Studien syftar till att belysa elevhälsans upplevelser kring sitt uppdrag att förebygga skolmisslyckande hos ungdomar samt att analysera vilka faktorer som verkar skyddande för unga i riskzon. De metodologiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är en fenomenologisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, vilken beskriver hur individen samverkar och utvecklas på mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. Studien visar att det elevhälsan ser som mest adekvat för att gymnasieelever ska lyckas i skolan är goda relationer, både till skolpersonal men även till föräldrar och vänner, samt att de elever som har mycket frånvaro får det stöd som är lämpligt. Elevhälsan lyfter fram att  gott samarbete inom och utanför skolan är ett måste för att fånga upp elever i riskzon. En av våra pedagogiska implikationer är att elevhälsan ska utveckla förmågan att se den enskilda eleven och utveckla en förståelse för hur de olika systemen integrerar med individen för att på så sätt kunna främja skolframgångar.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om faktorer i skolans lärmiljö och vad i dessa som varit framgångsrikt samt vad som bidragit till ett skolmisslyckande i grundskolan ur ett elevperspektiv. Det är viktigt för alla som arbetar i skolan i allmänhet och för specialpedagoger i synnerhet eftersom ett av specialpedagogens uppdrag är att arbeta för att alla elever ska ges möjlighet att lyckas i skolan och en viktig del i detta arbete är att arbeta förebyggande kring lärmiljöns utformning samt att undanröja hinder och svårigheter i olika lärmiljöer. Tidigare forskning visar att elevperspektivet för tillgänglig lärmiljö är underrepresenterat. Vår metod för insamling av data till studien är att intervjua vuxna som läser in grundkurser på vuxenutbildning för att få deras syn på vad de hade behövt i grundskolans lärmiljöer för att undvika skolmisslyckande. Detta är en urvalsgrupp som vi inte sett i den tidigare forskningen och bidrar därmed till ett nytt perspektiv till området. Resultatet som framkommer i studien är relationernas betydelse för lärande och att läraren är den viktigaste aspekten för tillgänglig lärmiljö. Det handlar om lärarens förmåga att bygga relationer som kännetecknas av tillit och trygghet samt förmåga att planera en varierad och differentierad undervisning utifrån ett elevperspektiv där alla elevers möjligheter och styrkor tas till vara. Mindre viktiga aspekter är den fysiska miljöns utformning. Något som föll utanför ramen för studiens syfte, men som ändå framkom som en viktig aspekt var den externa miljöns påverkan på elevers skolprestationer då den visade sig ha stor betydelse för elevens förmåga att ta till sig kunskaper i skolan.

Denna didaktiskt inriktade C-uppsats i etik tar upp elevers skolmisslyckande satt i förhållande till skolans styrdokument, lärares yrkesetik samt vårt samhälles syn på människors värde. Syftet med uppsatsen är att utifrån Iris Marion Youngs teori kring förtryck samt Harald Ofstads teori kring styrka och svaghet, ur ett etiskt/moraliskt perspektiv, söka efter svar på följande frågeställningar: Kan elever i svensk skola anses vara förtryckta enligt Youngs teori om förtryck? Kan man inom svensk skola finna tendenser till ett sådant förakt för svaghet som Ofstad diskuterar? Vilka bakomliggande strukturella förklaringar kan man utifrån dessa teorier finna till varför vissa lärare i svensk skola medvetet eller omedvetet orsakar vissa elevers känsla av att vara kränkta, misslyckade och osynliggjorda såsom uppsatsens källmaterial påvisar? Metoden består av en etisk analys av kvalitativt empiriskt källmaterial. Källmaterialet, som bygger på delar av en doktorsavhandling i filosofi författad av Carina Henriksson, analyseras med hjälp av analysverktyg skapade utifrån Youngs teori kring förtryck samt Ofstads teori kring styrka och svaghet. Slutsatsen man kan dra utifrån analyserna visar att vissa elever i svensk skola kan anses vara förtryckta samt att man inom svensk skola kan finna tendenser till förakt för svaghet. Analyserna visar även att de bakomliggande strukturella förklaringar man kan finna till detta förtryck samt förakt för svaghet handlar om traditioner som genom historiens gång blivit allmänt vedertagna och därmed normativa, trots att de motsäger de etiska principer vårt samhälle sägs bygga på, principer man kan finna i bland annat skolans värdegrund samt lärares yrkesetiska principer.

