Diss. Ronneby : Tekn. högsk., 2002.

Allt fler människor kommer att leva längre och således även bli äldre vilket gör att ämnet kring äldre är aktuellt och viktigt. Att vara självständig kan för många vuxna ses som en naturlig del av livet. Det gör det intressant att undersöka hur självbestämmandet ser ut när äldre människor har kommit till det stadium att de är i behov av både stöd- och hjälp för att rå med sina vardagsuppgifter. Därför har den här undersökningen som utförts syftat till sammanställning och analys av redan tidigare utförd forskning gällande vilka svårigheter och strategier som finns för äldres självbestämmanderätt vid insatser som avser den personliga hygienen och hur personal förhåller sig till det. För att sammanställa den tidigare utförda forskningen så har en litteraturöversikt av främst kartläggande karaktär använts för att samla in 12 artiklar som sedan analyserats utifrån tematisk analys. Det resultat som framkom beskrev svårigheter som handlar om de känslor som kan uppstå i arbetet med personlig hygien, att det inte finns tillräckligt med resurser samt att det är en maktskillnad mellan personal och den äldre. I resultatet framkom även strategier som underlättar svårigheterna i form av metoder som lindrar utsatthet och bevarar värdighet för den äldre i dessa situationer, att stärka den äldre i dennes självbestämmande samt kompromisser. Däremot kan strategierna som framkommit vara svåra att applicera i praktiken med tanke på de svårigheter som identifierats. Förutom detta visar det sig att vård kring den personliga hygienen kring äldre involverar flera känslor i det praktiska arbetet som bidrar till en komplexitet. Dessutom bidrar den tid och tidsplanering som finns inom dagens arbete med äldre till svårigheter för personal gällande deras möjlighet att fullt ut beakta äldres självbestämmanderätt.

Sammanfattning  Bakgrund. Bland dagens elever och unga vuxna har det framkommit bristande kunskaper kring hygien. Kunskapsbrister kring hygien kan leda till sjukdom, allergi och en större spridning av virus, vilka i sin tur kan medföra samhällskostnader i form av sjukfrånvaro och sjukhuskostnader. Skolan har en viktig roll att utbilda unga om god hygien. Syfte. Syftet med studien var att undersöka hur sex stycken behöriga lärare i ämnet hem- och konsumentkunskap upplevde undervisning kring hygien.  Metod. För att samla in data använde vi oss av semi-strukturerade intervjuer, fyra via telefonsamtal och två via personliga möten. Intervjuerna analyserades individuellt följt av gemensam diskussion. Koderna sorterades och sammanställdes under varsin forskningsfråga som omformulerades till forskningsområden och som sedan blev till rubriker i resultatet. Resultat. I resultatet framkom det att lärarna upplevde tidsbrist för det komplexa innehållet som ämnet innefattade. Det centrala innehållet angående hygien upplevdes vagt men området uppfattades ändå viktigt och undervisades återkommande under hela läsåret. Lärarna upplevde större skillnader i attityd och förkunskaper kring hygien mellan elev och elev än beroende på årskurs. Efter genomgång och repetition tog eleverna till sig kunskaper kring hygienrutiner.  Slutsats. Denna studie förstärker bilden av komplexiteten att undervisa om hygien inom ramarna för de få undervisningstimmar som hem- och konsumentkunskap har förfogat. Lärarna i denna studie upplevde även det centrala innehållet i kursplanen aningen vagt och en önskan om utökat syfte efterfrågades. Av arbetet kan man dra slutsatsen att undervisning kring hygien är av högsta vikt och att man genom repetition lär eleverna de grundläggande kunskaperna som behövs för god hygien. På så vis kan man minska smittspridning som både kan drabba på individnivå och påverka samhällsekonomin i form av sjukfrånvaro och sjukhuskostnader. / Abstract Background. It has emerged that pupils and young adults have lack of knowledge about hygiene. Knowledge deficiencies in hygiene can lead to illness, allergies and a greater spread of viruses, which in turn can lead to societal costs in the form of sick leave and hospital costs. The school has an important role in educating young people about good hygiene. Aim. The aim of the study was to examine how six home- and consumer studies teachers experienced teaching about hygiene. Method. We used interviews to collect data, four of them via telephone and two through personal meetings. The interviews were processed with the help of content analysis and led to categories that we discussed and compiled a result on. Results. The result showed that the teachers experienced a lack of time for the complex content that the subject included. The central content regarding hygiene was vaguely perceived, but was still perceived as important and taught regularly throughout the year. The teachers experienced varying prior knowledge among the students but after reviewing and rehearsing, the students aquired knowledge about hygiene routines. Conclusion. This study shows that teachers in home- and consumer studies experienced the complex syllabus quite vague, as previous research confirms. One can also conclude that teaching about hygiene is of the utmost importance and that through repetition the students learn the basic knowledge needed for good hygiene. In this way, the spread of infection that, in addition to affecting the individual level, also can affect the social economy in the form of sick leave and hospital costs, can be reduced.

