Uppsatsen behandlar ämnet genus och genusframställningen i barnböcker nu, och för 50 år sedan. För att komma fram till ett resultat har två analysmetoder använts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förändring av genusframställandet i barnböcker de senaste femtio åren och att den största förändringen skedde i mitten på 60-talet.

No description available.

I denna uppsats undersöks vad det svenska samhälleliga byggprojektet, som i folkmun kallas miljonprogrammet, fick för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös åren 1960-1980. Primärkällan som används är byggnadsfirmans egna årsredovisningar åren 1952-1979. De data som extraheras från årsredovisningarna och presenteras i uppsatsen är: totalt antal producerade lägenheter, totalt antal anställda, omsättning och resultat. Miljonprogrammets inverkan på Byggnadsfirman Anders Diös går att se på flera sätt. Produktionen av lägenheter, antal anställda, omsättning och resultat går upp tydligt under åren för miljonprogrammet. Men den största konsekvensen blir att miljonprogrammet är med och formar om den svenska byggsektorn vilket Diös kan dra nytta av under miljonprogramsåren och expandera kraftigt.

Viskafors är en tätort söder om Borås som länge har varit ekonomiskt dominerat av textilindustrin, men under 1970-talet drabbades orten hårt av den ekonomiska strukturomvandlingen från industri till tjänstesektor. Uppsatsen undersöker och analyserar framtidsvisioner och planering i Viskafors genom en innehållsanalys av Viskafors generalplan från 1967. När generalplanen antogs var den ekonomiska och demografiska tillväxten fortfarande mycket stor i Viskafors. Uppsatsen visar att en positiv framtidstro bland lokala politiker och tjänstemän bidrog till att skapa en omfattande expansiv och långsiktig plan för Viskafors som grundades på antaganden om en fortsatt stark ekonomisk- och befolkningstillväxt. Trots detta påvisar uppsatsen att en viss medvetenhet om den pågående strukturomvandlingens konsekvenser fanns bland upphovsmännen till Viskafors generalplan, men att de valde att tolka utvecklingen till Viskafors fördel. Generalplanens utformning var präglad av det rationella planeringsidealet medan planens främsta visioner var att förbättra bostadsstandarden genom en kraftig utbyggnad av nya bostäder samt skapa trafikförutsättningar för en tilltagande bilism. Genom att undersöka generalplanens efterföljare Viskafors kommundelsplan från 1978 visar uppsatsen hur snabbt den expansiva planeringen blev utdaterad på grund av de förändrade ekonomiska förutsättningarna som textilindustrins nedgång orsakade.

No description available.

Syftet med denna uppsats ar att ta reda pa varför (om så är fallet) afroamerikanerna i remaken av Hairspray från 2007 har fått en betydligt större rolll och mer utrymme på duken än i originalfilmen från 1988 utifrån den teori som heter multikulturell media studie samt teorin om stereotypifiering. De metoder jag använt mig av har en induktiv ansats riktat mot filmstudie samt den multikulturella media studien. Det jag kommit fram till genom min metod samt amerikansk historisk bakgrund är att de afroamerikanska karaktarerna porträtteras annorlunda från film till film beroende på vilket årtionde de spelats in, samt hur det amerikanska samhallet sett/ser på segregation under dessa årstionde.

<p>Vi utgår från ett diagram över utvecklingen av andelen sysselsatta i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster under 1900-talet i Sverige. I detta diagram syns någon gång på 1960-talet en kraftig förändring, industrisysselsättningens andel ger sken av att minska kraftigt från ett år till ett annat. Uppsatsens syfte är att ta reda på vad som ligger bakom denna markanta förändring,"knäet". Vi vill ta reda på om det verkligen sker en så kraftig förändring som diagrammet ger sken av eller om andra faktorer som omdefinieringar av statistiken kan förklara"knäet". Vidare vill vi ta reda på hur industrisysselsättningens utveckling vid denna tid kan förklaras. Vi fokuserar på sysselsättningens utveckling inom industrisektorn i Sverige, men även andra faktorer såsom produktion, produktivitet och i viss mån exporten studeras. Vi koncentrerar oss på perioden 1950-70. Vi anser att det markanta"knäet"på industrisysselsättningskurvan i utgångsdiagrammet kan klassas som en statistisk illusion i den bemärkelse att förändringen till följd av omklassificeringar och diagrammets utformning ger sken av en snabbare och kraftigare förändring än vad som skulle ha varit fallet om inga omklassificeringar och liknande åtgärder vidtagits. Dock har vi kommit fram till att en riktningsförändring, om än inte lika kraftig som i utgångsdiagrammet, sker på 1960-talet. Orsakerna är flera, bland annat har produktiviteten ökat till följd av tekniska förändringar och de svenska industriföretagen utsätts under denna period för ökad internationell konkurrens. En annan orsak till att andelen industrisysselsatta minskar är att kvinnorna äntrar arbetsmarknaden och anställs främst inom tjänstesektorn. Detta får som resultat att denna sektors andel ökar medan industrisektorns andel minskar.</p>

