Det befintliga bostadsbeståndet i Sverige står inför stora utmaningar och restaurering är ett faktum då vi inte bygger bostäder i samma takt som vår befolkning ökar. Rapporten syftar till att möjliggöra för äldre och funktionshindrade att bo kvar längre i sina hem men även underlätta och förebygga för personer som idag inte har några rörelsehinder att enkelt förflytta sig i och kring den egna bostaden. Rapporten påvisar vilken förbättringspotential ur ett tillgänglighetsperspektiv som finns för en flerfamiljsfastighet från 1987 som ägs och förvaltas av HSB hyresfastigheter samt hur de skall arbeta för att skapa trygga och tillgängliga boendemiljöer i sitt bostadsbestånd så att de uppfyller kraven för högsta nivå i inventeringsverktyget TIBB. Arbetet är avgränsat till att utreda förbättringspotential och komma med konkreta åtgärdsförslag för en fastighet Mimer 10, Hörnellgatan 18 som HSB i Skellefteå äger, och undersöka entréer, gemensamhetsutrymmen och lägenheternas planlösningar. Rapporten baseras på en mix av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder vilka kompletterar varandra väl för aktuell studie. Två stycken fallstudier har utförts varav en replikation och diskussioner med sakkunnig har förekommit vid framtagande av åtgärdsförslag för att säkerställa validiteten. Författaren kom fram till en rad förbättringsåtgärder som kan implementeras i fastigheten vilket resulterade i en åtgärd- och prioriteringslista. Framför allt så handlade det om nivåutjämnande åtgärder samt att införa dörrautomatik till gemensamma utrymmen. I samråd med uppdragsgivaren HSB så framtogs ett förslag på att omvandla befintligt cykelförråd till ett permobil-, rullstol- och rollatorförråd och illustrationer för detta har upprättats i arkitektprogrammet ArchiCAD. I den undersökta fastigheten så är medelåldern för de boende hög och många skulle gynnas av en mer tillgänglig boendemiljö. För att vara en attraktiv hyresvärd så gäller det att lyssna på hyresgästernas behov och att ständigt sträva efter att höja kvalitén på fastigheterna. Utförs åtgärderna enligt framtagna förslag så kommer fastigheten Mimer 10 att uppfylla högsta tillgänglighetsnivå enligt inventeringsverktyget TIBB. / The existing housing stock in Sweden is standing in front of a big challenge and restoration is a must when we are not building in the same rate that our population increases. This report is aiming to enable older people and those with disability to live longer in their homes and also to facilitate those that do not have a disability to easier move in and about their own homes. This report highlights improvements from an availability perspective for a multi-family property from 1987 that is owned and administrated by HSB rental property and shows how they shall work to make a safe and available housing environment in their housing stock, so that they can fulfill the claims of highest rank in the inventory tool TIBB. The report is defined to investigate potential improvement and propose measures for a building Mimer 10, Hörnellgatan 18 that is owned by HSB in Skellefteå and also to investigate entry’s, common areas and the apartments floorplan. The report is based on a mix of qualitative and quantitative methods which complements each other well for this study. Two case studies have been implemented and discussion with expert in availability have occurred to establishment a proposal to ensure the validity. The author concluded a line of improvements that can be implemented in the property which resulted in a measure- and priority list. Above all it was about level balancing measures and to introduce automatic doors to common areas. In consolation with the employer HSB there was a proposal develop to convert the existing bicycles storehouse to an electric wheelchair and walker storehouse, illustrations for this have been created in the architect program ArchiCAD. In the investigated property the average age for the tenants is high and many would benefit from a more accessible living environment. To be an attractive landlord it is important to listen to the tenants´ needs and continually strive to raise the quality of the property. If the arrangements are carried out and developed like the proposal suggests, the property Mimer 10 will fulfil the highest level of availability according to the inventory tool TIBB.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HSBs värderingar skapar värde för HSBs intressenter. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Denna grundar sig i en syn på verkligheten som social konstruktion och en hermeneutisk, tolkande, syn på kunskap. Undersökningen är gjord vid HSB Centrala Värmland i Karlstad.