Bakgrund: Ett av de mest kritiska momenten inom vården, där risken för hotadpatientsäkerhet är som störst, är vid överrapportering av kritiskt sjuka patienter. SBAR är enstandardiserad överrapporteringsmodell som rekommenderas att användas inom all hälso- ochsjukvård och anses stärka patientsäkerheten. Aktuell forskningen går dock isär om SBAR ären bra överrapporteringsmodell. Den fungerar bra vid övningar men sämre i praktiken. Akutatidskritiska situationer anses ha en tydlig påverkan på användandet av SBAR. Komplexiteten idessa situationer anses inte tillräckligt utforskad och det behövs mer forskning om vad sompåverkar ambulanssjuksköterskors användande av SBAR. Syfte: Syftet är att beskriva vad som påverkar användandet av SBAR vid överrapportering avkritiskt sjuka patienter till vårdpersonal på akutrummet. Metod: Kvalitativ deltagande observationsstudie med efterföljande intervju med induktivansats. 20 stycken observationer utfördes på ett akutrum med intervjuer som utfördes direktefteråt. Den insamlade datan analyserades manifest med Graneheim och Lundmans (2004)kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I intervjuernas resultat framkom två kategorier: Inre och Yttre faktorer och iobservationernas resultat framkom en kategori: Yttre faktorer. Inre faktorer beskriverambulanspersonalens egna påverkan på SBAR där förberedelser och justeringar av SBARhade störst påverkan. Yttre faktorer beskriver hur vårdpersonalens mottagande av rapport påakutrummet och arbetsmiljön påverkade ambulanspersonalens användande av SBAR. Slutsats: Resultatet visar på inre och yttre faktorer som både underlättar och försvårarambulanspersonalens överrapporteringar. Denna förståelse kan leda till förbättrat användandeav SBAR och därför en ökad patientsäkerhet. / Bakground: A critical moment where the risk to patient safety is high is during handover ofcritically ill patients. SBAR is recommended for use across all healthcare settings and isbelieved to increase patient safety. However, current research diverges on whether SBAR is agood model. It performs well in exercises but not as good in practice. Acute time-criticalsituations are considered to influence the use of SBAR. The complexity of these situations isdeemed insufficiently explored and further research about factors influencing ambulancenurses use of SBAR is needed. Aim: The aim of this study is to describe the factors influencing the use of SBAR duringhandover of critically ill patients to healthcare personnel in the emergency room. Method: Qualitative participatory observational study followed by interviews using aninductive approach. Twenty observations were conducted in an emergency room followed byinterviews. The collected data was analyzed manifest and by using Graneheim and Lundmans(2004) qualitative content analysis method. Results: The interviews revealed two categories: Internal factors and external factors. Theobservations revealed one category: External factors. Internal factors describes theambulance personnel´s own influence on SBAR, where preparations and adjustments toSBAR had the greatest impact. External factors describes how the reception of the patienthandover and the work environment affected the ambulance personnel´s use of SBAR. Conclusion: The result indicates that internal and external factors both facilitates and hinderambulance personnel´s handovers. This understanding can lead to improved use of SBAR andthus increase patient safety.

