Denna studie fokuserar på att granska tio gymnasieskolors verksamhetsplaner och prioriterade utvecklingsmål för året 2021. Målet med studien är att uppmärksamma och titta närmare på hur elevhälsoarbete och elevhälsans professioner lyfts fram i verksamhetsplanerna. Skolinspektionen har i granskningen “Gymnasieskolors arbete för att främja elevers hälsa” (2021) upptäckt att det hälsofrämjande arbetet ofta saknas i det systematiska kvalitetsarbetet i gymnasieskolor och att detta arbete bör prioriteras mer. Med bakgrund av fakta från Skolverkets granskning (2021) och det resultat jag kommer fram till i min studie genom att undersöka gymnasieskolors prioriterade utvecklingsmål är det förväntade kunskapsbidraget att bidra med en ökad förståelse kring hur elevhälsans kompetens planeras att tas tillvara på i verksamheternas systematiska kvalitetsarbete. Syftet med den här uppsatsen är att förmedla en ökad kunskap om elevhälsoarbete som prioriterat utvecklingsmål i gymnasieskolans utvecklingsverksamhet. De frågeställningar jag vill besvara är: I hur stor grad är elevhälsoarbetet ett prioriterat utvecklingsområde i skolorna? Vilka likheter och skillnader finns det i de prioriterade utvecklingsområdena? På vilket sätt kan specialpedagogens kompetens tas tillvara på? Det teoretiska ramverk som använts är Peter Senges tankar om den lärande organisationen som presenteras i boken Den femte disciplinen (1995). Teorianknytningen valdes för en ökad förståelse kring skolors organisation, utvecklingsarbete och det systematiska kvalitetsarbete som är kopplat till elevhälsans arbete. Metoden av studien är genomförd som en dokumentanalys. Resultatet av studien visar att några av skolorna visserligen har elevhälsoarbete som ett prioriterat utvecklingsområde men att de i de flesta fall väljer att fokusera på andra utvecklingsområden. Några sådana exempel är att anpassa verksamheten efter rådande pandemi eller att arbeta med kollegialt lärande. Då studien endast undersöker hur elevhälsoarbetet skrivs fram behandlar den således inte de bakomliggande orsakerna till varför skolorna prioriterar sitt utvecklingsarbete på ett visst sätt. Detta är ett möjligt område att forska vidare kring i framtiden. Specialpedagogiska implikationer är att specialpedagogen ofta arbetar med skolutvecklingsfrågor och är en del i skolans systematiska kvalitetsarbete. Ett särskilt fokus ligger på om specialpedagogens kompetens tas tillvara på i utvecklingsarbetet.

Syftet med studien var att analysera specialpedagogers och lärares upplevelser av elevhälsoteams främjande och förebyggande elevhälsoarbete, samt specialpedagogers roll i detta arbete. Studien utgick från en kvalitativ metodansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med specialpedagoger och lärare. Skolnivån för studien är grundskola. Studiens analys utgick från Aspelins modell den relationella specialpedagogikens brännpunkt. Resultatet visade att elevhälsans uppdrag inte tydligt kommunicerats ute i skolans verksamhet. Det saknades tillfällen där elevhälsans professioner samt skolpersonal kunde utveckla skolans främjande elevhälsoarbete. Studien visade också att lärare önskade tidigare kontakt med elevhälsans olika professioner. Lärare önskade också att elevhälsans olika professioner i större utsträckning deltog i skolans verksamhet.

Den här studien handlar om elevhälsoarbete i grundskolan och specialpedagogens uppdrag och roll. Studien belyser hur elevhälsoarbete struktureras och genomförs för att möta Skollagens krav om en samlad elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Studiens syfte var att undersöka elevhälsoarbete i grundskolor och specialpedagogens uppdrag och roll. Ett särskilt intresse var att undersöka specialpedagogers arbete i elevhälsoteamet så som det nedskrivits och beskrivits. Studien använde en kvalitativ forskningsansats och utgick från dokument och semistrukturerade intervjuer. Åtta elevhälsoplaner och åtta specialpedagoger deltog i studien. Studiens teoretiska ramverk var utvecklingsekologisk systemteori. Resultatet visade att vissa elevhälsoplaner var mer detaljerade än andra genom att de beskrev både vad elevhälsoarbete ska innehålla och hur det ska genomföras. Resultatet visade även att hälsofrämjande och förebyggande arbete sker på skolor och att en viktig funktion i det arbetet kan vara nedskrivna rutiner och en levande elevhälsoplan som kan användas i det dagliga elevhälsoarbetet. Vidare synliggjordes också specialpedagogers upplevelser av att lärare förväntar sig direkta insatser av dem i arbetet med elever. En implikation till specialpedagoger är att värna att detaljerade elevhälsoplaner utvecklas då de troligen kan stötta elevhälsoarbetet genom att tydliggöra både innehåll och genomförande samt kan ge tydliga arbetsbeskrivningar för professionerna i elevhälsoteamet, men även tydliggöra ansvaret hos lärare och andra verksamma inom skolan.

