<p>Både ICA och Coop vill genom reklammaterialet förmedla en profil av välkända varumärken, förmånliga erbjudanden och kvalitet, vilket båda har lyckats att överföra till fokusgrupperna. Fokusgrupperna ansåg att reklamfilmer från Coop var tråkiga, traditionella och produktfokuserade medan ICA: s upplevdes som sevärd och rolig underhållning. Medan ICA vill förmedla gemenskap i analysmaterialet vill Coop förmedla en professionell relation. De vill båda skapa trovärdighet och identifikation samt kärlek och välkomnande i det undersökta materialet. Båda har lyckats att skapa igenkännande och trygghet, men Coop har inte lyckats att förmedla den professionella relationen till fokusgrupperna. Med ICA kände fokusgrupperna gemenskap och förväntningar, inte med Coop. Fokusgrupperna förknippade ICA med en liten mataffär. Coop förknippades av fokusgrupperna med en stormarknad och stort produktutbud.</p>

Både ICA och Coop vill genom reklammaterialet förmedla en profil av välkända varumärken, förmånliga erbjudanden och kvalitet, vilket båda har lyckats att överföra till fokusgrupperna. Fokusgrupperna ansåg att reklamfilmer från Coop var tråkiga, traditionella och produktfokuserade medan ICA: s upplevdes som sevärd och rolig underhållning. Medan ICA vill förmedla gemenskap i analysmaterialet vill Coop förmedla en professionell relation. De vill båda skapa trovärdighet och identifikation samt kärlek och välkomnande i det undersökta materialet. Båda har lyckats att skapa igenkännande och trygghet, men Coop har inte lyckats att förmedla den professionella relationen till fokusgrupperna. Med ICA kände fokusgrupperna gemenskap och förväntningar, inte med Coop. Fokusgrupperna förknippade ICA med en liten mataffär. Coop förknippades av fokusgrupperna med en stormarknad och stort produktutbud.

Background: It has been shown that companies that lived under protected conditions for a long time have had difficulties to adapt to major changes. With that in mind an even more extensive low-cost competition in the Swedish grocery market will make a threat for the traditional grocery stores' long-term survival. The question then becomes, which strategies will be successful and lead to higher customer loyalty. Problem: Are the traditional grocery stores using strategies that can compete in addition to pricing and will those strategies lead to long-term survival? Objective: Is to analyse and evaluate two traditional grocery stores' strategies and to examine whether these are consistent with customer demand. Approach: First we have created a more fundamental understanding of the situation in the Swedish grocery market. Then we have implemented two interviews in each grocery store. The first one is done with the store manager and the second one is done whit one of the staff members. Finally, we have also performed a survey directed to the stores' customers. Basic perspective: The study is based on a Relationship perspective and a Transactional perspective. Theories: “Theory of Value Star and Value Chain”, “Service Profit Chain”, “Value Theory”, “Value creation processes”,” Brand Theory” and “Involvement Theory”. Empiricism: Is based on the information gathered by interviews done in the two grocery stores and customers' responses to the survey. Analysis: Is based on the empirical data. Results: The study shows that both stores have customers that are relatively highinvolved and that both of these stores work with high involvement values. Conclusion: Both stores have strategies that extend beyond pricing. However, there are major shortcomings in terms of involving the customers in the process of creating value, which also affects customer loyalty. The stores' different structure of ownership also affects how they are organized and make decisions. Currently, Coop has a bigger problem than ICA because of low customer loyalty and limited adaptability.