SAMMANFATTNING Hjärtkärlsjukdom är ett område som innefattar flera olika sjukdomar, och sjukdomsbilden är ofta komplex med många faktorer som påverkar varandra och gör vårdandet till en balansgång. Detta medför att sjuksköterskan inte bara behöver ha en bred kunskap om dessa sjukdomar, utan även att det finns förutsättningar för att kunna förmedla denna kunskap vidare till andra vårdaktörer på ett säkert sätt. Överrapportering i skiftbyten är tillfällen där patientinformation ska förmedlas, och att få ta emot en strukturerad rapport i en lugn miljö lägger grunden för att sjuksköterskans arbete med patienten kan ske på ett säkert sätt. Både i Sverige och internationellt finns lagar och riktlinjer som reglerar vården med fokus på patientsäkerhet, men trots detta inträffar många vårdskador varje år och en stor andel av dem beror på bristande kommunikation. SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuell situation, Rekommendation) är ett strukturerat kommunikationsverktyg som har visats underlätta överrapporteringar i skiftbyten och minska risken för vårdskador som uppstår på grund av bristande kommunikation. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av överrapportering vid skiftbyten inom hjärtsjukvården. Frågeställningarna var: Vad anser sjuksköterskan att rapporten bör innehålla för att främja en säker vård? Hur beskriver sjuksköterskor sina upplevelser av överrapportering? Kvalitativ metod med en induktiv ansats användes. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var yrkesverksamma på slutenvårdsavdelningar för patienter med hjärtkärlsjukdomar på olika sjukhus i Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studien resulterade i tre övergripande teman: personliga förutsättningar för säker överrapportering, strukturella förutsättningar för säker överrapportering och patientrelaterade förutsättningar för säker överrapportering. Överrapporteringar vid skiftbyten var ofta ostrukturerade och oenhetliga. Flera sjuksköterskor menade att för att kunna sålla ut väsentlig information vid en överrapportering krävs ett visst mått av kunskap och erfarenhet av hjärtsjukvård. Överrapporteringsmiljön lyftes fram som stökig och med bakgrundsljud, vilket gav upphov till frekventa avbrott i överrapporteringen. Miljön hade ibland också sekretessmässiga brister. Samtliga sjuksköterskor önskade att det skulle finnas ett strukturerat kommunikationsverktyg som alla kunde följa, och en avskild miljö att genomföra överrapporteringen i. Flera sjuksköterskor lyfte fram vikten av att förbereda överrapporteringen för att undvika att viktig information skulle missas. Sjuksköterskorna ansåg att en bristfällig överrapportering i skiftbyten kunde äventyra patientsäkerheten. Denna åsikt innefattade såväl brister i innehållet vid överrapporteringen, som miljömässiga brister. Det framkom önskemål från många sjuksköterskor om kommunikationsövningar för att förbättra överrapporteringen i skiftbyten. Slutsatsen är att för att en överrapportering i skiftbyten ska kunna generera i säker vård till patienter med hjärtkärlsjukdom, behövs ett strukturerat och enhetligt kommunikationsverktyg som bör användas av samtliga sjuksköterskor på avdelningen. Kommunikationsverktyget bör vara anpassat till enheten, och överrapporteringsmiljön bör vara avskild och lugn.

Hand-off communication from the emergency department (ED) to inpatient nurses is an important process for transfer of safe and quality patient care from one department to another. Annually, there are130.4 million ED visits with 12.2 million of those visits resulting in hospital admission, providing ample opportunities for poor communication (Rui, Kang, & Albert, 2013). Miscommunications during patient hand-off are estimated to contribute to 80% of adverse events (The Joint Commission, 2012). This theory-driven, quality improvement project sought to evaluate the hand-off communication process between nurses from the ED and nurses in the inpatient Medical/Surgical units using human factors System Engineering Initiative for Patient Safety (SEIPS) approach, originally created by Pasqual Carayon in 2006. An online survey was created using an adapted SEIPS Model evaluating the interactive concepts of person, tools and technologies, tasks, organization, and environment and their impact on staff and patient outcomes. The survey was distributed to both the ED and Medical/Surgical nurses to gain their perspective on the interdepartmental hand-off communication process and how it impacts the staff and patient outcomes. There as an included option for the bedside nurses to provide recommendations on how to improve the hand-off communication process. Data was collected, anonymously, through an online database and descriptive statistics were used to analyze the results. The quality improvement project found that majority of nurses prefer verbal hand-off communication with a structured standard format of delivery in conjunction with the electronic health record. The project found that nurses perceive that the nurse-to-patient ratio and surrounding tasks impact the effectiveness and quality of hand-off communication. The most common suggested hand-off communication improvements were to not allow hand-off communication or transfer of the patient from the ED to the Medical/Surgical unit during peak times, such as shift change, and to follow up on tools and technology compliance. Overall, the person, the tools and technologies, the tasks, and the environment are contributing to ineffective hand-off, while the organization has adequately provided the resources the staff needs to perform an effective hand-off communication. All of which were concluded to have an impact on the staff and patient outcomes.