Petersén, E & Sälgkvist, K. Vårdpersonalens smyckeanvändning på arbetstid. En empirisk studie om vårdpersonalens smyckeanvändning inom äldreomsorg i Malmö Stad år 2014. Examensarbete, 15 hp. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap. 2015. Syfte: Syftet med empiriska studien var att studera smyckeanvändning bland vårdpersonal i äldreomsorg, utifrån observationsinspektioner utförda år 2014 i Malmö Stad.Bakgrund: Konsekvenser av smyckeanvändning på arbetstid kan leda till vårdrelaterade skador, när bakterier sprids via kontaktsmitta äventyras patientsäkerheten. Vårdpersonalens utbildningskompetens, lagar och riktlinjer tillåter inte smyckeanvändning på arbetstid. Tidigare forskning och kunskapsluckor kring smyckeanvändning finns inte i stor utsträckning.Metod: Empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Inhämtat material på 271 observationsinspektioner utförda av medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) för olika stadsdelsområden i Malmö Stad, under år 2014. Resultat: Yrkesprofessioners smyckeanvändning visade inte signifikant skillnad, p-värde 0,355 (signifikansnivå 0,05). Vårdpersonalens smyckeanvändning i olika stadsdelsområden visade signifikant skillnad, p-värde 0,020 (signifikansnivå 0,05).Slutsats: Smyckeanvändning var relativt vanligt, ungefär 20 % av vårdpersonalen smycken på arbetstid. Fördelningen av smyckeanvändning bland vårdpersonal, var relativt jämn i de olika stadsdelsområdena i Malmö Stad.Nyckelord: hygien, patientsäkerhet, smyckeanvändning, vårdpersonal, äldreboende / Petersén, E & Sälgkvist, K. The healthcare personnel use of jewelry at work. An empirical study on healthcare personnel use of jewelry, at the elderly in Malmö City 2014. Bachelor of Science with a major in nursing, 15 hp. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Care Science. 2015. Aim: The aim of this empirical study is to investigate jewelry use among healthcare staff in the elderly, based on measurements of hygiene from 2014, in the City of Malmö.Background: Consequences of jewelry use during working hours can lead to care- related injury when bacteria is spread via contact infection and patient safety becomes harmed. Healthcare staff training skills, laws and guidelines do not allow Jewelry use during working hours. Previous research and knowledge gaps regarding jewelry use during working hours, is not widely studied.Method: Empirical cross-sectional study with quantitative approach. Collected material on 271 observational inspections made by responsible medical nurses for each area codes in the City of Malmö, year 2014. Result: Jewelry use among healthcare personnel showed no significant difference, p-value 0,355 (significance level 0, 05). Jewelry use in different area codes showed significant difference, p-value of 0,020 (significance level 0, 05) Conclusion: The healthcare personnel use of jewelry on worktime was about 20 % totally. The jewelry use in the different districts looks almost the same. Keywords: healthcare staff, hygiene, jewelry use, patient safety, retirement nursing homes

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem och leder till omfattande patientlidande och kostnader för samhället. God handhygien är det mest grundläggande sättet att förebygga vårdrelaterade infektioner. Det ställs krav på svensk hälso- och sjukvård att vårdmiljön skall främja hälsa och vara av en god hygienisk standard. Som sjuksköterskestudent har man ett ansvar att ta till sig den kunskap som är nödvändig för sin kommande roll som sjuksköterska. Sjuksköterskestudenter upplever dock en osäkerhet på grund av att de saknar kunskap i hygienrutiner skall tillämpas. Syfte: Att belysa sjuksköterskestudenters kunskap och attityder om hygienrutiner samt faktorer som påverkar deras följsamhet. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapligt granskade artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna togs fram i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Dessa analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Resultatet sammanfattades i fyra huvudkategorier: Kunskapsläget hos sjuksköterskestudenter, Attityder om infektionsförebyggande åtgärder, Sociala betydelser – Influenser från vårdpersonal och Organisatoriska faktorer. Författarna fann att kunskapen om hygienrutiner hos sjuksköterskestudenter var allmänt låg. Trots detta fanns en positiv attityd bland studenterna som betonade att de ville få tillräcklig kunskap och erfarenheter. De ville inte ha orsakat att någon drabbats av en vårdrelaterad infektion. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Florence Nightingales bok Notes on Nursing och begreppet vårdande. / Background: Healthcare-associated infections are a global problem and leads to sustained patient suffering and costs to society. Satisfactory hand hygiene is the most basic way to prevent health care-associated infections. The requirement for Swedish health care is to create an environment that will promote health and be of clinical hygiene standard. A nursing student has a responsibility to absorb the knowledge that is essential for their future role as a nurse. Nursing students, however, experience an uncertainty of application due to the lack of knowledge of hygiene. Aim: To elucidate nursing students’ knowledge and attitudes about hygiene routines and factors that affects their compliance. Method: A literature review based on twelve peer-reviewed articles with qualitative and quantitative design. The articles were found in the databases Cinahl Complete and PubMed. Further the articles were analysed by using the analysis method of Friberg. Results: The result was summarized in four main categories: Nursing students’ state of knowledge, Attitudes about infection prevention, Social significance - Influences from health care professionals and Organizational factors. The authors found that knowledge about hygiene routines of nursing students was generally low. Despite this, there is a positive attitude among students that emphasizes that they wanted to acquire adequate knowledge and experience. They did not want to be responsible for causing someone a healthcare-associated infection. Discussion: The results were discussed based on Florence Nightingale's book Notes on Nursing and the concept of caring.

Background: Earlier research describes patients with blood-bourne pathogens experiences from the healthcare system. Aim: The aim of this study was to describe how registered nurses experience taking care of patients with blood-bourne pathogens. Method: This study had a descriptive design with a qualitative method. Eight interviews where performed and analyzed with manifest content analyze. Three categories “Comfort in their profession”, “Support from the organization”and “Fear of being contaminated”, and five subcategories “Support from hygiene guidelines”, “ Thoughtfulness”, “The own responsibility”, “Feelings of fear and concern”and “To meet preconceptions”, emerged. Result: The result described how nurses, while taking care of patients with blood-bourne pathogens, always worked extra safely and more careful, than with patients without any known blood-bourne pathogens. Nurses described the importance of safe communication. The nurses described feelings of fear and concern over being contaminated with a blood-bourne pathogen and therefore they followed the hygiene guidelines and did not expose themselves to any risks. Conclusion: The conclusion is that more research is needed to determine how nurses behave towards these patients. This can be done through observations, so these patients don’t need to be uncomfortable in the healthcare system. SBAR is a technique for safe communication that the authors to this study think can be to great use. / Bakgrund: Forskning kring patienter med blodsmitta beskriver mestadels patientgruppens upplevelser av vården. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utföra omvårdnad av patienter med blodsmitta. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades med manifest innehållsanalys. Tre kategorier ”Trygghet i professionen”,”Att känna stöd av organisationen”och ”Rädsla att bli smittad”och fem subkategorier ”Känner stöd av basala hygienrutiner”, ”Eftertänksamhet”, ”Känner eget Ansvar”, ”Känsla av rädsla och oro”och ”Att möta fördomar”framträdde. Resultat: Resultatet beskriver hur sjuksköterskor vid omvårdnad av patienter med blodsmitta var extra försiktiga och arbetade säkrare än med patienter som inte har en känd blodsmitta. Sjuksköterskorna beskrev att det var viktigt med en fullgod informationsöverföring. Sjuksköterskorna beskrev känslor av rädsla och oro över att själv bli smittad och därför följde sjuksköterskorna de basala hygienrutinerna och utsatte sig inte för risker. Slutsats: Slutsatsen blir att mer forskning kring bemötande av patienter med blodsmitta behövs genom observationer för att arbeta fram bra rutiner där patienten inte känner sig kränkt pga. sin sjukdom. SBAR skulle i framtiden kunna fungera som ett bra verktyg för informationsöverföring, då det upplevdes som en svårighet när information missades i arbetet med patienter med blodsmitta.