Den svenska dagligvaruhandelns utveckling går mot fler etablerade stormarknader i utkanten av städer. Följderna blir att mindre butiker på landsbygden konkurreras ut och att kunder väljer handelsområden framför butiker i stadskärnor. Kundlojaliteten beräknas minska, när dagens kunder väljer att handla på ett flertal butiker istället för en specifik. Den omstrukturering som sker på marknaden problematiserar hur företag genom differentiering och marknadsföring bygger långsiktiga kundrelationer. Ett företags varumärke syftar till att skapa konkurrenskraft och differentieringsmöjligheter, därmed fanns ett intresse att inrikta studien mot butiksimage och kundlojalitet till en specifik butik. Med ovanstående resonemang som grund avser studien undersöka vilka butiksattribut som påverkar kunders lojalitet till en specifik butik inom den svenska dagligvaruhandeln. Undersökningen omfattar tre specifika Coop Forum butiker i Region Nord, i Umeå, Örnsköldsvik och Östersund. Då undersökningen syftar till att jämföra om valda butiker skiljer sig med avseende om påverkande butiksattribut och kundlojalitet. Tidigare forskning har identifierat ett samband mellan image, kundnöjdhet och lojalitet, dock är relationen mellan butiksimage, kundnöjdhet och lojalitet inom stormarknadsmiljöer ännu outforskad. Mer forskning krävs även angående varumärkets betydelse inom dagligvaruhandeln. Studiens byggstenar är definierade enligt butiksattribut, butiksimage, butikskundnöjdhet och butikslojalitet och ett eventuellt samband undersöks mellan dessa begrepp. Studiens praktiska syfte är att ge konkreta rekommendationer till Coop Nord angående vilka butiksattribut som är de bidragande till kunders lojalitet, för att vägleda Coop Nord i arbetet kring att skapa en starkare lojalitet hos dess befintliga kunder utifrån ett marknadsföringsperspektiv. För att besvara studiens forskningsfråga och syften har vi genomfört en enkätundersökning på vardera av de för studien utvalda Coop Forum butikerna. Den empiriska studien utfördes på Coops befintliga kunder, då vi ansåg att respondenterna krävde en förkunskap om butiken för att kunna yttra sig i frågor angående butikslojalitet. Vi delade ut 100 enkäter per butik, totalt 300 enkäter och erhöll 287 fullständiga svar. Resultatet från enkätfrågorna har sedan analyserats mot tidigare forskningsresultat, främst genom rangordning av olika alternativ inom ramen för studiens byggstenar. Vår studie visar att de påverkande butiksattributen för kunders val att handla kontinuerligt på Coop Forum differentierar mellan de tre för studien utvalda butikerna. I Umeå och Östersund var tillgänglighet det främst påverkande butiksattributet, medan medlemsförmåner var de främst påverkande för respondenterna i Örnsköldsvik. Coop Forums butik i Örnsköldsvik hade högst butiksimage och butikskundnöjdhet, medan butiken i Umeå hade högst kundlojalitet. Vår studie indikerar ett samband mellan butiksimage, butikskundnöjdhet och butikslojalitet vid en av de tre för studien utvalda Coop Forum butikerna.

"Precise Tracking of Things (PToT) using RF signals has posed a serious challenge in an indoor environment. The precision localization information is an enabler for better coordinated-tasks and is essential for a successful launch of many emerging applications. PToT relies on two principal components, a novel navigation (tracking) algorithm, and a hybrid 3D fingerprint database. In this dissertation, we begin by using the two widely known ranging techniques, Time Of Arrival (TOA) associated with Ultra-wideband (UWB) and Received Signal Strength (RSS) with WiFi signals. First, we use the theoretical models derived from empirical measurement of TOA and RSS to analyze the performance of hybrid (WiFi & UWB) cooperative localization accuracy in a multi-robot operation in a typical office environment. To measure the performance of this hybrid localization, we derive a mathematical formulation for the Crame ́r-Rao-Lower- Bound (CRLB). The hybrid method shows more accuracy over WiFi-only approach. In achieving more precision, we extend our work. Second, we introduce a novel approach, a Kernel Method Particle Filter (KMPF) for tracking and predicting the position by accessing the information created by hybrid 3D fingerprint database. We derive the mathematical and statistical framework for the Particle Filter based on the statistical assumptions about the behavior of channel models. We also describe the formation of one of the necessary PToT component, a 3D fingerprint database. We compare the performance of the KMPF against the CRLB using WiFi signal channel models."

This dissertation explores the role that physical attractiveness plays in many aspects of adolescent romantic relationships, such as relationship longevity, relationship satisfaction, and power dynamics within the relationship. Three specific questions are examined in this project. First, is partner physical attractiveness associated with relationship satisfaction? Second, do adolescent couples who are well ―matched‖ according to physical attractiveness remain together longer that those who are not? Third, does the couple member who is higher in physical attractiveness have more power in the relationship? To examine these questions, we used data collected from 99 middle adolescent and 106 late adolescent dating couples. We used survey data, as well as observational coded data of recorded conversations in which the couples discussed an issue of disagreement in their relationship. In order to control for non-independence of partner-members’ responses, data was examined with hierarchical linear modeling when appropriate. Physical attractiveness was unrelated to general relationship satisfaction or to any positive relationship experiences. However, physical attractiveness was positively associated with negative aspects of relationships, such as possessiveness and emotional painfulness. Matching was unrelated to relationship length or status. In couples in which the female was the more attractive member, both couple members enacted the power pattern (self persuading followed by partner giving in) more frequently compared with other couples. Findings and implications are discussed within the framework of evolutionary, social, and feminist psychology theories. Limitations and directions for future research are also discussed.