Sammanfattning/AbstractEkstrand, Linda (2018). Samverkan i elevhälsoteamet – för att möta varje elevs behov. Student Health Team in Collaboration – to meet the Need of every Child. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragStudien förväntas öka kunskapen i vilken betydelse samverkan inom elevhälsoteam har för att kunna möta varje barns behov. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur samverkan i elevhälsoteam upplevs och vilken betydelse samverkan har för elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete.De preciserade frågeställningarna är:Hur upplever professionerna i elevhälsoteamet sina möjligheter till samverkan?Hur påverkar samverkansmöjligheterna det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet?Vilka faktorer identifieras som framgångsrika i det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet? TeoriDen teoretiska förankringen tar sin utgångspunkt i systemteorin, där individens problem förklaras utifrån ett samspel med många olika faktorer. En organisation kan betraktas som ett system där människorna måste förstås i relation till varandra. Vidare grundas analysen i studien på Antonovskys känsla av sammanhang. KASAM, vilken utgår från ett hälsofrämjande perspektiv. MetodMetodansatsen i studien har inspirerats av fenomenologisk ansats där syftet är att fånga fenomenets kärna, den gemensamma nämnaren i det empiriska materialet. Metoden för insamlandet av empirin har skett via halvstrukturerade intervjuer med öppna svarsalternativ. Fyra olika yrkeskategorier i ett elevhälsoteam har intervjuats. Intervjumaterialet har sedan genomgått en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Dessa har resulterat i fyra underkategorier vars gemensamma nämnare utsetts till en huvudkategori, som betraktas som fenomenets essens.ResultatStudiens resultat visar att upplevelsen av möjligheter och förutsättningar till samverkan inom elevhälsoteamet till hög grad påverkas av vilken syn skolan har på elever i svårigheter, vilket anses utgöra kärnan i studiens fenomen. De specialpedagogiska perspektiven kategoriskt och relationellt hamnar i blickfånget och bedöms vara samverkansmöjligheter som påverkar det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet. Vidare visar resultatet att förutsättningarna för samverkan till stor del utgörs av hur ledningen organiserar elevhälsans arbete. Tillgängligheten och närheten till de olika yrkesprofessionerna gynnar det förebyggande arbetet i att kunna möta varje elevs behov. Det tvärvetenskapliga lärandet inom elevhälsoteamet upplevs som en värdefull faktor i elevhälsoarbetet. Slutligen visar resultaten vikten av att involvera hela skolan i det förebyggande och det hälsofrämjande arbetet. Vilket till stor del utgörs av elevens perspektiv genom att ta till vara på elevernas upplevelser av sin egen skolsituation. Specialpedagogiska implikationerMöjligheterna och förutsättningarna för en specialpedagog att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande anses till stor del handla om skolans sätt att se på elever i svårigheter. Specialpedagogens uppdrag innefattar att undanröja hinder och svårigheter i lärmiljön vilket kan tänkas bli ett dilemma om skolans sätt att se på elever i svårigheter tillskriver eleven som bärare av problemet. Detta kategoriska perspektiv resulterar i att lärmiljön i mindre utsträckning analyseras vilket i praktiken leder till åtgärdande insatser på individnivå.NyckelordElevhälsoarbete, elevhälsoteam, samsyn, samverkan och tvärvetenskapligt.