Bakgrund Postoperativa sårinfektioner orsakar stora kostnader för samhället och orsakar patienterna stort lidande. För att förhindra uppkomsten av infektioner behövs förutom operationssjuksköterskans övergripande ansvar för hygien och sterilitet under operation även att operatören har följsamhet till hygienrutinerna för att förhindra att smittspridning sker. Syfte Att undersöka operationssjuksköterskornas upplevelser av operatörernas följsamhet avseende sterilitet och hygien i samband med kirurgiska ingrepp. Samt att identifiera faktorer som enligt operationssjuksköterskorna kan påverka operatörernas följsamhet och förslag på åtgärder. Metod Kvalitativ design, med semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor på två sjukhus i norra Sverige. Induktiv innehållsanalys av Lundman & Hällgren Graneheim (2012) användes för analys av data. Resultat Alla operationssjuksköterskor upplevde att operatörerna brast i sin följsamhet och operationssjuksköterskornas uppfattning var att detta dels berodde på kunskapsluckor hos operatörerna men även kunde härledas till dåligt teamsamarbete och bristande ledning. Operationssjuksköterskorna ansåg att stärkande av operatörernas kompetens, ett stärkt samarbete och en tydligare styrning skulle kunna förbättra följsamheten hos operatörerna. Slutsats Inte endast genom att fylla operatörernas kunskapsluckor kan följsamheten till hygienrutiner förbättras utan det är även av betydande vikt att teamsamarbetet förbättras. / Background Postoperative wound infections cause major costs to society and causes patients great suffering. To prevent the occurrence of infections surgeon adherence to hygiene routines, in addition to the operating room nurse overall responsibility for hygiene and sterility during surgery, is needed. Aim To investigate surgical nurses experiences of surgeons adherence regarding sterility and hygiene during surgical procedures. And identify factors that according to surgical nurses can affect surgeons' adherence and proposed actions. Method Qualitative design, with semi-structured interviews with eight surgical nurses at two hospitals in northern Sweden. Inductive content analysis of Lundman & Hällgren Graneheim (2012) was used for analysis of data. Result All surgical nurses experienced surgeons to fail in adherence and the surgical nurses opinion was that this is partly due to knowledge gaps among surgeons, but that it could also be attributed to poor team cooperation and lack of leadership. The surgical nurses felt that strengthening of the surgeon's skills, strengthened cooperation and a more distinct leadership could improve adherence among surgeons. Conclusion Not only by addressing the surgeon's knowledge gaps can adherence to hygiene be improved but it is also of significant importance to improve team collaboration.