Tidigare studier visar att överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ett kritiskt moment för patientsäkerheten, och överrapportering mellan operation och postoperativ avdelning är ofta ofullständig avseende informationsöverföring. Den här studiens syfte var att undersöka om personalgrupperna som medverkar i överrapporteringen från operationsavdelning till postoperativ avdelning skattar någon skillnad i kvalitén på överrapportering när operationssjuksköterskan medverkar i rapporten. Metoden var en kvantitativ observationsstudie, personal och observatör fick via enkäter skatta kvalitén på 60 st. överrapporteringen mellan operation och postoperativ avdelning vid ett Centrallasarett i södra Sverige. Resultatet visade att kvalitén på överrapporteringen ej uppvisar några signifikanta skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan. Studiens resultat visade att kvalitén på rapporten ej uppvisar några skillnader vid operationssjuksköterskans medverkan. Postop-sköterskorna skattade informationsöverföringen som något förbättrad när operationssjuksköterskorna medverkade, men det behövs mer forskning för att klargöra skillnaderna.

Bakgrund: Kommunikation sker hela tiden inom hälso- och sjukvården. För att undvika att information ska försvinna vid kommunikation mellan vårdgivare kan det strukturerade kommunikationshjälpmedlet SBAR användas. Patientens rättighet att få rätt och trygg vård ligger till stor del i att rätt information kommer fram under överrapporteringar. Syfte: Syftet var att undersöka hur kommunikation inom slutenvård påverkar patientsäkerheten efter att vårdpersonal utbildats i användande av SBAR. Metod: Litteraturstudie med kvantitativ ansats. Detta examensarbete baserades på tio empiriska studier med en eller två interventioner presenterade. Systematiska sökningar gjordes i PubMed, CINAHL och Psykinfo. Författarparet har enskilt och gemensamt granskat och analyserat tio utvalda studier. Resultatet av den gemensamma analysen presenterades under sex rubriker. Resultat: De sex rubrikerna som efter granskning presenterades var; Tid, Kvalitet i kommunikation, struktur med SBAR, Dokumentation, Patientutfall och Säkerhetstänkande. Resultatet visar att SBAR påverkar innehåll, struktur och kvalitet samt redovisar en minskad tidsåtgång vid överrapportering. Konklusion: Litteraturstudien visade att strukturerad kommunikation med SBAR resulterade i bättre kvalitet, ökat säkerhetstänkande och säkrare överrapporteringar vilket påverkar patientsäkerheten positivt. / Background: Communication takes place continuously in the health-care. To avoid that important information in the communication between care providers get lost, can the structured communication tool SBAR be used. The patients right to receive correct and proper care is largely due to the fact that correct information is shared in the hand-offs. Aim: The aim was to study how communication in hospitals were affected after an education in SBAR was introduced to the healthcare personnel. Method: A literature review with quantitative approach. The degree project was based on ten empirical articles including one or two interventions. Systematic searches were conducted in PubMed, Cinahl and PsycINFO. The authors have both individually and joint reviewed the ten selected articles. The results are presented in six categories. Result: The six categories are Time, Quality in communication, Structures with SBAR, Documentation, patient outcome and safety-thinking. The result shows that SBAR have an effect on content, structure and quality and also a decrease in time on shiftreports. Conclusion: The overall result presented in the literature review shows that structured communication with SBAR increase the quality of communication, better safety-thinking and safer shift-reports which increase the patient safety.