</p><p>Företag söker ständigt nya sätt att skapa värde. Värde anses idag vara något som skapas tillsammans, genom relationer och att enbart fokusera på ägare och att göra vinst är således inte längre tillräckligt. Ett företag måste ta hänsyn till samtliga av sina intressenter och lära sig vad som skapar värde för dem. På senare tid är det intresset för sociala, etiska och miljömässiga värderingar ökat. Begrepp som socialt ansvar och hållbarhet blir allt viktigare och dessa aktiviteter verkar kunna styras precis som andra system inom ett företag. Värderingar kan vidare vara drivande faktorer i förbättringsprocesser vad gäller tjänstekvalitet, så kallad värderingsbaserad tjänstekvalitet för hållbara affärer.</p><p>Slutsatsen av undersökningen är att HSBs värderingar, engagemang, trygghet, hållbarhet, omtanke och samverkan, ETHOS, skapar värde för HSBs intressenter och särskiljer HSB från andra företag på marknaden genom att de genomsyrar hela HSBs verksamhet och kan kopplas till allt HSB gör. Avgörande i denna process är framför allt den interna kommunikationen. HSBs medarbetare definierar värderingarna, ETHOS, som sina egna och agerar enligt dem vilket, som ovan nämnt, ger värderingarna innehåll. Genom att lyssna på sina intressenter, och ge dem vad de vill ha och förväntar sig, driver och förbättrar värderingarna tjänstekvaliteten. HSB som är en kooperativ organisation har en större möjlighet att komma nära sina intressenter och därmed att förstå vilka värderingar dessa har, än andra privat- eller aktieägdaföretag, vilket måste anses som en fördel.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan badrumsutformning och föreställningar om klass och hygien på 1930-talet. Ett av syftena har varit att ta reda på om man då tänkte sig att olika samhällsgrupper hade skilda behov av badutrymmen och hygien. En del av undersökningen är avgränsad till 1930-talets Uppsala och materialet har utgjorts av ritningar och byggobjektshandlingar från byggmästaren Anders Diös. Dessa har i sin tur också kopplats till en samtida utredning av badrumsstandard. Studien visar att det fanns en koppling mellan byggande, klass och föreställningar om hygien. Det fanns också en rörelse mot en höjning av boendestandarden där föreställningar om hygien, arkitektur, politik och infrastruktur samverkade.

När en person ska köpa en bostadsrätt finns det många faktorer som bör beaktas. Enbetydelsefull faktor är att ta reda på hur bostadsrättsföreningens ekonomi ser ut, något somköparen bör studera och analysera. Ett tillvägagångssätt för att göra detta kan vara att granskabostadsrättsföreningens årsredovisning. Då kan man göra prognoser och bedömningar omframtiden som man sedan kan använda som ett beslutsunderlag inför köpet.Alla bostadsrättsköpare uppmärksammar dock inte årsredovisningen inför köpet, då andraaspekter ses som viktigare. Syftet med uppsatsen är därmed att ta reda på vadbostadsrättsköparna själva anser om årsredovisningen som ett beslutsunderlag. Vi avser att tareda på om de tog del av årsredovisningen före bostadsrättsköpet, samt hur årsredovisningenuppfattades. Fokus för uppsatsen är bostadsrättsköpare och bostadsrättsföreningarsårsredovisningar.En enkätundersökning har genomförts för att erhålla kunskaper om bostadsrättsköparnas synpå årsredovisningarna. Enkäten bestod av ett antal frågor som behandladebostadsrättsföreningens årsredovisning i samband med bostadsrättsköpet. Undersökningengenomfördes bland boende i tre HSB-bostadsrättsföreningar i Borås och bestod av 435respondenter, varav 71 stycken svarade. Som ett komplement till detta genomfördes även tvåintervjuer för att få en mer detaljerad inblick av undersökningsområdet. Intervjuernagenomfördes genom samtal med två mäklare och en ekonomihandläggare i Borås.Majoriteten av dem som svarade på enkäten fick tillgång till årsredovisningen före sittbostadsrättsköp, men alla dessa hade inte tagit del av informationen i den. Årsredovisningenanses även vara viktig för ett framtida bostadsrättsköp. En slutsats som vi har kommit fram tillär att den information som finns i årsredovisningen anses vara relevant för dem som tar del avden och utgör många gånger ett betydelsefullt beslutsunderlag inför köpet. / Uppsatsnivå: C

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HSBs värderingar skapar värde för HSBs intressenter. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Denna grundar sig i en syn på verkligheten som social konstruktion och en hermeneutisk, tolkande, syn på kunskap. Undersökningen är gjord vid HSB Centrala Värmland i Karlstad. Företag söker ständigt nya sätt att skapa värde. Värde anses idag vara något som skapas tillsammans, genom relationer och att enbart fokusera på ägare och att göra vinst är således inte längre tillräckligt. Ett företag måste ta hänsyn till samtliga av sina intressenter och lära sig vad som skapar värde för dem. På senare tid är det intresset för sociala, etiska och miljömässiga värderingar ökat. Begrepp som socialt ansvar och hållbarhet blir allt viktigare och dessa aktiviteter verkar kunna styras precis som andra system inom ett företag. Värderingar kan vidare vara drivande faktorer i förbättringsprocesser vad gäller tjänstekvalitet, så kallad värderingsbaserad tjänstekvalitet för hållbara affärer. Slutsatsen av undersökningen är att HSBs värderingar, engagemang, trygghet, hållbarhet, omtanke