Sweden got a new Education Act in 2010 (SFS 2010:800) which implied that the various professions in the student healthcare were injunctive to work more together and that their work mainly was to be focused on health promoted and preventing efforts. This has been a challenge for many schools. I came in contact with a school that has instituted a way of working that they call EHM, which is short for “ElevHälsoMöten” (student health meetings). I thereby got interested in studying if this could be a successful way of working to get closer to the assignment in the Education Act.The purpose with this study is to examine if principals, special educators’ and teachers interpretation of the assignment of the student healthcare is any different from each other and what they mean is health promoted and preventing healthcare work. The purpose is also to try to distinguish and illustrate factors of success with the organization of EHM and if it is possible to point out capabilities for further development.My ambition with this study is to make a contribution to the school in question so that they can get reconciliation on how far they have gotten in their work, in order to make additional plans for their future development of the school. I also hope that the results will inspire other schools to do changes on their work with student healthcare in order to reach a more health promoted and prevented work with a salutogenic and relational perspective.These are the research questions: Do principal, special educators and teachers have divergent comprehension of the assignment of the student healthcare and are there differences in their defining of prevented and health promoted work? Which positive and negative differences do the different professions (principal, special educators, teachers) experience between previous and present way of working? What factors of success can be identified with the organization by EHM? Are there any capabilities to development with the organization around EHM?Systems theory is used in the thesis as a theoretical framework. The theory supposes that life is consisted by different systems that all influence each other. One individual is included in several systems. In school many different actions take place and different people in different systems meet all through the day. Systems theory will be used in the analysis in purpose to try to get sight on and explain different processes in the various systems in the school that all effect each other.The study is inspired by a phenomenographic approach which has an interest in describing phenomenon in the world such as others regard them and especially the variation between how different people comprehend the same phenomenon. The methods that are used are semi-structured interviews and structured observations. Six informants were interwied (principal, two special educators and three teachers) and two different EHM were observed.The results show that there is a difference between the comprehensions of the assignment of the student health care. The principal and the special educators accentuate the health promoted and prevented work while the teachers expect work directly with the students. They also want more guidance from the special educators. There is also a slight difference in their defining of prevented and health promoted work. The teachers mostly talk about different efforts in their own class and with the parallel class while the principal and the special educators talk more about different efforts on an organizational level. The informants see many positive differences with EHM, for example that they work together, that they are more effective and that they get a better overview. The neg-ative things about EHM are that the special educators have gotten more work than they can handle and that EHM is not often enough. Several factors of success can be identified; it´s easier to work salutogenic together, the structure is very distinct and effective and it enables a systematic work of quality. A few capabilities to development are also presented. There are for example unclarities round the assignment of the student health care. There are also some organizational questions round the cooperation between the special educators and the teachers as well as the cooperation between the teachers in the parallel classes. Last but not least it would also be interesting to let the teachers take a greater part of the pedagogical enquiries as a part of the mutual work with student health care.The shown implications are that it is important to share definitions of assignments and concepts. It also gets clear that there is a confusion round the two examinas “specialpedagog” and “speciallärare” and that their slightly different competences are not utilised.The conclusion is that EHM is a way of working that has great possibilities to increase the cooperation round student healthcare with a salutogenic and relational perspective.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka specialpedagogers uppfattningar omelevhälsans främjande och förebyggande arbete utifrån deras yrkesroll. Uppsatsen fokuserar påframgångsfaktorer och specialpedagogens roll i ett hälsofrämjande och förebyggande samt vadbegreppet elevhälsa uppfattas stå för. För att skapa förståelse för det specialpedagoger berättarligger ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv till grund för studiens analys. Arbetetinspirerades av grundad teori och genomfördes som en intervjustudie med semistruktureradeintervjuer, bestående av fem enskilda intervjuer med specialpedagoger. Intervjuerna ochtranskriberingarna av dem pågick till dess att mättnad uppnåtts. Grundad teori är en induktivmetod och studien har kommit fram till att genom att ha ett relationellt specialpedagogisktförhållningssätt i elevhälsoarbetet ökar möjligheten till ett mer främjande och förebyggandearbete. Skollagen och läroplanen för grundskolan slår fast att det i varje svensk skola ska finnas enelevhälsa. Däremot beskrivs det inte någonstans hur ett sådant arbete ska organiseras, det liggerpå varje huvudman eller skola att besluta om. Informanterna i denna studie uttrycker att det ärotydligt vad elevhälsobegreppet står för. Det kan syfta till professionerna, insatserna, elevernashälsa eller den samlade elevhälsan. I studien framkommer att elevhälsoarbetet är hela skolansansvar och för att lyckas med det behöver det finnas en samsyn kring hur begreppet ska förståssamt en tydlig och strukturerad organisation av arbetet. Informanterna poängterar vikten av entydlig ledare i elevhälsoarbetet och beskriver rektor som den givna ledaren som ska organiseraför ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete som genomsyrar hela verksamheten. Detframkommer tydligt att rektors arbete påverkar hur väl skolan lyckas i sitt elevhälsoarbete. Iresultatet framträder specialpedagogen som en nyckelperson i elevhälsoarbetet genom att isamverkan med andra upptäcka, göra bedömningar och analysera samt planera och genomföraåtgärder på både organisations-, grupp- och individnivå. Vidare framkommer att rektor ochspecialpedagog kompletterar varandra och att det är framgångsrikt för elevhälsoarbetet när dearbetar nära varandra. Resultatet visar att detta sammantaget ger implikationer för detspecialpedagogiska arbetet på skolorna. Studien kan därför inspirera specialpedagoger i detfrämjande och förebyggande elevhälsoarbetet.

