster’s initiates, conducts and participates in the systematic health promotion work and with the student health service in the primary schools. Student health teams are placed locally at the schools and were the ones who initiated health promotion work. The student health service was very rarely the ones who initiated health promotion work in schools. This may question if the health promoting work witch is conducted in schools are overall or meets the students' health needs.

Skolledarna i grundskolan i Sverige leder verksamheten i skolorna. Skolan är en viktig arena för att barn och ungdomar ska få en jämlik och bra start i livet. Elevernas mående och hälsa är en avgörande faktor för deras kunskapsinhämtning. Uppsatsens syfte var att beskriva skolledarnas förutsättningar för att bidra till hälsoarbetet i grundskolan, och hur dessa förutsättningar påverkade hälsoarbetet som bedrevs i skolan. Sex skolledare från Göteborgs stad intervjuades. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I analysen framkom tre teman (eleven, skolledaren och omgivningen) och tio kategorier (elevfokus, elevens mående, lärarens/skolledarens roll, styrning och ledning, hälsoinformation, hälsoarbete, elevhälsoarbetet, delaktighet, samhället och organisatoriska förutsättningar). För skolledarna var hälsa både en individfråga och en samhällsfråga. Måendet och hälsoaspekten hos eleverna stod i fokus. Elevernas välmående kom före kunskapsmålen. I tidigare studier framgår det att hälsolitteraciteten hos skolledarna kan påverka hälsoarbetet i skolorna. Framförallt är skolledarna och personal förebilder för eleverna vilket i sin tur också kan påverka elevernas hälsolitteracitet. Ett fungerande hälsoarbete utgår från eleverna, sker systematiskt, i samverkan och utifrån ett helhetsperspektiv. / <p>Betyg i Ladok 211205.</p>

Syftet med den här studien var att undersöka olika elevhälsoteams upplevelser och erfarenheter av det förebyggande arbetet mot narkotika på grundskolor i mellersta Sverige. Metod: I Studien användes en induktiv kvalitativ design med ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med fem semistrukturerade intervjuer och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Det analyserade materialet resulterade i fem kategorier; Mer åtgärdande och mindre förebyggande arbete, riktade insatser, varierande kunskap bland skolpersonalen, bristfällig systematik och evidens, extern och intern samverkan ser olika ut. Resultatet visade att det var mer åtgärdande och mindre förebyggande arbete som bedrevs inom skolorna, att majoriteten av elevhälsoteamen i dagsläget inte har ett systematiskt förebyggande arbete mot narkotika, men att de genomfört insatser bland annat genom Drogfri-skola. Slutligen visade resultatet att skolpersonalens kunskaper om narkotika var varierande och att den interna och externa samverkan såg olika ut på skolorna. Slutsatsen för studien var att det fanns olika typer av utmaningar och utvecklingsmöjligheter kring det förebyggande arbetet mot narkotika. För att bromsa utvecklingen av narkotikabruk bland unga behövs ett systematiskt förebyggande arbete och en kompetent skolpersonal med hjälp av externa och interna samverkansstyrkor.