Within the context of healthcare delivery, human lives are at risk when health care professionals fail to communicate effectively. Audits by The Joint Commission from 1995 to 2005 revealed that 65% of sentinel events occurred as a result of staff miscommunication, prompting the requirement that standardized handoff tools be deployed. Therefore, this project was completed to improve safety in the hospital through implementation of a standardized tool that could enhance the quality of nurse handoff communication. Mohorek & Webb's (2015) linear model of communication, which emphasizes the importance of encoding, transmission, and decoding in the communication process, provided the framework for this project. Participants included 11 registered nurses (RNs) and 14 licensed vocational nurses (LVNs) who completed the pre-and-post intervention survey using the Handover Evaluation Scale. The RNs reflected significant difference in improvement in the perceived quality of handoff following the implementation of standardized handoff tool: pre-test (M = 66.91, SD = 7.27) compared to post-test (M = 80.91, SD = 7.45); t(10) = -5.09, p = 0.000. On the other hand, there was no statistically significant change noted with the LVN group before implementation of standardized handoff tool: pre-test (M = 70.71, SD = 9.72) compared to post- test implementation (M = 73.57, SD = 7.73); t(13) = -1.06, p = 0.309. The findings resulting from this project suggest that there are important differences in provider types when using standardized handoff tools and that more attention to this dynamic is warranted. The social change mandate of protecting the safety of patients is enhanced through effective communication among nurses and was demonstrated in the project.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal vård upplever att kommunikationen fungerar vid muntlig överrapportering av patienter mellan sjukhusvård och vård i kommunal verksamhet. Bakgrund: Socialstyrelsen har identifierat kommunikation och informationsöverföring som ett riskområde inom hälso- och sjukvård. Överrapportering syftar till att överföra information från en vårdgivare till en annan. Ineffektiv överrapportering är en bidragande faktor till situationer som leder till vårdskador. Sjuksköterskan förväntas ha insikt i hur det egna kommunikationsuttrycket påverkar andra och om andras olika sätt att kommunicera. Metod: En kvalitativ intervjumetod valdes. Sex intervjuer med sjuksköterskor inom kommunal vård genomfördes. En manifest innehållsanalys gjordes på de transkriberade intervjuerna. Resultat: Analysen resulterade i två teman och fem kategorier. I intervjuerna framkom att bemötande har en betydelse för kommunikationen, informationsöverföringen och i förlängningen patientsäkerheten. En god arbetsmiljö var en förutsättning för en god överrapportering. Stress hade en negativ inverkan på kommunikationen. Den muntliga överrapporteringen upplevdes vara ett viktigt verktyg för god omvårdnad. Slutsats: Bemötande har en betydelse och kan påverka kommunikationen i en positiv eller negativ riktning. Den muntliga överrapporteringen ansågs fylla en viktig funktion, när den är välfungerande kan den stärka patientsäkerheten och möjliggöra god omvårdnad. / Aim: The aim of this study was to explore how nurses in community careexperienced communication during oral hand-over reports of patients betweenhospital and community care.Background: The National Board of Health hasidentified communication and information transfer as a risk area within healthcare. Hand-over report is intended to transfer information from one caregiver toanother. Ineffective hand-over reports are a contributing factor to situations thathas been reported to lead to injury during care. Nurses are expected to haveknowledge of how their communication affects others and of people's differentways of communicating. Method: A qualitative interviewing method was chosen.Six interviews with nurses in community care were carried out. A manifestcontent analysis was performed on the transcribed interviews.Results: The analysis resulted in two themes and five categories. The interviews revealed that attitude was of importance for communication, information transfer and in extension patient safety. A good working environment was a pre-condition for a good hand-over report. Stress had a negative effect on the communication. The oral hand-over report was seen as an important tool for good caregiving. Conclusion: Attitude was of importance for the communication, and canaffect it in a positive or negative direction. The oral report was considered to bean important function. When it works well, it could enhance patient safety andresult in good care.