<p>Den miljökommunikation som sker internt i ett företag grundar sig i organisationens val och genomförande av miljöstrategi. Kommunikation kan beskrivas som processen för människors kontaktmed varandra och i denna process kan olika typer av hinder uppstå. I denna studie är mitt syfte att undersöka hur den interna miljökommunikationen ser ut och fungerar uppåtriktat, nedåtriktat och horisontellt inom Coop Forum i förhållande till vald miljöstrategi, samt att föreslå hur kommunikationen skulle kunna förbättras om behov av detta ses. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och i huvudsak genom metoden kvalitativ, semistandardiserad intervju. </p><p>För att Coop Forum helt skall kunna förverkliga sin allomfattande hållbarhetsstrategi krävs vidare implementering i all verksamhet. Tydliga direktiv från ledning är viktigt för att alla medarbetare i en organisation skall ha möjlighet att ta miljöansvar i sitt arbete. Den interna organisationskommunikationen gällande miljöfrågor mellan Coop Sverige och Coop Forum stormarknad fungerar väl och sker i huvudsak genom miljöchefen för Coop Forum och miljögruppen på stormarknaden. Informationsteknik som medel är av stor betydelse i denna kommunikation. Trots att miljöarbetet upplevs väl integrerat i verksamheten på stormarknaden kan tidsbrist och låg prioritering av miljöfrågor vara problem som uppstår. Slutligen kan också sägas att den horisontella kommunikationen mellan stormarknader bör ökas för att utnyttja den kunskap som finns tillgänglig inom organisationen.</p>

Den miljökommunikation som sker internt i ett företag grundar sig i organisationens val och genomförande av miljöstrategi. Kommunikation kan beskrivas som processen för människors kontaktmed varandra och i denna process kan olika typer av hinder uppstå. I denna studie är mitt syfte att undersöka hur den interna miljökommunikationen ser ut och fungerar uppåtriktat, nedåtriktat och horisontellt inom Coop Forum i förhållande till vald miljöstrategi, samt att föreslå hur kommunikationen skulle kunna förbättras om behov av detta ses. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och i huvudsak genom metoden kvalitativ, semistandardiserad intervju. För att Coop Forum helt skall kunna förverkliga sin allomfattande hållbarhetsstrategi krävs vidare implementering i all verksamhet. Tydliga direktiv från ledning är viktigt för att alla medarbetare i en organisation skall ha möjlighet att ta miljöansvar i sitt arbete. Den interna organisationskommunikationen gällande miljöfrågor mellan Coop Sverige och Coop Forum stormarknad fungerar väl och sker i huvudsak genom miljöchefen för Coop Forum och miljögruppen på stormarknaden. Informationsteknik som medel är av stor betydelse i denna kommunikation. Trots att miljöarbetet upplevs väl integrerat i verksamheten på stormarknaden kan tidsbrist och låg prioritering av miljöfrågor vara problem som uppstår. Slutligen kan också sägas att den horisontella kommunikationen mellan stormarknader bör ökas för att utnyttja den kunskap som finns tillgänglig inom organisationen.

This thesis is focused on improving the organizational culture in the COOP Albrechtice Orlici. The current organizational culture is established on basis of own observation and consultation with the Head shop. Proposals to change the organizational structures emerge from the survey when they were surveyed customers' views and attitudes to the selected store. Based on this survey will be designed to improve to meet the requirements of all customers.