och samverkan, ETHOS, skapar värde för HSBs intressenter och särskiljer HSB från andra företag på marknaden genom att de genomsyrar hela HSBs verksamhet och kan kopplas till allt HSB gör. Avgörande i denna process är framför allt den interna kommunikationen. HSBs medarbetare definierar värderingarna, ETHOS, som sina egna och agerar enligt dem vilket, som ovan nämnt, ger värderingarna innehåll. Genom att lyssna på sina intressenter, och ge dem vad de vill ha och förväntar sig, driver och förbättrar värderingarna tjänstekvaliteten. HSB som är en kooperativ organisation har en större möjlighet att komma nära sina intressenter och därmed att förstå vilka värderingar dessa har, än andra privat- eller aktieägdaföretag, vilket måste anses som en fördel.

<p><strong>Syfte:</strong> kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen. Samtidigt är social ekonomi bäst på socialt ansvar med en hög tillväxt inom Europa. Hållbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. Därför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien är alltså att undersöka och jämföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mått för att mäta de sociala målen används och vilka fördelar och nackdelar har dessa.</p><p><strong>Metod:</strong> Ett kvalitativt tillvägagångssätt (och en induktiv ansats) har använts för att utföra studien. Data har samlats in genom intervjuer som kompletterats med annan relevant information. En kvalitativ analys och jämförelse av resultaten har gjorts mellan de två kooperativen.</p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Coop och HSB har hållbarhetsredovisningar där de ekonomiska målen integreras i de sociala. HSB har en egen metod medan Coop har utgått från GRIs riktlinjer. HSB fokuserar på några frågor medan Coop har fångat de flesta frågor med social betydelse. Både den sociala redovisningsprocessen och dess resultat, det sociala bokslutet, anses vara nästan lika viktiga för båda kooperativen, lite större vikt läggs på processen hos HSB. Processen hos båda kooperativ liknar mycket varandra och är i princip samma. För mätningen av de sociala målen använder Coop både kvantitativa och kvalitativa mått medan HSB använder, än så länge, främst kvantitativa mått. För datainsamling används enkäter/webbenkäter av båda kooperativen och är den vanligaste metoden hos Coop. Orsaken till detta kan vara att via dessa kan man få både kvalitativa och kvantitativa svar. HSB använder dessutom medlemstidningen och gemensamma datakällor, medan hos Coop erhålls synpunkter genom medlems- och butiksråden och Medlemspunkten, en särskild plats i butiker där medlemmarna enkelt kan ge förslag på förbättringar eller lämna synpunkter (Coops hållbarhetsredovisning 2007, pdf, s. 38).</p><p>Bland fördelarna anges av Coop trovärdighet genom en transparent redovisning och av HSB att den underlättar samsyn och utveckling vilket bidrar till en effektiv verksamhet samt att den underlättar kommunikationen. Den sociala redovisningens nackdelar enligt HSB är att koppla indikatorer till aktiviteter medan Coop anser att icke-finansiell information kan uppfattas som svårtolkad och lättmanipulerad. Icke-finansiell information kan således vara svårt att tolka och mäta. Andra nackdelar är avsaknad av etablerade redovisningsregler (Coop) och kostnaderna ifall man skulle misslyckas (HSB).</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Eftersom studien har begränsats på två kooperativ skulle det vara intressant att undersöka flera andra kooperativ och jämföra dem med varandra. Dessutom kunde man även undersöka de två andra områdena inom socialt ansvar som inte behandlats i studien nämligen mänskliga rättigheter och produktansvar. En annan aspekt som kunde undersökas är hur utvecklingsarbetet för social redovisning utförs inom kooperativ.</p><p><strong>Studiens bidrag:</strong> Studien har bidragit till ny kunskap om den sociala redovisningsprocessen hos kooperativa företag, om metoder, processer och mått som används. Den kan vara värdefull för studenter eller andra som är intresserade av hur olika kooperativ arbetar med social redovisning.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> social redovisning, metoder, mått, sociala mål, intressenter, kooperativ, HSB, Coop.</p> / <p><strong>Aim:</strong> Co-operatives work for the sustainable development of their communities. At the same time, social economy is best in social responsibility with a high growth in Europe. Sustainability accounting has been introduced as law for state companies from 1 January 2008. For these reasons, I investigate how different consumer co-operatives work with the social accounting process. Thus, the aim of the study is to examine and compare the social accounting process in the co-operatives HSB and Coop, i.e. what methods, processes and measurements to measure the social goals are used, and what are its benefits and drawbacks.