SAMMANFATTNING Inom hälso- och sjukvården överförs en stor mängd kritisk information om patienter mellan många olika individer, yrkeskategorier och verksamheter dygnet runt. Informationen riskerar att oavsiktligen bli ändrad eller missförstådd varje gång den överförs från en person till en annan, vilket kan bidra till att skador och missöden drabbar patienter i vården. En effektiv kommunikation med information som överförs korrekt i alla led är en förutsättning för god och säker vård. Genom att kommunisera med hjälp av en strukturerad modell som SBAR, där S står för situation, B står för bakgrund, A står för aktuellt och R står för rekommendation, kan kommunikationen förbättras och säkerställas vid informationsutbyte genom att fokusera på huvudbudskapet och undvika att fastna i detaljer. Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera och att överrapportera med hjälp av SBAR prehospitalt och hospitalt. Studien är empirisk vilket bygger på en undersökning av verkligheten och grundar sig på erfarenheter av verkligheten. Metoden som användes var kvalitativ med inslag av kvantitativ deskriptiv statistik. Designen som användes var en tvärsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med webbenkäter som skickade till 100 stycken sjuksköterskor som arbetade inom akut-, vård-, och serviceavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys samt med deskriptiv statistik. Resultatet illustrerades med hjälp av diagram och svaren från de öppna frågorna presenterades i löpande text som tydliggjorde hur sjuksköterskorna upplevde användandet av SBAR som kommunikationsverktyg. De flesta sjuksköterskor hade fått en genomgång eller muntlig information om SBAR som kommunikationsverktyg före införandet. De flesta ansåg sig självlärda och hade övat tillsammans med sina kollegor vid de dagliga överrapporteringstillfällena. Några sjuksköterskor var tveksamma till om de hade den kunskapen som behövdes för att kunna använda SBAR på rätt sätt och flera önskade mer utbildning och information. Många av sjuksköterskorna tyckte att det var lättare att rapportera och att få rapport enligt SBAR då alla rapporterade på samma sätt. Detta minskade riskerna för att misstag begicks och patientsäkerheten och tryggheten hos personalen upplevdes ha ökat. Generellt ansågs SBAR ha en bra struktur vilket gav en röd tråd vid rapporteringen och många sjuksköteskor ansåg att det var viktigt att alla rapporterade på samma sätt för att få en bra struktur och stablitet. Några sjuksköterskor tyckte att rapportering enligt SBAR var krånglig med många steg och inte alls bättre än som de hade rapporterat tidigare. Sjuksköterskor som arbetade prehospitalt upplevde SBAR som överflödigt och föredrog andra rapporteringsverktyg som de redan hade. Slutsatsen var att de flesta sjuksköterskor som använder SBAR som kommunikationsverktyg upplever generellt en ökad trygghet med bättre struktur och mer saklig informativ fakta som överrapporteras. Mer träning/övning och information med handledning behövs till sjuksköterskor för att få ett så enhetligt sätt att rapportera på som möjligt.

