Bakgrund. Inom sjukvården är det viktigt med fungerande kommunikation. Det finns många felkällor och bristande kommunikation gör att både patientsäkerheten och arbetsmiljön blir lidande. Inom svensk sjukvård finns det flera olika standardiserade kommunikationsverktyg där SBAR är det vanligaste. Syfte: Att undersöka huruvida det finns evidens i den vetenskapliga litteraturen för kommunikationsverktyget SBAR. Metod. Deskriptiv litteraturstudie med systematisk ansats. Granskning av 24 vetenskapliga artiklar. Resultat. Litteraturgranskning indikerar att SBAR är ett effektivt kommunikationsverktyg som förbättrar kommunikationen och samarbetet mellan yrkesprofessioner. SBAR gav en förbättrad arbetsmiljö och bidrog till en ökad struktur. SBAR gav en förbättring av patientsäkerhet genom ökad förmåga att identifiera kritiskt sjuka patienter. Patienternas upplevelse var ett förbättrat bemötande vilket gjorde dem mer nöjda med vården. SBAR var mycket uppskattat men trots detta var det dålig följsamhet till verktyget. Slutsats. SBAR stärker kommunikationen och effektiviserar det tvärprofessionella samarbetet. Det ger en förbättrad arbetsmiljö och ett mer strukturerat arbetssätt. SBAR förbättrar patientsäkerheten genom minskad mängd avvikelser samt att personalen blir bättre på att identifiera kritiskt sjuka patienter. Dock var följsamheten förhållandevis låg. Utbildning i SBAR är en förutsättning för att det ska användas korrekt. / Background. In the health setting effective communication is important. There are many sources of error and lack of communication makes both the patient safety and the work environment suffer. There are multiple standardized communication tools and SBAR is the most common in Swedish health care. This study was done to compile the state of knowledge about SBAR. Methods. Descriptive literature review with systematic approach. Review of 24 scientific articles. Results. SBAR is an effective communication tool that improves communication and cooperation between professions. SBAR gave an improved work environment and contributed to increased structure. It also gave an improvement in patient safety by increasing the ability to identify critically ill patients. The patients experienced an improved attitude, which made them more satisfied with the care. SBAR was highly appreciated but despite this there was poor adherence to the tool. Conclusion. SBAR is a good communication tool because it strengthens communication and streamlines cross-professional cooperation. It provides a better work environment and a more structured work approach. SBAR improves patient safety by reducing the amount of near misses and making the staff better able at identifying critically ill patients. However, the adherence was relatively low. Education in SBAR is a prerequisite for it to be used properly.

Abstrakt   Bakgrund: Att försöka ge en säker och kvalitativ vård är något som eftersträvas i sjukvården. För att minimera risker, tillbud och mänskliga faktorer så finns idag flera utarbetade system till hjälp. På Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsäker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra så att information i överrapportering mellan olika vårdgivare inte går förlorad. Otydlig kommunikation och bristfällig informationsöverföring kan riskera patientsäkerheten eftersom hälso- och sjukvården är ett komplext och riskfyllt område där en stor mängd personlig information om enskilda patienter ska överföras från en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstämmer med SBAR protokollet. Metod: Överlämning av patient från ambulanssjukvården till akutmottagningens personal observerades. Metoden som användes var en deskriptiv observationsstudie. Först gjordes en pilotstudie utifrån S-BAR och sedan modifierades detta till ett utarbetat protokoll av den faktiska rapporteringen. Sedan jämfördes likheter och skillnader rapporterna. Resultat: En jämförelse mellan faktisk rapportering och S-BAR inom ambulanssjukvården visar att det finns många likheter trots att ingen riktad mall för överrapportering för ambulansen finns. Slutsats: En liten studie som kan utvecklas och intressant att se det faktiska brister i överrapportering Nyckelord: Akutsjukvård, Rapportering, SBAR, Överlämning Denna observationsstudie hade för avsikt att kartlägga samstämmighet mellan SBAR-protokoll och den befintliga rapporteringen vid förflyttning av patient.