</p><p><strong>Method:</strong> A qualitative approach (and an inductive) was used for the study. Data was collected through interviews completed with other relevant information. A qualitativ analysis and comparison of the results between the two co-operatives has been done.</p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> Coop and HSB has sustainability reports with the economical objectives integrated into the social goals. HSB has its own method while Coop has started from GRIs guidelines. HSB focuses on a few issues whereas Coop has captured most of the issues with a social importance. Both the social accounting process and its result, the social account/report, is considered to be almost equally important for both co-operatives, but a little more weight is attached to the process by HSB. The processes by both co-operatives are very similar and, in principle, the same. For the measuring of the social targets, Coop uses both quantitative and qualitative measurements whereas HSB uses mainly quantitative measurements. For the collection of data questionnaires/web questionnaires are used by both co-operatives and are most frequently used by Coop. The reason to this could be that through these both quantitative and qualitative answers can be obtained. In addition, HSB uses the member paper and common data sources while Coop obtains viewpoints through the member- and shop council and the Memberpoint i.e. a special place in the shops, where members can give proposals for improvements or their point of view (Coops sustainability report 2007, pdf, p. 38) Among the advantages indicated by Coop is reliability through a tranparent accounting. HSB indicates that it facilitates a common view and development that contributes to an effective business and it facilitates communication. The disadvantages of social accounting according to HSB are to connect indicators to activities whereas Coop deems non-financial information possible to be seen as hard to interpret and easy to be manipulated. Non-financial information can thus be hard to interpret and measure. Other disadvantages are the lack of established accounting rules (Coop) and the costs in case of a failure (HSB).</p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> As the study has been limited to two co-operatives it would be interesting to investigate several other co-operatives and compare them. Besides, the two other areas of social responsibility that were not discussed in the study, i.e. human rights and product responsibility could be examined. An other aspect that could be looked into is how the work for the development of social accounting is carried out within co-operatives.</p><p><strong>Contribution of the study:</strong> the study has contributed to new knowledge about the social accounting process in co-operatives, about methods, processes and measurements that are used. This can be valuable for students or others who are interested in how co-operatives are working with social accounting.</p><p><strong>Key words:</strong> Social accounting, methods, measures, social objectives, stakeholders, co-operatives, HSB, Coop.</p>

Syfte: kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen. Samtidigt är social ekonomi bäst på socialt ansvar med en hög tillväxt inom Europa. Hållbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. Därför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien är alltså att undersöka och jämföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mått för att mäta de sociala målen används och vilka fördelar och nackdelar har dessa. Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt (och en induktiv ansats) har använts för att utföra studien. Data har samlats in genom intervjuer som kompletterats med annan relevant information. En kvalitativ analys och jämförelse av resultaten har gjorts mellan de två kooperativen. Resultat &amp; slutsats: Coop och HSB har hållbarhetsredovisningar där de ekonomiska målen integreras i de sociala. HSB har en egen metod medan Coop har utgått från GRIs riktlinjer. HSB fokuserar på några frågor medan Coop har fångat de flesta frågor med social betydelse. Både den sociala redovisningsprocessen och dess resultat, det sociala bokslutet, anses vara nästan lika viktiga för båda kooperativen, lite större vikt läggs på processen hos HSB. Processen hos båda kooperativ liknar mycket varandra och är i princip samma. För mätningen av de sociala målen använder Coop både kvantitativa och kvalitativa mått medan HSB använder, än så länge, främst kvantitativa mått. För datainsamling används enkäter/webbenkäter av båda kooperativen och är den vanligaste metoden hos Coop. Orsaken till detta kan vara att via dessa kan man få både kvalitativa och kvantitativa svar. HSB använder dessutom medlemstidningen och gemensamma datakällor, medan hos Coop erhålls synpunkter genom medlems- och butiksråden och Medlemspunkten, en särskild plats i butiker där medlemmarna enkelt kan ge förslag på förbättringar eller lämna synpunkter (Coops hållbarhetsredovisning 2007, pdf, s. 38). Bland fördelarna anges av Coop trovärdighet