Det har skett stora förändringar i skolkuratoryrket sedan den nya Skollagen (2010:800) infördes. Elevhälsan ska enligt lagen arbete förebyggande och främjande och stödja elevens utveckling mot målen. Syftet med studien är att presentera former för effektivare problemlösning i det skolsociala arbetet i grundskolan, med särskilt fokus på interaktionen mellan rektorn och skolkuratorn. De studier som finns visar att det finns en oklarhet kring skolkuratorns roll och dennes plats i skolans organisation (Isaksson, 2016). Likaså framgår att andra professioner gärna sätter agendan för vad skolkuratorn ska ha för arbetsuppgifter (Backlund, 2007). Studien utgår ifrån ett kvalitativt forskningsperspektiv där åtta skolkuratorer som arbetar inom grundskolan intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. I studien beskrivs problemlösningskunskap utifrån flera discipliners perspektiv. De discipliner som använts för att förstå och tolka studiens resultat är socialt arbete, psykologi, filosofi och neurovetenskap. Sammanlagt har de skapat en generell problemlösningskunskap som tillsammans utgör den teoretiska ramen för den här studien. En tematisk analysmetod har strukturerats under fyra olika teamen och utifrån det har materialet sammanfattats. Den empiristyrda tematiska analysen har utgått ifrån mina frågeställningar, vilka är: Hur beskriver skolkuratorerna den nuvarande relationen med sin rektor? Hur beskriver skolkuratorerna en ideal relation med sin rektor? Vad har skolkuratorerna för åtgärdsförslag för att utveckla den nuvarande situationen? Vilka förslag är de mest populära? I resultaten har det framkommit att kvaliteten i skolkuratorernas upplevda relation med sin rektor är beroende av dennes erfarenhet i yrket samt graden av förtrogenhet med skolkuratorns kompetens. Det framgår även att skolkuratorerna önskar arbeta mer förebyggande och främjande än vad de gör nu samt att de efterlyser en högre grad av engagemang i elevhälsoarbetet från rektors sida. Vidare framgår att de efterlyser mer strukturerade uppföljningar av elevhälsoarbetet. Resultatet har tolkats som att rektorerna framförallt saknar en djupare medvetenhet om skolkuratorernas kompetens och acceptans för deras yrkesroll i grundskolans organisation. / There have been major changes in the school counselor profession since the new school law (2010:800) was introduced. In accordance with the law, pupil health shall work for prevention and promotion and support the student's progress towards the goals. The purpose of the study is to present forms for more efficient problem solving in the school's social work in primary school, with special focus on the interaction between the principal and the school counselor. Previous studies show that there is an uncertainty about the role of school counselors within the school organization (Isaksson, 2016). Likewise, other professions within the same organization set the agenda for the school counselor profession (Backlund, 2007). The study was conducted on a qualitative research perspective, where eight school counselors working in elementary school were interviewed based on semi structured interview method. The study describes problem-solving skills from the perspective of several disciplines. The disciplines used to understand and interpret the results are social work, psychology, philosophy and neuroscience. Together they have created a general problem solving knowledge and together they form the theoretical framework for this study. A thematic analysis method has been structured into four different teams, and from this, the data has been summarized. The empirical thematic analysis has been based on my questions. Which are: How do the school counselors describe the current relationship with their principal? How do the school counselors describe an ideal relationship with their principal? What do the school counselors propose to develop the current situation? What suggestions are the most popular? In the results, it has been found that the quality of the school counselor's experienced relationship with their principals depends on the principal’s experience in the profession and the degree of familiarity with the school counselor's skills. It also appears that the school counselors wish to work in a more preventive and promotive way than they do now, and that they call for a higher degree of commitment to student health work by the principal. Furthermore, they call for more structured follow-ups of student health work. The results, it has been interpreted, reflect the fact that the principals lack a deeper awareness of the school counselor’s competence and acceptance for their professional role in elementary school organization.