Inom sluten somatisk vård drabbas var tionde patient av vårdskador vilket leder till lidande för patienten och till stora kostnader för samhället. Otydlig kommunikation är en vanlig anledning till tillbud och händelser som hotar patientsäkerheten. För att uppnå en säker kommunikation är det viktigt att utveckla ett gemensamt språk för all hälso- och sjukvårdspersonal. En modell som förespråkas är SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation) då den ger struktur åt dialogen i vården. Syftet var att beskriva konsekvenserna av sjuksköterskans kommunikation med SBAR-modellen. En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar analyserades. I resultatet framkom fyra kategorier; konsekvenser för professionen, konsekvenser för teamet, konsekvenser för arbetsmiljön och konsekvenser för patientsäkerheten. Utöver förbättrad kommunikationen, så bidrar SBAR även till ytterligare konsekvenser för sjuksköterskan vilket påverkar teamarbetet positivt som kan leda till en gynnsammare arbetsmiljö och en ökad patientsäkerhet. Dock kan en konsekvens med standardisering av processer i vården leda till att sjuksköterskans mål med att ge en individuellt anpassad vård hindras. För att lyckas med implementering av SBAR i organisationen krävs det att alla medarbetare blir utbildade i och använder modellen samt att denna utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Fortsatt forskning skulle kunna inrikta sig på att utveckla användarvänliga elektroniska hjälpmedel som stöder SBAR. / One in every ten patients contracts an avoidable injury when hospitalized. This leads to suffering for the patient and amounts to huge costs for society. Miscommunication has been found to be a key source to sentinel events that threatens patient safety. To be able to provide a safe communication the health care team needs to develop a common language. One tool that has been advocated is the SBAR protocol (Situation, Background, Assessment and Recommendation). The aim was to describe consequences for the nurse using SBAR. A literature review where ten articles were analyzed revealed four categories; consequences for the profession, consequences for teamwork, consequences for the working environment and consequences for patient safety. Beyond being a communication tool SBAR also contributes to further consequences for the nurse that affects the teamwork in a positive way which affects the working environment and leads to increased patient safety. Another consequence that has emerged with standardization, which SBAR is part of, might be that the profession is shifting from that of being one of autonomy and flexibility to standardization in nursing. To be able to implement the SBAR protocol successfully into the organization all staff including managers needs to be trained and required to use it and it also needs to be evaluated continuously. Further research could examine the development of user friendly electronic devices that support the SBAR tool.

De flesta vårdskador beror helt eller delvis på brister i kommunikation. Ett sätt att förbättra patientsäkerheten är att använda kommunikationsverktyg, där det vanligast förekommande kallas SBAR. En litteraturstudie gjordes där femton artiklar granskades med syftet att belysa hur SBAR påverkar patientsäkerheten. SBAR utövade sin påverkan på flera olika sätt. Kommunikationen mellan de olika professionerna gavs en enhetlig struktur där mindre information saknades. Sjuksköterskor och läkare upplevde en ökad trygghet i kommunikationssituationen. Teamsamarbetet påverkades positivt och vårdkulturen utvecklades mot en ökad problemfokusering och minskad personfokusering vid avvikelser. Sjuksköterskor upplevde en ökad säkerhetsmedvetenhet och fann att SBAR gav positiva bieffekter som utvecklade yrkesrollen. SBAR bidrog till att luckra upp hierarkierna i vården då alla i teamet tog ett jämbördigt ansvar för kommunikation. Mer forskning behövs från de europeiska länderna och inte minst Sverige. Det vore intressant att se vilken påverkan SBAR har på patientsäkerheten i ett land där teamarbete är mer vanligt förekommande än i många andra länder. Ett annat intressant forskningsområde är elektronisk användning av SBAR-verktyget. / Most health care damages are partially or totally caused by communication failures. One way to improve patient safety is to use a communication tool, of which the most common is called SBAR. A literature review was done where fifteen articles were reviewed with the aim to illuminate how SBAR influences patient safety. SBAR exerted its influence in several different ways. The communication between the different professions was given a standardized structure and less information was omitted. Both nurses and physicians experienced increased confidence in the communication situation. Teamwork was positively influenced and the care culture developed towards more problem focus and less of person focus at adverse events. Nurses experienced growing security awareness and found SBAR having positive side effects which developed the professional role. SBAR contributed to flattening of care hierarchies, by all team members assuming equal responsibility for communication. More research is needed from the European countries and not least Sweden. It would be interesting to learn what kind of influence SBAR has on patient safety in a country where teamwork is more common than in many other countries. Another interesting research topic is electronic uses of the SBAR tool.