genom en transparent redovisning och av HSB att den underlättar samsyn och utveckling vilket bidrar till en effektiv verksamhet samt att den underlättar kommunikationen. Den sociala redovisningens nackdelar enligt HSB är att koppla indikatorer till aktiviteter medan Coop anser att icke-finansiell information kan uppfattas som svårtolkad och lättmanipulerad. Icke-finansiell information kan således vara svårt att tolka och mäta. Andra nackdelar är avsaknad av etablerade redovisningsregler (Coop) och kostnaderna ifall man skulle misslyckas (HSB). Förslag till fortsatt forskning: Eftersom studien har begränsats på två kooperativ skulle det vara intressant att undersöka flera andra kooperativ och jämföra dem med varandra. Dessutom kunde man även undersöka de två andra områdena inom socialt ansvar som inte behandlats i studien nämligen mänskliga rättigheter och produktansvar. En annan aspekt som kunde undersökas är hur utvecklingsarbetet för social redovisning utförs inom kooperativ. Studiens bidrag: Studien har bidragit till ny kunskap om den sociala redovisningsprocessen hos kooperativa företag, om metoder, processer och mått som används. Den kan vara värdefull för studenter eller andra som är intresserade av hur olika kooperativ arbetar med social redovisning. Nyckelord: social redovisning, metoder, mått, sociala mål, intressenter, kooperativ, HSB, Coop. / Aim: Co-operatives work for the sustainable development of their communities. At the same time, social economy is best in social responsibility with a high growth in Europe. Sustainability accounting has been introduced as law for state companies from 1 January 2008. For these reasons, I investigate how different consumer co-operatives work with the social accounting process. Thus, the aim of the study is to examine and compare the social accounting process in the co-operatives HSB and Coop, i.e. what methods, processes and measurements to measure the social goals are used, and what are its benefits and drawbacks. Method: A qualitative approach (and an inductive) was used for the study. Data was collected through interviews completed with other relevant information. A qualitativ analysis and comparison of the results between the two co-operatives has been done. Result &amp; Conclusions: Coop and HSB has sustainability reports with the economical objectives integrated into the social goals. HSB has its own method while Coop has started from GRIs guidelines. HSB focuses on a few issues whereas Coop has captured most of the issues with a social importance. Both the social accounting process and its result, the social account/report, is considered to be almost equally important for both co-operatives, but a little more weight is attached to the process by HSB. The processes by both co-operatives are very similar and, in principle, the same. For the measuring of the social targets, Coop uses both quantitative and qualitative measurements whereas HSB uses mainly quantitative measurements. For the collection of data questionnaires/web questionnaires are used by both co-operatives and are most frequently used by Coop. The reason to this could be that through these both quantitative and qualitative answers can be obtained. In addition, HSB uses the member paper and common data sources while Coop obtains viewpoints through the member- and shop council and the Memberpoint i.e. a special place in the shops, where members can give proposals for improvements or their point of view (Coops sustainability report 2007, pdf, p. 38) Among the advantages indicated by Coop is reliability through a tranparent accounting. HSB indicates that it facilitates a common view and development that contributes to an effective business and it facilitates communication. The disadvantages of social accounting according to HSB are to connect indicators to activities whereas Coop deems non-financial information possible to be seen as hard to interpret and easy to be manipulated. Non-financial information can thus be hard to interpret and measure. Other disadvantages are the lack of established accounting rules (Coop) and the costs in case of a failure (HSB). Suggestions for future research: As the study has been limited to two co-operatives it would be interesting to investigate several other co-operatives and compare them. Besides, the two other areas of social responsibility that were not discussed in the study, i.e. human rights and product responsibility could be examined. An other aspect that could be looked into is how the work for the development of social accounting is carried out within co-operatives. Contribution of the study: the study has contributed to new knowledge about the social accounting process in co-operatives, about methods, processes and measurements that are used. This can be valuable for students or others who are interested in how co-operatives are working with social accounting. Key words: Social accounting, methods, measures, social objectives, stakeholders, co-operatives, HSB, Coop.