Det har blivit allt vanligare att sjukvården i Sverige flyttas ut till vårdtagarnas hem. De kan med hjälp av hemtjänst få bo kvar i sina egna hus längre men samtidigt få den hjälp de behöver. År 2007 använde sig totalt 153 723 personer av dessa tjänster runt om i Sverige. De plagg som personalen bär utsätts för många olika typer av yttre påfrestningar vid hembesök hos vårdtagarna. Smittspridning inom vården sker främst via personalens händer och kläder.Nanoteknologi är en framväxande teknik som gått på högvarv inom många olika områden under det senaste årtiondet. Forskning pågår som involverar nanoteknologi för att förbättra egenskaper eller för att skapa funktionella textilier som kan få egenskaper som antibakteriella, lättrengörliga, vatten- och fläckavvisande samt luktfria. Syftet är att underska om nanoteknik kan användas i det textila materialet i arbetskläder inom hemtjänsten för att bättre stå emot yttre påfrestningar. Det finns idag många problem inom området arbetskläder och hygien, vi vill därför undersöka om denna teknik kan vara en av lösningarna.Nanoteknik för textilier har två inriktningar. Den ena strävar främst efter att använda nanostorleken för att skapa nanostrukturer under själva tillverkningsprocessen, medan den andra är inriktad mot ytbehandlingsprocesser. I rapporten ligger fokus på beläggningsmetoden och de självrengörande och antibakteriella egenskaperna som kan skapas hos ett material.Vi kom fram till att det bästa alternativet för dessa typer av plagg skulle vara att tillföra antibakteriella egenskaper. De kan då beläggas med antingen titandioxid, zinkoxid eller silver då det är väl beprövade ämnen som är bevisade att fungera och ger just dessa egenskaper.Med hjälp av empiriska undersökningar kunde vi ge svar på vad arbetskläder utsätts för under en arbetsdag. Utifrån dessa resultat kunde vi rikta in vår teoretiska referensram på de områden som skulle kunna vara intressanta för att uppnå syftet. Tillslut kom vi fram till att nanoteknik kan bidra till att skapa kläder som bättre står emot yttre påfrestningar och ger bättre hygieniska förhållande / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

En distriktssköterska ansvarar för sårvård inom hemsjukvård. I hemmen varierar den hygieniska standarden och distriktssköterskan får anpassa sig till rådande omständigheter utan att frångå de basala hygienrutinerna all sjukvårdspersonal är ålagda att följa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter beträffande hygien i samband med sårvård i hemmet. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och dessa analyserades enligt en mall för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det ansågs självklart att följa de basala hygienrutinerna. Dock kan slarv förekomma, när distriktssköterskan känner tidpress eller stress. Informanterna betonar användningen av underlägg för att skapa en ren miljö för såromläggning samt att vårdtagarnas egenbestämmanderätt bör respekteras för att bibehålla en god vårdrelation. En tendens till kunskapsluckor angående basala hygienrutiner framkom, vilket författarna menar belyser vikten av kontinuerlig fortbildning. Om vårdrelationen tillåter, anser författarna att det kan vara hälsofrämjande att påtala en oren hemmiljö, om det kan resultera i bättre sårvårdsmiljö. Även om detta kan vara ett känsligt ämne.Några tänkbara kliniska implikationer är att regelbundet diskutera hygienfrågor på arbetsplatsträffar, kontinuerlig fortbildning för vårdpersonal samt förvara såromläggningsmaterial i plastlådor som är lätta att rengöra istället för en väska. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvä-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ handdesinfektion, användningen av hand-skar samt operationspersonalens klädsel. För att minska smittspridning och infektioner är det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien är att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys användes för analys av intervjumaterialet. I resultatet framkommer tre kategorier. I den första kategorin som benämns; Att ha en god handhygien, berättar operationssjuksköterskorna om utförandet av preoperativ handdesinfektion, handhygien, användning av smycken samt användning av handskar. Den andra kategorin benämns; Att använda rätt klädsel, och innehöll be-skrivningar om vilka rutiner som finns kring hur man ska klä sig på en operations-avdelning. I den tredje och sista kategorin; Att följa hygienrutinerna och att ansvara för hygien, beskrivs vilka ansvarsområden operationssjuksköterskorna har kring hygien och hur hygienrutiner tillämpas. I diskussionen framträder att det finns brister kring olika hygienrutiner. Vidare diskuteras hur man eventuellt kan lösa dessa brister. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>