Lärare och annan skolpersonal möter dagligen elever med psykisk ohälsa eller svårigheter i skolan och det landar ofta på skolan att hantera det. Detta är ett viktigt ämne att få mer kunskap om för att kunna utveckla det förebyggande arbetet i skolan. Syftet är att införskaffa en fördjupad förståelse för  skolpersonalens upplevelser och erfarenheter av det  förebyggande arbetet med psykisk ohälsa och skolmisslyckande hos elever. I denna studie användes Richard Jessor’s problem behaviour theory för att få en  djupare förståelse av sambandet mellan risker och  problematiska beteenden. Studien präglas av en kvalitativ ansats och hermeneutisk samt interpretivistisk utgångspunkt. Sex intervjuer gjordes med tre lärare och tre rektorer. Resultatet visade att skolan använder sig av en rad olika förebyggande insatser såsom värdegrundsarbete samt att de har aktiva insatser såsom extra anpassningar  och särskilt stöd   som de kan använda sig av om elever visar psykisk ohälsa eller riskerar att missa kunskapsmålen. Risken att inte klara kunskapsmålen kan bero på frånvaro eller andra  svårigheter i skolan vilket också sågs som varningstecken. Skolpersonalen upplever ofta att samverkan mellan skolan och andra aktörer blir bristfälligt och detta upplever personalen också som svårt. Mobbning har enligt respondenterna förändrats från fysisk form till psykisk mobbning och utanförskap, vilket motstrider tidigare forskning. Svårigheten enligt respondenterna är att upptäcka mobbning.

Uppemot en sjättedel av de som elever som gick ut grundskolan vårterminen 2022 saknade behörighet till ett nationellt gymnasieprogram och fick istället söka sig till ett av de introduktionsprogram gymnasieskolan erbjuder. Av de elever som börjar intro-duktionsprogrammet är det mer än hälften som stannar längre än ett år för att bli behöriga till ett nationellt program.  Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever på introduktionsprogrammen och elevens upplevda självförmåga. Frågeställningarna lyfter vad ett skolmisslyckande är enligt studie- och yrkesvägledaren, hur studie- och yrkesvägledaren tolkar elevens upplevda självförmåga samt vilka metoder eller arbetssätt studie- och yrkesvägledaren använder sig av i arbetet med elever på introduktions-programmen.  Studien använder sig av en kvalitativ metod där sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på introduktionsprogrammen har intervjuats. Som teoretisk utgångspunkt för att tolka empirin används karriärteorin Social Cognitive Career Theory och de bärande begreppen: self-efficacy, outcome expectations och personal goals.  Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar relationsbyggande och därifrån stöttar eleven mot måluppfyllelse. Det visar även på att det finns en diskrepans mellan elevens upplevda självförmåga och den faktiska förmågan när det kommer till studier.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur representanter ur den samlade elevhälsan beskriver arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel och den utsatthet som finns kring kränkningar, utanförskap och mobbning. De aktuella frågeställningar som ligger till grund är följande: Hur beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de arbetar med elever med bristande förmåga till socialt samspel? Hur resonerar professionsutövare inom elevhälsan kring det förbyggande och åtgärdande arbetet för elever med bristande förmåga till socialt samspel? Vika insatser beskriver professionsutövare inom elevhälsan att de vidtar för elever med bristande förmåga till socialt samspel när mobbning och utanförskap är problembeskrivningen?    Föreliggande studie har utgått från en konstruktivistisk grundad teori med tydliga rötter i den symboliska interaktionismen. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Åtta deltagare ur elevhälsan (tre rektorer, tre kuratorer och två specialpedagoger) är intervjuade med en semistrukturerad intervjuguide till grund. Materialet från de transkriberade intervjuerna har kodats initialt, teoretiskt och fokuserat och har resulterat i tre teoretiska modeller. Den första teoretiska modellen är Underlättande och försvårande faktorer för elevgruppen som har brister i förmågan till socialt samspel och elevhälsans arbete för och med gruppen. Denna modell behandlar de faktorer representanter ur elevhälsan finner försvårande eller underlättande i arbetet. Den andra Strategier för att överkomma hinder behandlar de strategier representanterna använder sig av i arbetet med elevgruppen med bristande förmåga till socialt samspel. Den sista teoretiska modellen Strategier och förklaringsmodeller till mobbning, kränkningar och utanförskap hos elevgruppen med brister i förmåga till socialt samspel behandlar de strategier och förklaringsmodeller representanterna använder sig av för att förhålla sig till elevgruppens överreprepresentation i utanförskap, samt mobbnings- och kränkningssammanhang.