Tidigare studier inom generationsväxlingar menar på att det finns skillnader mellan generationers värderingar och vad de prioriterar. En viktig faktor av det hela är att se till vad Generation Y blir motiverade av och hur HSB Stockholm Förvaltning bör arbeta med hur det ska få denna generation att stanna inom företaget.  Studien syftar till att ge en ökad förståelse kring hur den valda fall organisationen, HSB Stockholm Förvaltning framgångsrikt ska hantera den pågående generationsväxlingen med hänsyn till hur de arbetar med incitament och motivation med syfte att medarbetare ska stanna inom organisationen. I denna kvalitativa fallstudie har intervjuer av semistrukturerad karaktär genomförts för att belysa studiens frågeställningar. Sammanfattningsvis är slutsatsen av studien att HSB Stockholm Förvaltnings arbete med incitament och motivation måste individualisera och i ännu högre utsträckning anpassas till de nya medarbetarnas behov, förutsättningar och önskemål. Organisationen bör särskilt se över Generation Y:s krav på utveckling och kompetensförsörjning. Organisationen bör även se till Generation Y:s mer påtagliga krav på företagets arbete med hållbarhet och etiska profil samt att medarbetare vill ha en större mening i sitt arbete / Previous studies in generational changes mean that there are differences between generations values and what they prioritize. An important factor of the whole is to make sure what Generation Y is motivated by and how, as an employer, you should work on how to make this generation stay within the company. The aim of the study is to provide a better understanding of how the chosen case organization, HSB Stockholm Förvaltning, successfully manages the current generation change, taking into account how to work with incentives and motivation with the aim of employees staying within the organization. In this qualitative case study interviews of semistructured nature have been conducted to highlight the study's questions. The conclusion of the study is that the work of incentives and motivation by HSB Stockholm property management must individualize and to an even greater extent be adapted to the needs, prerequisites and wishes of the new employees. Particular attention should be paid to Generation Y's development and competence development requirements. The organization should also ensure Generation Y's more tangible requirements for the company's work with sustainability and ethical profile and that, as a co-workers, Generation Y’s requires a greater meaning in their work life.

This thesis examines the formative years of the Swedish tenants´ associations in Gothenburg and Stockholm and the strategies used by these organizations to alter the housing market, both on a local and on a national level. It is both a transfer analysis, examining how strategies from the labor market came to be applied to the rental market and a comparative study, comparing tenants´ associations in two Swedish cities. Hyresgästernas Centralförsamling (HCF) in Gothenburg had a more conflict-oriented approach toward both individual and collectively organized landlords. The organizational structure of HCF was similar to that of a trade union federation. This differed from Stockholms Hyresgästförening (SHG). Resembling more a political association than a militant union, SHG adopted strategies more focused on gaining legislative protection for tenants and increasing the supply of available housing. This was partly achieved through the co-operative housing society Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening (HSB). This thesis argues that the common denominator for all these strategies was to reduce the internal competition between tenants and thus strengthening them as a collective force on the rental market. The main conclusion of the thesis is that the tenants´ associations cannot be easily categorized by standard organizational models. Shaped by local, organizational and ideological factors the tenants´ associations were hybrid organizations resembling both trade unions, cooperative societies

Background: The real estate market has previously been subsidized by the government. The construction has been characterized by standardization and large scale complex. In the current situation there are other conditions on the real estate market, subsidies do not occur at the same degree and the market is more competitive. Customer influence has also changed. Today the customers want to customize their apartment by personal needs and lifestyle. The construction companies are trying to front and satisfy these new customer demands. They do it by offering the customers options regarding the interior and to some extent be involved in the construction process. Problem: What factors are important in terms of offering the optional opportunity to the client for constructions companies' continued long‐term survival? Purpose: To explore and analyze the connection between the construction companies' adaptability and the clients’ choice of company. Method: This essay is based on qualitative and quantitative data in terms of a series of interviews with relevant units of study and a survey of their clients and potential clients. The data has been elected to the theories. This essay has a deductive approach. Theory: Perceived Service Quality (Grönroos. C), Value Creation Logic (Normann. R) Involvement Theory (Chris. F), Service Value Chain (Grönroos. C), Business Idea (Normann. R) and Word Of Mouth (Grönroos. C) Result and conclusion: Customization and options are in relatively a small fraction of the total offer and the client does not choose construction company by their interior options. Other major factors have a greater impact in the clients´ decision. It is important that the construction companies are working with trust‐building strategies and that the total offering possess high quality. 3