Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan badrumsutformning och föreställningar om klass och hygien på 1930-talet. Ett av syftena har varit att ta reda på om man då tänkte sig att olika samhällsgrupper hade skilda behov av badutrymmen och hygien. En del av undersökningen är avgränsad till 1930-talets Uppsala och materialet har utgjorts av ritningar och byggobjektshandlingar från byggmästaren Anders Diös. Dessa har i sin tur också kopplats till en samtida utredning av badrumsstandard. Studien visar att det fanns en koppling mellan byggande, klass och föreställningar om hygien. Det fanns också en rörelse mot en höjning av boendestandarden där föreställningar om hygien, arkitektur, politik och infrastruktur samverkade.