Den här studien handlar om elevhälsoarbete i grundskolan och specialpedagogens uppdrag och roll. Studien belyser hur elevhälsoarbete struktureras och genomförs för att möta Skollagens krav om en samlad elevhälsa som arbetar förebyggande och hälsofrämjande. Studiens syfte var att undersöka elevhälsoarbete i grundskolor och specialpedagogens uppdrag och roll. Ett särskilt intresse var att undersöka specialpedagogers arbete i elevhälsoteamet så som det nedskrivits och beskrivits. Studien använde en kvalitativ forskningsansats och utgick från dokument och semistrukturerade intervjuer. Åtta elevhälsoplaner och åtta specialpedagoger deltog i studien. Studiens teoretiska ramverk var utvecklingsekologisk systemteori. Resultatet visade att vissa elevhälsoplaner var mer detaljerade än andra genom att de beskrev både vad elevhälsoarbete ska innehålla och hur det ska genomföras. Resultatet visade även att hälsofrämjande och förebyggande arbete sker på skolor och att en viktig funktion i det arbetet kan vara nedskrivna rutiner och en levande elevhälsoplan som kan användas i det dagliga elevhälsoarbetet. Vidare synliggjordes också specialpedagogers upplevelser av att lärare förväntar sig direkta insatser av dem i arbetet med elever. En implikation till specialpedagoger är att värna att detaljerade elevhälsoplaner utvecklas då de troligen kan stötta elevhälsoarbetet genom att tydliggöra både innehåll och genomförande samt kan ge tydliga arbetsbeskrivningar för professionerna i elevhälsoteamet, men även tydliggöra ansvaret hos lärare och andra verksamma inom skolan.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om skolors elevhälsoarbete utifrån beskrivningar från medlemmar i tre elevhälsoteam. Det är medlemmarnas berättelser om elevhälsoarbetets organisation, meningsskapande insatser och utvecklingsområden som är utgångspunkten i studien. I undersökningen ingår tre skolors elevhälsoteam kallade X, Y och Z. Skolorna kommer från tre olika kommuner. Det är en undersökning med kvalitativ data från observationer, intervjuer och dokumentanalys av tre elevhälsoplaner. De teoretiska utgångspunkterna är teorin om praktikgemenskap samt det kommunikativa relationsskapande perspektivet, som är ett specialpedagogiskt perspektiv. Båda har sin grund i den sociokulturella teoribildningen, där samspel och kommunikation utgör grunden i lärandet. I den föreliggande studien visar resultatet både likheter och variationer i medlemmarnas beskrivningar av skolornas elevhälsoarbete. Det framkommer i undersökningen att tydliga mål, uppdrags- och ansvarsfördelning, samt samspel i elevernas lärmiljö är några av förutsättningarna för ett framgångsrikt elevhälsoarbete, vilket också överensstämmer med tidigare forskning. / The aim of this study is to increase the knowledge about schools' student health care work based on the experiences of members in three student health teams. The core of this study is the members' stories about the student health care´s organization, intentional actions and the areas of development. The study includes three schools' student health care teams called X, Y and Z. The schools are from three different municipalities. The empirical research consists of qualitative data from observations, interviews and document analysis of three student health plans. The theory of community of practice and the communicative relational perspective are the theoretical foundations in the study. Both of them are founded on the socio-cultural theory in which interaction and communication are basis for learning. In the study, the results show both similarities and variations in the members' stories of the schools' student health care work. The results show that clear goals, distribution of roles and responsibilities, as well as interaction in the students' learning environment are some of the conditions or a successful student health care, which is in line with previously conducted research.