Bakgrund: Inom vården sker en stor genomströmning av information. Därför är tydlig kommunikation mellan vårdpersonal viktig eftersom patientsäkerheten annars äventyras. Ett exempel på en kommunikationsmodell är SBAR som står för ”situation”, ”bakgrund”, aktuell status” och ”rekommendationer”. Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor använder sig av SBAR på fem avdelningar på ett universitetssjukhus i Mellansverige och om det finns samband mellan antal yrkesverksamma år och inställning till SBAR, samt i vilka situationer som sjuksköterskor anser att SBAR är bäst tillämpbart. Metod: Deskriptiv stvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. 103 enkäter delades ut till sjuksköterskor på vårdavdelningar respektive akutvårdsavdelningar. Resultat: Oavsett avdelning ansåg totalt 56 procent av sjuksköterskorna (n=33) att SBAR var ett verktyg som var bäst tillämpbart vid rapport till akutteam. Trettiosex procent av sjuksköterskorna (n=26) på akutvårdsavdelningarna använde SBAR dagligen jämfört med vårdavdelningar där elva procent av sjuksköterskorna (n=8) använde SBAR dagligen. Inget samband kunde påvisas mellan antalet yrkesverksamma år och inställning till SBAR. Slutsats: Nittio procent (n=66) av de tillfrågade sjuksköterskorna i studien använde SBAR ibland och 46 procent (n=34) använde SBAR dagligen. De flesta ansåg att SBAR var ett verktyg som var tillämpbart vid rapportering till läkare eller till akutteam. Forskning stödjer att SBAR med fördel kan tillämpas vid icke akuta situationer. Trots det visar resultatet att sjuksköterskor inte använder SBAR i sådana lägen i den utsträckning som är möjlig. Kontinuerlig utbildning krävs för att SBAR ska inarbetas ytterligare i det dagliga arbetet. / Background: Within health care there is a constant flow of information regarding patients. To have a good communication system between hospital staff is important since patient safety always is at risk. One example of a communication model is SBAR, which stands for “situation”, “background”, “assessment” and “recommendations”. Aim To investigate to what extent nurses use SBAR at five wards at a university hospital in Sweden and to see if there is a correlation between numbers of years in the profession and attitude towards SBAR and to see in what situations nurses think SBAR is most useful. Method: Empirical descriptive cross-sectional study with a quantitative approach. 103 questionnaires were handed out to nurses at wards and at intensive care units at a hospital in Sweden. Results: Regardless of ward-type, a total of 56 percent of the nurses (n=33) thought that SBAR was most useful when reporting to emergency teams. Thirty-six percent of the nurses (n=26) at intensive care units used SBAR on a daily basis, compared to nurses at regular wards where 11 percent of the nurses (n=8) used SBAR daily. No correlation was found between number of years in the profession and attitude towards SBAR. Conclusion: Ninety percent of the participants used SBAR occasionally. Forty-six percent used SBAR on a daily basis. Most nurses thought that SBAR was most useful when reporting to emergency teams followed by reporting to doctors. Resarch supports the fact that SBAR is useful in non-acute situations. Despite that, the result showed that nurses don’t use SBAR on such occasions to the extent, which is possible. Continuous training is demanded for SBAR to be used more.

