Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan badrumsutformning och föreställningar om klass och hygien på 1930-talet. Ett av syftena har varit att ta reda på om man då tänkte sig att olika samhällsgrupper hade skilda behov av badutrymmen och hygien. En del av undersökningen är avgränsad till 1930-talets Uppsala och materialet har utgjorts av ritningar och byggobjektshandlingar från byggmästaren Anders Diös. Dessa har i sin tur också kopplats till en samtida utredning av badrumsstandard. Studien visar att det fanns en koppling mellan byggande, klass och föreställningar om hygien. Det fanns också en rörelse mot en höjning av boendestandarden där föreställningar om hygien, arkitektur, politik och infrastruktur samverkade.

I denna uppsats undersöks vad det svenska samhälleliga byggprojektet, som i folkmun kallas miljonprogrammet, fick för konsekvenser för Byggnadsfirman Anders Diös åren 1960-1980. Primärkällan som används är byggnadsfirmans egna årsredovisningar åren 1952-1979. De data som extraheras från årsredovisningarna och presenteras i uppsatsen är: totalt antal producerade lägenheter, totalt antal anställda, omsättning och resultat. Miljonprogrammets inverkan på Byggnadsfirman Anders Diös går att se på flera sätt. Produktionen av lägenheter, antal anställda, omsättning och resultat går upp tydligt under åren för miljonprogrammet. Men den största konsekvensen blir att miljonprogrammet är med och formar om den svenska byggsektorn vilket Diös kan dra nytta av under miljonprogramsåren och expandera kraftigt.