No description available.

<p><strong>Inledning: </strong>Självskadebeteende är inte en ny företeelse och på senare tid har en ökning av fenomenet uppmärksammats. Självskadebeteende innebär att en person orsakar sig själv skada genom att skära sig för att lindra ångest eller annan psykisk smärta. Beteendet är vanligare hos flickor än hos pojkar. <strong>Syfte: </strong>Var att belysa sjuksköterskors och patienters beskrivna upplevelser av självskadebeteende i vården. <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt med innehållsanalys har genomförts. <strong>Resultat: </strong>Det framkom att patienterna inte kände sig sedda som en människa utan upplevde att personalen såg dem som en börda. Det upplevdes positivt när personalen tog sig tid för dem. Sjuksköterskorna hade en något negativ attityd gentemot patienterna och såg dem som uppmärksamhetssökande. Det framkom att personalen såg arbetet med patienter med självskadebeteende som utmanande men psykiskt påfrestande. <strong>Diskussion: </strong>Det är viktigt med gemensamma riktlinjer hos personalen så de arbetar på liknande sätt och känner samhörighet och stöd i arbetsgruppen. För att vården och samarbetet ska fungera bra är det viktigt att patienter känner förtroende för personalen. <strong>Slutsats: </strong>Personalen behöver få mer utbildning om självskadebeteende för att få ökad kunskap och förståelse för denna patientgrupp. Det behövs mer forskning inom området för att förbättra omvårdnaden.</p>

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ enkät som är besvarad av sammanlagt elva gymnasielärare i historia. Som en teoretisk grund för studien återfinns forskning angående det demokratifostrande uppdraget och historiemedvetande samt Deweys tankar om utbildning och demokrati. Även begreppsdefinitioner av demokrati, mänskliga rättigheter, människovärde och folkmord återfinns. Resultatet visar att det demokratifostrande uppdraget ges stort utrymme i folkmordsundervisningen, och då främst aspekterna demokrati och människovärde. Flertalet lärare anser att folkmord är viktigt för att lyfta dessa aspekter, då de blir en naturlig del av undervisningen. Historiemedvetande anses av de flesta lärarna vara viktigt i samband med folkmordsundervisningen för att förstå att folkmord har förekommit och fortfarande göra det. Dock är det få lärare som kopplar samman historiemedvetandet med det demokratifostrande uppdraget.

Inledning: Självskadebeteende är inte en ny företeelse och på senare tid har en ökning av fenomenet uppmärksammats. Självskadebeteende innebär att en person orsakar sig själv skada genom att skära sig för att lindra ångest eller annan psykisk smärta. Beteendet är vanligare hos flickor än hos pojkar. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors och patienters beskrivna upplevelser av självskadebeteende i vården. Metod: En litteraturöversikt med innehållsanalys har genomförts. Resultat: Det framkom att patienterna inte kände sig sedda som en människa utan upplevde att personalen såg dem som en börda. Det upplevdes positivt när personalen tog sig tid för dem. Sjuksköterskorna hade en något negativ attityd gentemot patienterna och såg dem som uppmärksamhetssökande. Det framkom att personalen såg arbetet med patienter med självskadebeteende som utmanande men psykiskt påfrestande. Diskussion: Det är viktigt med gemensamma riktlinjer hos personalen så de arbetar på liknande sätt och känner samhörighet och stöd i arbetsgruppen. För att vården och samarbetet ska fungera bra är det viktigt att patienter känner förtroende för personalen. Slutsats: Personalen behöver få mer utbildning om självskadebeteende för att få ökad kunskap och förståelse för denna patientgrupp. Det behövs mer forskning inom området för att förbättra omvårdnaden.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konfirmander upplever synen på människans värde under konfirmationsläsningen i förhållande till hur de upplever synen på människans värde som skolan förmedlar? Arbetet tar sin utgångspunkt i de formuleringar kring människans värde som återfinns i skolans styrdokument.Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en grupp konfirmander som läser inför konfirmationen till våren 07, en konfirmandgrupp som konfirmerades våren 06 samt fem lärare som undervisar i religionskunskap på de fyra skolorna som deltagarna går på. Min slutsats är att dessa specifika ungdomar som läser eller har läst inför konfirmation upplever att skolan inte bearbetar människosynen på ett tillfredsställande sätt, genom konfirmationsarbetet finner de ett komplement. Konfirmationsundervisningen förändrar deras självbild och synen på människans värde på ett positivt sätt. De undervisande lärarna ansåg sig ha ett bra förhållande till sina egna klasser men övriga undervisande klasser var det svårare att svara på. De verkade vara tillfredsställda med den syn de förmedlar av människans värde ute på skolorna.

