SAMMANFATTNING  Bakgrund Vårdrelaterade infektioner orsakar patienter stort vårdlidande och kostar samhället mycket pengar. Operationssjuksköterskan ansvarar för hygienen under operationen och ska förhindra att smittspridning sker. Syfte Att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av att verka för hygienen på operationssalen samt vilka hinder och vilka möjligheter de upplever i detta arbete. Metod Kvalitativ design, semistrukturerade intervjuer med nio operationssjuksköterskor. Induktiv innehållsanalys av Elo & Kyngäs (2008) användes för analys av resultaten. Resultat De intervjuade operationssjuksköterskorna såg sig som patientens försvarare, som de skulle skydda mot infektioner. De ansåg att de var ansvariga för hygienen, men deras främsta ansvar var att skapa och hålla steriliteten. De menade att alla i operationsteamet hade ett eget ansvar för den basala hygienen, men att det var operationssjuksköterskans roll att informera och säga till på rätt sätt. Ökad erfarenhet, att alla arbetade åt samma mål, god kommunikation och engagerat ledarskap menade de ökade möjligheterna för att verka för hygienen. Hindrande faktorer var svårigheten att hålla koll på flera saker samtidigt, otillräckligt fysiskt utrymme, ett högt trafikflöde på operationssalen och otillräckligt med tid. Slutsats Operationssjuksköterskorna var patientens försvarare, de fick säga till andra personalkategorier och de kände att andra på operationssalen inte uppmärksammade hygienen lika mycket. Dock upplevde de ansvaret utvecklande och gillade att ha ett eget expertområde, det var tydligt vad som var deras. Operationssjuksköterskorna har en stor kompetens inom hygienområdet. Deras kunskap bör tas till vara och de hinder de upplever minskas, så att risken för sårinfektioner och därmed också vårdlidande kan minimeras.

