I detta arbete så skapades fyra stycken spelbossar i konceptgrafik som utgår ifrån att testa teorier inom Socialpsykologin och för att undersöka ifall tematiseringen av bossen kan tydliggöra dess svaghet som annars brukar synliggöras genom färgkodning. Slutbossarna har gestaltats i tre olika nivåer där syftet är att via en kvalitativ intervju testa bossarna gradvis, i gråskala, tematisering och till sist färgkodning. Den centrala frågan undersöktes med en kvalitativ intervju som var utformad för att efterlikna de korta sekvenserna som spelbossar presenteras med innan spelaren blir satt i en konfrontation. Undersökningen tog plats på IT-Gymnasiet i Skövde och visade att det överliggande temat som bossen blir utformad efter påverkar uppfattningen av bossen genom av att det lägger till ett ytterligare lager på de stereotyper som bossarna utgick ifrån. Arbetet avslutas med förslag om möjliga fördjupningar inom detta ämne.

Denna didaktiskt inriktade C-uppsats i etik tar upp elevers skolmisslyckande satt i förhållande till skolans styrdokument, lärares yrkesetik samt vårt samhälles syn på människors värde. Syftet med uppsatsen är att utifrån Iris Marion Youngs teori kring förtryck samt Harald Ofstads teori kring styrka och svaghet, ur ett etiskt/moraliskt perspektiv, söka efter svar på följande frågeställningar: Kan elever i svensk skola anses vara förtryckta enligt Youngs teori om förtryck? Kan man inom svensk skola finna tendenser till ett sådant förakt för svaghet som Ofstad diskuterar? Vilka bakomliggande strukturella förklaringar kan man utifrån dessa teorier finna till varför vissa lärare i svensk skola medvetet eller omedvetet orsakar vissa elevers känsla av att vara kränkta, misslyckade och osynliggjorda såsom uppsatsens källmaterial påvisar? Metoden består av en etisk analys av kvalitativt empiriskt källmaterial. Källmaterialet, som bygger på delar av en doktorsavhandling i filosofi författad av Carina Henriksson, analyseras med hjälp av analysverktyg skapade utifrån Youngs teori kring förtryck samt Ofstads teori kring styrka och svaghet. Slutsatsen man kan dra utifrån analyserna visar att vissa elever i svensk skola kan anses vara förtryckta samt att man inom svensk skola kan finna tendenser till förakt för svaghet. Analyserna visar även att de bakomliggande strukturella förklaringar man kan finna till detta förtryck samt förakt för svaghet handlar om traditioner som genom historiens gång blivit allmänt vedertagna och därmed normativa, trots att de motsäger de etiska principer vårt samhälle sägs bygga på, principer man kan finna i bland annat skolans värdegrund samt lärares yrkesetiska principer.

Bakgrund: Intensivvård är den högsta vårdnivån inom svensk sjukvård och omhändertar kritiskt sjuka patienter. Intensivvård innebär stora påfrestningar på patienten och förutom sin primärdiagnos finns det stor risk att drabbas av sekundära komplikationer relaterat till intensivvården. En av flera negativa konsekvenser på grund av passiviteten är intensivvårdsförvärvad svaghet (ICU-AW). Interventionen tidig mobilisering är en av flera åtgärder för att förebygga intensivvårdsförvärvad svaghet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva evidensen för och effekter av tidig mobilisering av respiratorbehandlade vuxna patienter på intensivvårdsavdelning. Metod: Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt och metaanalyser. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Sökningarna bestod av sökblocken Intensivvård, Respiratorbehandling och Tidig mobilisering. Metaanalyser utfördes i Review Manager. Resultat: Denna studie innehåller totalt sju RCT-studier med fokus på tidig mobilisering av respiratorbehandlade vuxna patienter, totalt 976 patienter. Tre parametrar analyserades; Dagar i respirator, Dagar på IVA och Dödlighet på IVA. Dagar i respirator och Dödlighet på IVA visade ingen statistisk signifikans. Endast parametern Dagar på IVA hade statistisk signifikans (P=0,01). Slutsats: Denna systematiska översiktsstudie och metaanalys resulterade i evidens för förkortad vårdtid på intensivvårdsavdelning vid tidig mobilisering av respiratorbehandlade vuxna patienter jämfört med standardmobilisering. Kortare vårdtid på intensivvårdsavdelning minskar risken för intensivvårdsförvärvad svaghet. / Background: Intensive care is the highest level of care in Swedish healthcare and takes care of critically ill patients. Intensive care involves great strain on the patients and in addition to their primary diagnosis, there is a great risk of suffering from secondary complications related to intensive care. One of several negative consequences due to inactivity is intensive care acquired weakness (ICU-AW). The early mobilization intervention is one of several interventions to prevent intensive care-acquired muscle weakness. Aim: The aim of this study was to describe the evidence for and effects of early mobilization of mechanically ventilated adult patients in the intensive care unit. Method: The study was designed as a systematic literature review and meta-analysis. Searches were performed in the PubMed and CINAHL databases. The searches consisted of the search blocks Intensive Care, Respirator Treatment and Early Mobilization. Meta-analysis were performed in the Review Manager. Results: This study contains a total of seven RCT studies focusing on early mobilization of ventilator-treated adult patients, a total of 976 patients. Three parameters were analyzed; Days in ventilator (Dagar i respirator), Days in ICU (Dagar på IVA) and Mortality in ICU (and Dödlighet på IVA). Days in ventilator and Mortality in the ICU showed no statistical significance. Only the parameter Days in ICU had statistical significance (P = 0.01). Conclusion: This systematic review study and meta-analysis resulted in evidence of shortened care time in the intensive care unit due to early mobilization of ventilator-treated adult patients compared to standard mobilization. Shorter care time in the intensive care unit reduces the risk of intensive care acquired weakness.