Vi utgår från ett diagram över utvecklingen av andelen sysselsatta i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster under 1900-talet i Sverige. I detta diagram syns någon gång på 1960-talet en kraftig förändring, industrisysselsättningens andel ger sken av att minska kraftigt från ett år till ett annat. Uppsatsens syfte är att ta reda på vad som ligger bakom denna markanta förändring,"knäet". Vi vill ta reda på om det verkligen sker en så kraftig förändring som diagrammet ger sken av eller om andra faktorer som omdefinieringar av statistiken kan förklara"knäet". Vidare vill vi ta reda på hur industrisysselsättningens utveckling vid denna tid kan förklaras. Vi fokuserar på sysselsättningens utveckling inom industrisektorn i Sverige, men även andra faktorer såsom produktion, produktivitet och i viss mån exporten studeras. Vi koncentrerar oss på perioden 1950-70. Vi anser att det markanta"knäet"på industrisysselsättningskurvan i utgångsdiagrammet kan klassas som en statistisk illusion i den bemärkelse att förändringen till följd av omklassificeringar och diagrammets utformning ger sken av en snabbare och kraftigare förändring än vad som skulle ha varit fallet om inga omklassificeringar och liknande åtgärder vidtagits. Dock har vi kommit fram till att en riktningsförändring, om än inte lika kraftig som i utgångsdiagrammet, sker på 1960-talet. Orsakerna är flera, bland annat har produktiviteten ökat till följd av tekniska förändringar och de svenska industriföretagen utsätts under denna period för ökad internationell konkurrens. En annan orsak till att andelen industrisysselsatta minskar är att kvinnorna äntrar arbetsmarknaden och anställs främst inom tjänstesektorn. Detta får som resultat att denna sektors andel ökar medan industrisektorns andel minskar.

Föreliggande arbete ämnar undersöka vilka krav på lärare som har förändrats och inte förändrats utifrån läroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskoleläroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan krävde en sådan. 2011 har varit ett år med nya förändringar som aktualiserats i media till exempel lärarlegitimationen. Därmed är det väsentligt att ta reda på hur kraven har och inte har förändrats utifrån två grundskoleläroplaner. Ett läroplansteoretiskt förhållningssätt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en läroplan. Pedagoger intervjuades om kraven utifrån styrdokumenten, upplevelser och så kallade oskrivna krav. Resultatet visade i huvudsak att kraven har blivit tydligare i utformningen, fler resurser erbjuds för att nå dem men att de alltfler ökade krav har stramat åt friheten med att undervisa kreativt samtidigt som arbetsbördan har utökats för läraren. Dessutom visar resultatet att såväl undervisningsmetod som undervisningsformer har förändrats och läraren har fått utökat ansvarstagande genom kraven i olika riktlinjer. Slutligen diskuteras resultatet utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv.

Syftet är att undersöka tre konstnärers olika tillvägagångssätt att förmedla politiska budskap i bildvävnader under 1960- och 1970-talet i Sverige. Med utgångspunkt i Siri Derkert, Maria Adlercreutz och Sandra Ikses konstnärskap och formvärld görs en kvalitativ litteraturstudie. Utifrån motiv, material och hantverkstekniker undersöks hur de arbetar med det politiska budskapet. Siri Derkert producerar två bildvävar under 1960-talet. Att som konstnär prova de textila materialen ligger till viss del i tiden. Med Edna Martin som konstnärlig ledare på Handarbetes Vänner (HV) uppstår flera samarbeten mellan konstnärer och HV som utvecklar textilväven mot konsten från nyttotextil. Miljöengagemanget är ett tydligt budskap i väven Vad sjunger fåglarna???? av Siri Derkert som är en av Sveriges första textila vävnader med ett politiskt budskap. Motivet uttrycks i ett formspråk som har släktskap med collage. Maria Adlercreutz arbetar tydligt med fotografiets realism och tillskillnad från Derkert har hon en utbildning inom textil och väver sina vävnader själv. Sandra Ikse är även hon utbildad inom textil men arbetar mer med tekniken och materialets strukturer i sitt uttryck. Derkert representerar 1960-talet i studien, Adlercreutz och Ikse 1970-talet. Hantverksskickligheten och materialets traditionella kontext blir en del av budskapet i väven vilket Ikse och Adlercreutz även utnyttjar aktivt.