<p>Vi utgår från ett diagram över utvecklingen av andelen sysselsatta i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster under 1900-talet i Sverige. I detta diagram syns någon gång på 1960-talet en kraftig förändring, industrisysselsättningens andel ger sken av att minska kraftigt från ett år till ett annat. Uppsatsens syfte är att ta reda på vad som ligger bakom denna markanta förändring,"knäet". Vi vill ta reda på om det verkligen sker en så kraftig förändring som diagrammet ger sken av eller om andra faktorer som omdefinieringar av statistiken kan förklara"knäet". Vidare vill vi ta reda på hur industrisysselsättningens utveckling vid denna tid kan förklaras. Vi fokuserar på sysselsättningens utveckling inom industrisektorn i Sverige, men även andra faktorer såsom produktion, produktivitet och i viss mån exporten studeras. Vi koncentrerar oss på perioden 1950-70. Vi anser att det markanta"knäet"på industrisysselsättningskurvan i utgångsdiagrammet kan klassas som en statistisk illusion i den bemärkelse att förändringen till följd av omklassificeringar och diagrammets utformning ger sken av en snabbare och kraftigare förändring än vad som skulle ha varit fallet om inga omklassificeringar och liknande åtgärder vidtagits. Dock har vi kommit fram till att en riktningsförändring, om än inte lika kraftig som i utgångsdiagrammet, sker på 1960-talet. Orsakerna är flera, bland annat har produktiviteten ökat till följd av tekniska förändringar och de svenska industriföretagen utsätts under denna period för ökad internationell konkurrens. En annan orsak till att andelen industrisysselsatta minskar är att kvinnorna äntrar arbetsmarknaden och anställs främst inom tjänstesektorn. Detta får som resultat att denna sektors andel ökar medan industrisektorns andel minskar.</p>

Vi utgår från ett diagram över utvecklingen av andelen sysselsatta i de tre sektorerna jordbruk, industri och tjänster under 1900-talet i Sverige. I detta diagram syns någon gång på 1960-talet en kraftig förändring, industrisysselsättningens andel ger sken av att minska kraftigt från ett år till ett annat. Uppsatsens syfte är att ta reda på vad som ligger bakom denna markanta förändring,"knäet". Vi vill ta reda på om det verkligen sker en så kraftig förändring som diagrammet ger sken av eller om andra faktorer som omdefinieringar av statistiken kan förklara"knäet". Vidare vill vi ta reda på hur industrisysselsättningens utveckling vid denna tid kan förklaras. Vi fokuserar på sysselsättningens utveckling inom industrisektorn i Sverige, men även andra faktorer såsom produktion, produktivitet och i viss mån exporten studeras. Vi koncentrerar oss på perioden 1950-70. Vi anser att det markanta"knäet"på industrisysselsättningskurvan i utgångsdiagrammet kan klassas som en statistisk illusion i den bemärkelse att förändringen till följd av omklassificeringar och diagrammets utformning ger sken av en snabbare och kraftigare förändring än vad som skulle ha varit fallet om inga omklassificeringar och liknande åtgärder vidtagits. Dock har vi kommit fram till att en riktningsförändring, om än inte lika kraftig som i utgångsdiagrammet, sker på 1960-talet. Orsakerna är flera, bland annat har produktiviteten ökat till följd av tekniska förändringar och de svenska industriföretagen utsätts under denna period för ökad internationell konkurrens. En annan orsak till att andelen industrisysselsatta minskar är att kvinnorna äntrar arbetsmarknaden och anställs främst inom tjänstesektorn. Detta får som resultat att denna sektors andel ökar medan industrisektorns andel minskar.