Studiens syfte var att undersöka specialpedagogers uppfattningar gällande närvarofrämjande arbete på några högstadieskolor samt vilka framgångsfaktorer och utmaningar de upplevde. Undersökningen intog en kvalitativ ansats där metoden var digital enkät och intervju. Studien vilar på Bronfenbrenners systemteori vilken förklarar elevers utveckling som social och kulturell. Slutsatser som gick utläsa från resultatet var vikten av tidig upptäckt och tidiga insatser då högstadieskolorna ofta arbetade åtgärdande och att insatser gjordes när den problematiska frånvaron väl uppstått. Förutsättningarna för att främja närvaro såg olika ut och påverkades framförallt av politiska beslut. Samtidigt visade såväl tidigare forskning som studiens resultat på många goda exempel, hur skolor kan arbeta närvarofrämjande. Områden vilka uppmärksammades som extra viktiga var systematiskt arbete, samverkan, lärmiljöer och elevhälsoteam. En skolutveckling behöver ske och specialpedagogen är central i arbetet.

Syftet med studien var att beskriva och analysera specialpedagogers erfarenheter av och uppfattningar om vad som kan gynna elevhälsoarbete. De områden studien riktades mot var rektorers roll i elevhälsoarbete, specialpedagogers roll i elevhälsoarbete och samarbete mellan elevhälsans professioner och övrig pedagogisk personal på skolan. Studien inspirerades av fenomenografi och använde de specialpedagogiska perspektiven kompensatoriskt, kritiskt och dilemma som teoretiska utgångspunkter. Kvalitativ metod användes som forskningsansats och semistrukturerade intervjuer som metod. Informanterna var tolv specialpedagoger, vilka arbetade i fyra olika kommuner. Resultatet visade att specialpedagogerna ansåg att rektorer har och bör ha ett ansvar för skolors organisation, men att ansvaret kan se olika ut. De ansåg även att rektorer har ansvar för ett förebyggande och främjande elevhälsoarbete i skolors verksamheter. Resultatet visade också att specialpedagogerna i studien ansvarar för att ett hälsofrämjande och förebyggande arbete pågår, samt att de är en länk mellan rektor, arbetslag och vårdnadshavare. Det framgick även att elevhälsoarbetet på skolor ofta handlar om akututryckningar. Pedagogisk personal efterfrågar mer samarbete än de ibland kan få, och det kan förekomma att elevhälsoteam och pedagogisk personal på skolor utgår från olika specialpedagogiska perspektiv. Samtliga specialpedagoger var enade om att ett elevhälsoarbete gynnas av tillgång till elevhälsans professioner, tydlighet, kommunikation och samarbete.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur representanter ur den samlade elevhälsan beskriver arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel och den utsatthet som finns kring kränkningar, utanförskap och mobbning. De aktuella frågeställningar som ligger till grund är följande: Hur beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de arbetar med elever med bristande förmåga till socialt samspel? Hur resonerar professionsutövare inom elevhälsan kring det förbyggande och åtgärdande arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel? Vika insatser beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de vidtar för elever med bristande förmåga till socialt samspel när mobbning och utanförskap är problembeskrivningen?    Föreliggande studie har utgått från en konstruktivistisk grundad teori med tydliga rötter i den symboliska interaktionismen. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Åtta deltagare ur elevhälsan (tre rektorer, tre kuratorer och två specialpedagoger) är intervjuade med en semistrukturerad intervjuguide till grund. Materialet från de transkriberade intervjuerna har kodats initialt, teoretiskt och fokuserat och har resulterat i tre teoretiska modeller. Den första teoretiska modellen är Underlättande och försvårande faktorer för elevgruppen som har brister i förmågan till socialt samspel och elevhälsans arbete för och med gruppen. Denna modell behandlar de faktorer representanter ur elevhälsan finner försvårande eller underlättande i arbetet. Den andra Strategier för att överkomma hinder behandlar de strategier representanterna använder sig av i arbetet med elevgruppen med bristande förmåga till socialt samspel. Den sista teoretiska modellen Strategier och förklaringsmodeller till mobbning, kränkningar och utanförskap hos elevgruppen med brister i förmåga till socialt samspel behandlar de strategier och förklaringsmodeller representanterna använder sig av för att förhålla sig till elevgruppens överreprepresentation i utanförskap, samt mobbnings- och kränkningssammanhang.