This thesis is performed at Mälardalen University and the Academy of Innovation, Design & Technology. At the end of a Bachelor education in innovation and product design IKE20, this project thesis where written in the spring of 2016. The project focuses on industrial design and includes 10 weeks of full time studies. The report is the result of the projects performance. The project is described by its methods and working procedures together with visual illustrations.The work includes a product development process where hygiene and oral care is the focus. The project is the result out of a previous project that arose during a previous course of education. The project is a further development of toothpaste handling in bathrooms. The assignment was to design and evaluate the function and design of a toothpaste dispenser. The report is intended to form the basis for further development of the product.By working in a scientific way by using product development tool has a product development process been performed to find a solution concept of the problem. To work out a qualitative concept, the author had to purchasing, testing and dismantling existing products on the market. An analysis of the bestselling toothpastes has been completed and evaluated.Through testing and evaluation tools have concepts evaluated and compiled into a final concept. The final concept has then been developed and adapted for manufacturing and assembly. A full-scale three-dimensional model of the product has been developed in a 3D software program. Manufacturing drawings had then been developed from the model. / Detta examensarbete är utfört på Mälardalens Högskola på akademin för Innovation, Design & Teknik. I slutet av högskoleingenjörsutbildningen ”Innovation och produktdesign” (IKE20), genomfördes under våren 2016 detta projekt som examensarbete. Projektet är inriktat på Industriell design och omfattar 10 veckors heltidsstudier. Rapporten är resultatet av projektets genomförande. Projektet beskrivs med dess metoder och arbetsgång tillsammans med visuella illustrationer.Arbetet omfattar en produktutvecklingsprocess där hygien och munvård står i fokus. Projektet är resultatet av ett tidigare projekt som uppkom under en tidigare kurs i utbildningen. Projektet är en vidareutveckling av tandkräms-hantering i våtrum. Uppdraget var att utforma och utvärdera funktion och design på en tandkrämsdispenser. Rapporten är tänkt att ligga som underlag till vidareutveckling av produkten.Genom att på ett vetenskapligt arbetssätt använda produktutvecklingsverktyg har en produktutvecklingsprocess genomförts för att finna ett lösningskoncept till problemet. För att arbeta fram ett kvalitativt koncept har inköp, test och demonteringar av befintliga produkter genomförs. En analys av de bästsäljande tandkrämerna har genomförts och utvärderats.Genom tester och utvärderingsverktyg har koncepten utvärderats och sammanställts till ett slutkoncept. Slutkonceptet har sedan utvecklats och anpassats för tillverkning och montering. En fullskalig tredimensionell modell av produkten har framtagits i ett 3D mjukvaruprogram. Utefter modellen har tillverkningsritningar framtagits.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Vårdrelaterad infektion (VRI) är ett infektionstillstånd som patienten har ådragit sig till följd av vård under inläggning eller vid besök på sjukhus alternativt i öppenvården. VRI sprids från smittkälla till person genom vidröring av smittade personer och orena ytor . Även sjuksköterskor riskeras att bli smittade och utveckla VRI genom bristfällig handhygien då de utövar sitt arbete. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva i vilken grad sjuksköterskor på vårdavdelningar med kirurgisk eftervård tillämpar basala hygienrutiner och vilka faktorer som har samband med tillämpningen av basala hygienrutiner. Ytterligare ett syfte var att beskriva vilken urvalsmetod som använts i de valda artiklarna. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Författarna har granskat befintlig, redan publicerad forskning inom området vårdrelaterade infektioner och hygien. Därefter har författarna presenterat sitt resultat i löptext och tabeller med stöd av vetenskaplig litteratur. Huvudresultat: Flertalet sjuksköterskor hade kännedom om basala hygienrutiner och många utförde någon form av handhygien i varierande grad. Brist på följsamhet visade sig ha samband med faktorer som okunskap, upplevd tidsbrist, bristande resurser och handtvättens uttorkande effekt på huden. Slutsats: Sjuksköterskor tillämpar handhygien i varierande grad, dock finns utrymme för förbättringar. Mer kunskap och utbildning krävs bland sjuksköterskor för att förändra deras attityd, öka graden av följsamhet till hygienrutiner och minska risken för uppkomst och spridning av VRI.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans rutiner i samband med insättande och omvårdnad av perifera venkatetrar samt att beskriva observationer och åtgärder som sjuksköterskan gör för att undvika komplikationer. Artikelsökningen har skett i databaserna: Elin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO-host och Elsevier. De sökord som använts i olika kombinationer var: peripheral, intravenous, catheter/line/cannula, handhygiene, nurse, infections, phlebitis, routine och technique. Artiklarna skulle vara vetenskapligt skrivna på engelska och fick inte vara publicerade före år 1996. Sammanlagt inkluderades 20 artiklar i litteraturstudien varav 16 kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 där båda designerna fanns representerade. Resultatet av litteraturstudien visade att de flesta sjuksköterskor inte tar hänsyn till hygieniska aspekter vid inläggning av en perifer venkateter (PVK) och det vanligaste stället för venpunktion var handryggen. Symtomen på komplikationer av en PVK var smärta, rodnad, ömhet, värmeökning, svullnad och hårda, stela vener. Flera sjuksköterskor bad patienterna att informera dem om de upptäckte rodnad, smärta eller svullnad kring PVK:erna, sjuksköterskorna drog dagligen handen över PVK:ernas bandage och frågade patienterna hur det kändes. De flesta sjuksköterskor spolade PVK:erna dagligen med natriumkloridlösning som en preventiv åtgärd. Den vanligaste komplikationen var tromboflebit. För att förebygga tromboflebit rekommenderas den minsta möjliga storleken på en PVK. Det förekommer olika riktlinjer världen över om hur lång tid en PVK bör vara placerad i en ven. Studierna visade olika resultat från 24 timmar upp till 92 timmar och däröver.

Litteraturstudiens syfte var att belysa orsaker till bristande följsamhet till basala hygienrutiner samt att beskriva några stödåtgärder som kan användas för att basala hygienrutiner ska följas. Artiklarna söktes i PubMed och ELIN@du.se med relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsbedömdes därefter enligt en granskningsmall. Resultatet visade att hög arbetsbelastning och tidsbrist minskar följsamhet till hygienrutiner. Följsamhet till hygienrutiner kan variera med olika vårdåtgärder. Studier visar att sjuksköterskor och undersköterskor ligger högst i följsamhet till hygienrutiner yrkeskategorier emellan. Stödåtgärder för bättre följsamhet kan vara att handsprit finns lättlillgänglig. Den kultur som råder på vårdavdelningen har betydelse, det är viktigt att flera yrkeskategorier är drivande i hygienfrågor. Handsprit i gelform har enligt undersökning visat sig vara mer hudvänlig än flytande handsprit och handtvätt. Personal som får utbildning i handhygien ökar sin följsamhet. En slutsats som uppsatsförfattarna kommit fram till av föreliggande litteraturstudie är att om följsamheten till hygienrutiner ska vara hög krävs flera typer av åtgärder som utförs och utvecklas kontinuerligt på arbetsplatserna. Dessa åtgärder skulle kunna vara utbildning i hygienens betydelse och hur den utförs korrekt, lättillgänglig handsprit och teamarbete där sjuksköterskor är drivande i hygienfrågor och att även patienterna kan vara en resurs.

Diss. Linköping : Univ., 2005.