<p><strong>Syfte:</strong> kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen. Samtidigt är social ekonomi bäst på socialt ansvar med en hög tillväxt inom Europa. Hållbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. Därför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien är alltså att undersöka och jämföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mått för att mäta de sociala målen används och vilka fördelar och nackdelar har dessa.</p><p><strong>Metod:</strong> Ett kvalitativt tillvägagångssätt (och en induktiv ansats) har använts för att utföra studien. Data har samlats in genom intervjuer som kompletterats med annan relevant information. En kvalitativ analys och jämförelse av resultaten har gjorts mellan de två kooperativen.</p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Coop och HSB har hållbarhetsredovisningar där de ekonomiska målen integreras i de sociala. HSB har en egen metod medan Coop har utgått från GRIs riktlinjer. HSB fokuserar på några frågor medan Coop har fångat de flesta frågor med social betydelse. Både den sociala redovisningsprocessen och dess resultat, det sociala bokslutet, anses vara nästan lika viktiga för båda kooperativen, lite större vikt läggs på processen hos HSB. Processen hos båda kooperativ liknar mycket varandra och är i princip samma. För mätningen av de sociala målen använder Coop både kvantitativa och kvalitativa mått medan HSB använder, än så länge, främst kvantitativa mått. För datainsamling används enkäter/webbenkäter av båda kooperativen och är den vanligaste metoden hos Coop. Orsaken till detta kan vara att via dessa kan man få både kvalitativa och kvantitativa svar. HSB använder dessutom medlemstidningen och gemensamma datakällor, medan hos Coop erhålls synpunkter genom medlems- och butiksråden och Medlemspunkten, en särskild plats i butiker där medlemmarna enkelt kan ge förslag på förbättringar eller lämna synpunkter (Coops hållbarhetsredovisning 2007, pdf, s. 38).</p><p>Bland fördelarna anges av Coop trovärdighet genom en transparent redovisning och av HSB att den underlättar samsyn och utveckling vilket bidrar till en effektiv verksamhet samt att den underlättar kommunikationen. Den sociala redovisningens nackdelar enligt HSB är att koppla indikatorer till aktiviteter medan Coop anser att icke-finansiell information kan uppfattas som svårtolkad och lättmanipulerad. Icke-finansiell information kan således vara svårt att tolka och mäta. Andra nackdelar är avsaknad av etablerade redovisningsregler (Coop) och kostnaderna ifall man skulle misslyckas (HSB).</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Eftersom studien har begränsats på två kooperativ skulle det vara intressant att undersöka flera andra kooperativ och jämföra dem med varandra. Dessutom kunde man även undersöka de två andra områdena inom socialt ansvar som inte behandlats i studien nämligen mänskliga rättigheter och produktansvar. En annan aspekt som kunde undersökas är hur utvecklingsarbetet för social redovisning utförs inom kooperativ.</p><p><strong>Studiens bidrag:</strong> Studien har bidragit till ny kunskap om den sociala redovisningsprocessen hos kooperativa företag, om metoder, processer och mått som används. Den kan vara värdefull för studenter eller andra som är intresserade av hur olika kooperativ arbetar med social redovisning.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> social redovisning, metoder, mått, sociala mål, intressenter, kooperativ, HSB, Coop.</p> / <p><strong>Aim:</strong> Co-operatives work for the sustainable development of their communities. At the same time, social economy is best in social responsibility with a high growth in Europe. Sustainability accounting has been introduced as law for state companies from 1 January 2008. For these reasons, I investigate how different consumer co-operatives work with the social accounting process. Thus, the aim of the study is to examine and compare the social accounting process in the co-operatives HSB and Coop, i.e. what methods, processes and measurements to measure the social goals are used, and what are its benefits and drawbacks.</p><p><strong>Method:</strong> A qualitative approach (and an inductive) was used for the study. Data was collected through interviews completed with other relevant information. A qualitativ analysis and comparison of the results between the two co-operatives has been done.</p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> Coop and HSB has sustainability reports with the economical objectives integrated into the social goals. HSB has its own method while Coop has started from GRIs guidelines. HSB focuses on a few issues whereas Coop has captured most of the issues with a social importance. Both the social accounting process and its result, the social account/report, is considered to be almost equally important for both co-operatives, but a little more weight is attached to the process by HSB. The processes by both co-operatives are very similar and, in principle, the same. For the measuring of the social targets, Coop uses both quantitative and qualitative measurements whereas HSB uses mainly quantitative measurements. For the collection of data questionnaires/web questionnaires are used by both co-operatives and are most frequently used by Coop. The reason to this could be that through these both quantitative and qualitative answers can be obtained. In addition, HSB uses the member paper and common data sources while Coop obtains viewpoints through the member- and shop council and the Memberpoint i.e. a special place in the shops, where members can give proposals for improvements or their point of view (Coops sustainability report 2007, pdf, p. 38) Among the advantages indicated by Coop is reliability through a tranparent accounting. HSB indicates that it facilitates a common view and development that contributes to an effective business and it facilitates communication. The disadvantages of social accounting according to HSB are to connect indicators to activities whereas Coop deems non-financial information possible to be seen as hard to interpret and easy to be manipulated. Non-financial information can thus be hard to interpret and measure. Other disadvantages are the lack of established accounting rules (Coop) and the costs in case of a failure (HSB).</p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> As the study has been limited to two co-operatives it would be interesting to investigate several other co-operatives and compare them. Besides, the two other areas of social responsibility that were not discussed in the study, i.e. human rights and product responsibility could be examined. An other aspect that could be looked into is how the work for the development of social accounting is carried out within co-operatives.</p><p><strong>Contribution of the study:</strong> the study has contributed to new knowledge about the social accounting process in co-operatives, about methods, processes and measurements that are used. This can be valuable for students or others who are interested in how co-operatives are working with social accounting.</p><p><strong>Key words:</strong> Social accounting, methods, measures, social objectives, stakeholders, co-operatives, HSB, Coop.</p>