Bakgrund Överrapportering av patienter sker mellan enheter, yrkesgrupper och vårdgivare och syftar till att förmedla konkret och väsentlig information. Tidspress och kommunikationsbarriärer är vanligt förekommande i vårdarbetet vilket leder till varierade upplevelser av överrapportering hos sjuksköterskor. SBAR är ett standardiserat kommunikationsverktyg som syftar till att effektivisera överrapportering för vårdpersonal samt för att öka patientsäkerheten. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av överrapportering enligt SBAR. Metod Arbetet är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. 14 artiklar har analyserats och sammanställts. Artiklarna är från databaserna CINAHL och PubMed och är antingen av kvalitativ eller kvantitativ ansats. Resultat I studiens resultat framkom fyra huvudteman med sex underteman; Erfarenheter av SBAR/ISBAR, Teamarbete, Barriärer vid rapportering och Patientsäkerhet. Sjuksköterskors erfarenheter är att SBAR förbättrar och effektiviserar överrapportering inom vårdteamet, samt att patientsäkerheten ökar vid användning av verktyget. Slutsats Sjuksköterskors erfarenheter av överrapportering enligt SBAR varierar beroende på individuella uppfattningar av kommunikation samt en rad yttre omständigheter. Det finns ett behov av att standardisera överrapporteringsprocessen för att framhäva kontinuitet i användandet av verktyget. / Background Handovering of patients takes place between units, professional groups and healthcare providers and aims to convey concrete and essential information. The limitation of time and barriers of communication are common in nursing work, which leads to varied experiences of handovering by nurses. SBAR is a standardized communication tool that aims to streamline handovering for healthcare professionals and to increase patient safety. Aim To describe nurses experience of handovering according to SBAR. Method The work is a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. 14 articles have been analyzed and compiled. The articles are from the databases CINAHL and PubMed and are either qualitative or quantitative. Results In the result of the study, four main themes with six sub-themes emerged: Experience of SBAR/ISBAR, Teamwork, Barriers in reporting and Patient safety. Nurses' experience is that SBAR improves handovering within the careteam and makes it more efficient, patientsafety also improves when the tool is used. Conclusions Nurses' experiences of handovering according to SBAR varies depending on individual perceptions of communication as well as several external circumstantial features. There is a need to standardize the handovering process to emphasize continuity in the use of the tool.

Bakgrund: Inom sjukvården är överrrapportering det som sker mest frekvent och en stor del av sjuksköterskans arbetsdag ägnas åt muntlig eller skriftlig rapportering och dokumentation. Brister i den muntliga kommunikationen är en av de vanligaste orsakerna till avvikelser inom vården och att skapa förutsättningar för för en fungerande kommunikation mellan olika vårdteam bidrar till en tryggare och säkrare vård. När patienter genomgår operativa ingrepp så kan inte hen förmedla sig själv, och därför ställer det höga krav på både sändare och mottagare av informationen, men det är hos mottagaren som det viktiga i kommunikationen sker  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att motta rapport.  Metod: En kvalitativ ansats antogs för studien där semistrukturerade intervjuer på tio anestesi- och intensivvårdssjuksköterskorpå ett mindre sjukhus i södra Sverige. Urvalet var ändamålsenligt och inklusionskriteriet var sjuksköterskor inom anestesi- och intensivvård. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2008).  Resultat: Studien påvisade flera faktorer som kan påverka specialistsjuksköterskors upplevelser av att motta rapport. Det som försvårade mottagande av en rapport var bland annat stress och organisatoriska faktorer och det ansågs underlättande att det fanns struktur och tydlighet i rapporten.

Background: Good communication is very important for the safety of patients in emergency situations. Few studies have been conducted regarding communication among health care staff. The aim of the present study was to investigate anesthetist nurses experience of communication among health care staff during a situation of emergency in a hospital ward.Methods: The study is explorative and based on interviews with six anesthetist nurses. A qualitative content analysis was used as an analyses model.Result: The six anesthetist nurses experienced structured communication as of great importance during an emergency situation. Three main categories appeared from the material: i) the importance of the organization ii) communication structure and communication patterns and iii) education and experience with nine subcategories. The most important factor in the organization is the need of a leader with the ability to manage a team, where the team member don´t know each other. Such a team leader delegates and distributes work tasks to the team members for taking care of the patient. According to studies of health care staff should use structure communication; speak directly to each other. One communication model mentioned in the study was “closed loop”. Training, experience and awareness of how to communicate are essential skills for health care staff when working in an emergency situation.In the interviews the study participants gave examples when communication where lacking in a team. Structured communication between health care staff are seen as having major importance in reducing misinterpretations and mistakes leading to less safe patient health care.Conclusions: The experiences of the nurse anesthetists of communication are that communication among health care staff has a significant importance to be able to perform in the best of safe patient care. The nurse anesthetist experienced that communication among health care staff could approve in some of the emergency situations by for example exercise good communication structures.

No description available.

No description available.