Bakgrund: Kommunikation är en avancerad process som innefattar utbyte av information och kan ske genom tal, skrift och tecken. En stor del av sjuksköterskans arbete består av att förmedla information, ofta i form av överrapporteringar. Brister i kommunikationen leder lätt till missförstånd och att delar av informationen faller bort, vilket innebär en stor risk för patientsäkerheten. Kommunikationsverktyg är ett samlingsbegrepp för olika mallar som är framtagna för att underlätta och strukturera upp kommunikation. Ett sådant verktyg är SBAR. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva följderna av sjuksköterskors användning av SBAR vid informationsöverföring inom sjukvården, samt att beskriva de valda artiklarnas tillvägagångssätt för datainsamling. Metod: Litteraturstudien hade en deskriptiv design och baserades på 11 sökta artiklar. Databaserna Cinahl och Medline via PubMed användes för artikelsökning. Huvudresultat: Resultatet visade att SBAR förbättrade kommunikationen och gjorde den mer lättförståelig och effektiv. Sjuksköterskor blev tryggare i sin yrkesroll och uppfattades vara kunnigare, mer fokuserade och bättre förberedda. Det blev en större medvetenhet bland sjuksköterskor gällande patientsäkerheten och färre incidenter rapporterades. Slutsats: SBAR tycks vara ett lämpligt och effektivt kommunikationsverktyg att använda inom sjukvården, sett både ur ett patient- och personalperspektiv, samt att vårdinstanser bör införa och utbilda sin personal i att använda SBAR. / Background: Communication is an advanced process which includes an exchange of information and can be performed through speech, writing or signs. A big part of the nursing profession is to transfer information, commonly in forms of handovers. Errors in communication can easily lead to misunderstandings and that parts of the information is lost, which can be a grave risk for the patient security. Communication tools are a generic term for templates made to help and structure communication. One of those templates is SBAR. Purpose: The purpose of the following literature study was to describe the progressions of that nurses use SBAR at information transfers within the healthcare industry, and to describe the chosen articles method for gathering data. Method: The literature study had a descriptive design and was based on 11 found articles. The databases Cinahl and Medline through PubMed were used for the search for articles. Main result: The result showed that SBAR improved the communication and made it easier to understand and more efficient. Nurses became more secure in their working role and were perceived as to have more knowledge, more focused and better prepared.There was an improved consciousness among nurses concerning patient security and fewer incidents were reported. Conclusion: SBAR seems to be a suitable and efficient communication tool to be used within the healthcare industry, from both a patient perspective and a staff perspective, and that healthcare agencies should introduce and train their staff in using SBAR.

Abstrakt Bakgrund: Årligen uppstår vårdskador inom sjukvården till följd av kommunikationsbrister mellan personal. För att minska risken att dessa uppstår i samband med överrapportering har kommunikationsverktyg etablerats, ett av dessa är SBAR som står för situation, bakgrund, aktuell bedömning och rekommendation. Den postoperativa överrapporteringen anses vara ett kritiskt moment och införandet av ett standardiserat sätt att kommunicera på har visats sig reducera vårdskador och dödlighet, ge en förbättring av kvaliteten på rapporten med färre informationsmissar samt förbättrar lagarbetet. Syfte: Att beskriva intensivvårds- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av postoperativ överrapportering med kommunikationsverktyget SBAR. Metod: En intervjustudie med kvalitativt deduktiv ansats genomfördes. Resultat: SBAR beskrevs som bästa praxis för postoperativ överrapportering samt som ett viktigt verktyg för att kunna garantera säker och effektiv kommunikation. SBAR ansågs ge en bra struktur och även skapa en gemensam förförståelse för postoperativ överrapportering. Deltagare beskrev dåligt lagarbete och undermålig arbetsmiljö som ytterligare hinder för patientsäker vård. Slutsats: Deltagare i studien hade goda erfarenheter av att använda SBAR och de tyckte att SBAR påverkade patientsäkerheten positivt, men önskade mer konsekvent användande av SBAR vid postoperativ överrapportering. / Abstract Background: Adverse events happen yearly within healthcare due to poor communication between health care personnel. To decrease the risk of these adverse events occurring during postoperative handover communication tools such as SBAR (situation, background, assessment, request) has been introduced. Postoperative handover is considered a critical moment during patient care and the introduction of a standardised way of communicating has shown to reduce adverse events and mortality, in addition to improving both the quality of the postoperative handover and the teamwork. Aim: To describe intensive care nurses’ and nurse anesthetists’ experiences of postoperative handover using the communication tool SBAR. Method: A qualitative interview study with a deductive approach was conducted.  Results: SBAR was described as best practice for postoperative handover and an important tool to ensure safe and effective communication. SBAR was thought to create a good structure and a shared mental model for postoperative handover. Participants described subpar teamwork and poor working conditions as further complications to providing safe care. Conclusion: Participants in the study had good experiences of using SBAR and thought it had a positive effect on patient safety but wished for a more consistent use of SBAR during postoperative handover.