This study intends to concretize the concept of ”human dignity”, as well as see to its role inpolitics, and what consequences it has on juridical implementation. The discussion deals withthe importance of citizenship in Sweden. The purpose of the study is to focus onundocumented immigrants, their conditions and what implications a lack of citizenship has onthe group in question – ergo which connection actually exists between human dignity andcitizenship. Using the research questions it is discussed whether the concept of ”humandignity” is able to concretize, as well as if it possible to determine an ethical duty towardsundocumented immigrants based on the principle of human dignity.The essay is based on a social constructivist theory which, alongside a criticaldiscourse analysis in accordance with Faircloughs three-dimensional model, aims to theorise awell-discussed and established concept as well as power relations in society, and how acondition as an undocumented immigrant creates a new form of powerlessness. The methodproblematises the importance of citizenship for the experience of having human dignity.With this as the basis of the essay the result mainly shows the meaning of theconcept of ”human dignity” from ethical, political and legal perspectives, as well as therelation between the concept and citizenship. Thereafter the essay examines citizenship,partially from a general perspective but with its main focus on Sweden. Undocumentedimmigration serves as a counterpart to citizenship, which is concretised through an evaluationof the conditions of undocumented immigrants in Sweden at present. The analysis thatfollows aims to show that human rights are not the only fundamental thing for experiencingan intrinsic value, hence the discussion must go further, by showing that human dignity canserve as an adequate starting point to ensure a fundamental protection of individuals. This dueto the fact that the meaning of the concept goes further than claiming rights, and therebyshedding light to an additional nuance of the meaning of being human.3The conclusions that follow shows the problematics that the essay raises, butmoreover the possible areas for change or improvement that comes with the increasedresonance of the concept, as well as its established importance.

Denna didaktiskt inriktade C-uppsats i etik tar upp elevers skolmisslyckande satt i förhållande till skolans styrdokument, lärares yrkesetik samt vårt samhälles syn på människors värde. Syftet med uppsatsen är att utifrån Iris Marion Youngs teori kring förtryck samt Harald Ofstads teori kring styrka och svaghet, ur ett etiskt/moraliskt perspektiv, söka efter svar på följande frågeställningar: Kan elever i svensk skola anses vara förtryckta enligt Youngs teori om förtryck? Kan man inom svensk skola finna tendenser till ett sådant förakt för svaghet som Ofstad diskuterar? Vilka bakomliggande strukturella förklaringar kan man utifrån dessa teorier finna till varför vissa lärare i svensk skola medvetet eller omedvetet orsakar vissa elevers känsla av att vara kränkta, misslyckade och osynliggjorda såsom uppsatsens källmaterial påvisar? Metoden består av en etisk analys av kvalitativt empiriskt källmaterial. Källmaterialet, som bygger på delar av en doktorsavhandling i filosofi författad av Carina Henriksson, analyseras med hjälp av analysverktyg skapade utifrån Youngs teori kring förtryck samt Ofstads teori kring styrka och svaghet. Slutsatsen man kan dra utifrån analyserna visar att vissa elever i svensk skola kan anses vara förtryckta samt att man inom svensk skola kan finna tendenser till förakt för svaghet. Analyserna visar även att de bakomliggande strukturella förklaringar man kan finna till detta förtryck samt förakt för svaghet handlar om traditioner som genom historiens gång blivit allmänt vedertagna och därmed normativa, trots att de motsäger de etiska principer vårt samhälle sägs bygga på, principer man kan finna i bland annat skolans värdegrund samt lärares yrkesetiska principer.

The study aims to analyze claimants encounter with Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan) drawing on theories of power. It investigates how this contact has affected the claimants’ view of themselves as contributing citizens. The study has mainly focused on the experiences of assessments for sickness benefit claims as well as the interaction with case officers during the proceedings. The study found that the institutionalized power relations between the citizen and the agency were internalized by the informants. Specifically, it resulted in an altered sense of human worth and societal contribution. Informants described being distanced with regards to agency and society, and internalizing the perception of being a second class citizen. The study showed that the claimants’ experiences of the assessment proceedings led to feeling systematically marginalized by the state. The power influence the informants were subjected to by the agency, resulted in introverted as well as extroverted resistance and ultimately power reclaim. It is in part demonstrated through their participation in the study and their wish to bring the question to light.

Självbestämmande och livskvalitet är starkt kopplat till varandra och självbestämmande är samtidigt en viktig kvalitetsindikator på hur äldreboendet fungerar. Syftet med studien var att lyfta fram de äldres egna tankar och upplevelser av självbestäm-mande och värde på sitt särskilda boende. I denna kvalitativa studie har elva äldre personer på fem olika äldreboenden i en medelstor stad i Sydsverige intervjuats. Data har analyserat med manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. I studien har följande fem huvudkatego-rier vuxit fram under analysens gång: Att ställas inför fullbordat faktum, Att vara till lags, Att vara beroende, Att känna uppgivenhet, Att inte värdesättas. Resultatet visar att själv-bestämmande på särskilda boenden behöver sättas i fokus, de äldre upplevde inte att de kunde påverka sin tillvaro på boendet. Det framkom även tydligt att de äldre inte kände att de hade något värde i samhället eller på boendet. Det övergripande tema som uttrycker det latenta innehållet i intervjuerna kom att framstå som disempowerment att omyndiggöra de äldre, vilket innebär en miljö som inte bemyndigar, och som inte stärker individens själv-bestämmande / Self-determination and quality of life are closely connected to one another and at the same time an important indicator on how the long-stay care functions. The aim of this study was to focus on the thoughts of the elderly people and their experiences on self determination and value in their long-stay care. In this qualitative study, eleven elderly people from five different long-stay cares in a medium big city in the south of Sweden have been interviewed. Data has been analysed according to manifest and latent qualitative content analysis. In the study the following five main categories have manifested themselves during the analysis; To face an accomplished fact, To do something for the satisfaction of others, To be dependant, To feel hopelessness, Not to be appreciated. The result shows that self determination within the long-stay cares need to be focused on, the elderly people didn’t feel as though they had any influence on their situation. It was also evident that the elderly people felt they were not appreciated in society or in the long-stay care. The general theme expressing the latent contents in the interviews turned out to be disempowerment of the elderly people, creating an environment which neither empowers nor strengthens the self determination of the individual. / <p>ISBN 91-7997-119-9</p>