No description available.

Bakgrund: Överlämnandet av patientansvaret från en vårdgivare till en annan är ett känt och återkommande riskmoment som påverkar kvaliteten och säkerheten inom vården. Tidigare forskning gällande anestesisjuksköterskans postoperativa överrapportering är begränsad. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som påverkar patientsäkerheten vid postoperativ överrapportering. Metod: En strukturerad litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar analyserats utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys stegmodell (2016). Resultat: Resultatet beskriver fyra kategorier: tillgång till information, variationer i arbetssätt, det professionella samspelet samt miljöfaktorers påverkan. Tillsammans beskriver de olika faktorer som påverkar patientsäkerheten vid postoperativ överrapportering. Slutsats: Studien pekar på ett samband mellan kvaliteten på överrapporteringen och patientsäkerheten. Anestesisjuksköterskan lämnar över patienter i särskilt utsatta situationer och måste därför vara extra uppmärksam på att korrekt och komplett information lämnas över samt att mottagaren har förstått det som sagts. Anestesisjuksköterskan kan bidra till en ökad patientsäkerhet genom att skapa rätt förutsättningar för säker överrapportering med ett organiserat arbetssätt, god förberedelse och genom att lämna rapport som är relevant för mottagaren. / Background: The transfer of patient responsibility from one healthcare provider to another is a known risk factor that continues to affect the quality and safety of patient care. Previous research on the nurse anesthetist’s postoperative patient handover is limited. Aim: To identify factors that affect patient safety in postoperative patient handover. Method: A systematic literature review where 16 articles were analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry’s nine step approach (2016). Results: The result describes four categories: access to information, variations in work procedures, professional interaction and the impact of environmental factors. Conclusion: According to this review there is a connection between the quality of the handover and patient safety. The nurse anesthetist takes care of patients in particularly vulnerable situations and must pay extra attention to providing accurate and complete information. The nurse anesthetist can contribute to improved patient safety by creating good conditions for safe handovers by being well organized, well prepared as well as ensuring the information is relevant for the recipient.

Akutsjukvården är en högriskmiljö som karaktäriseras av flera parallellt pågående arbetsprocesser som måste samverkas och korta vårdtider. Patienten flyttas flera gånger mellan olika enheter och rapporteras mellan personal. En säker kommunikation är korrekt, fullständig, avgränsad och kommuniceras på ett tydligt sätt och i rätt tid. Det finns standardiserade kommunikationsverktyg som underlättar en säker informationsöverföring, de härstammar ifrån flygindustrin. Patienten har rätt till en säker vård, där vårdpersonalen kan kommunicera med varandra på ett säkert sätt och samarbeta i team för att uppnå en patientsäker vård. Syftet var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv beskriva informationsöverföringen vid patientöverlämningar i akutsjukvård. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 17 artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en bedömningsmall och en integrerad analys utfördes utifrån artiklarnas resultat. Artiklarna var peer reviewed och etiskt godkända. Resultatet visade att det fanns olika metoder för patientöverlämning, muntligt både bedside och på sjuksköterskeexpeditionen, samt med hjälp av elektroniska verktyg. Sjuksköterskorna presenterade både för och nackdelar med de olika metoderna. Att använda ett standardiserat kommunikationsverktyg visade sig förbättra kvaliteten på patientöverlämningen. Ostrukturerade rapporter, extrem arbetsbelastning och stressfylld miljö försvårade en patientöverlämning, samt att bli avbruten mitt i rapporten. Sjuksköterskorna efterfrågade en ostörd miljö att ge rapport i och att rapporten skulle genomföras utifrån ett standardiserat kommunikationsverktyg. Slutsatsen är att sjuksköterskan behöver vara medveten om vilka risker som en patientöverlämning innebär, samt förmedla informationen utifrån ett standardiserat kommunikationsverktyg för att bidra till en säker vård för patienten.

SAMMANFATTNING Inom hälso- och sjukvården överförs en stor mängd kritisk information om patienter mellan många olika individer, yrkeskategorier och verksamheter dygnet runt. Informationen riskerar att oavsiktligen bli ändrad eller missförstådd varje gång den överförs från en person till en annan, vilket kan bidra till att skador och missöden drabbar patienter i vården. En effektiv kommunikation med information som överförs korrekt i alla led är en förutsättning för god och säker vård. Genom att kommunisera med hjälp av en strukturerad modell som SBAR, där S står för situation, B står för bakgrund, A står för aktuellt och R står för rekommendation, kan kommunikationen förbättras och säkerställas vid informationsutbyte genom att fokusera på huvudbudskapet och undvika att fastna i detaljer. Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera och att överrapportera med hjälp av SBAR prehospitalt och hospitalt. Studien är empirisk vilket bygger på en undersökning av verkligheten och grundar sig på erfarenheter av verkligheten. Metoden som användes var kvalitativ med inslag av kvantitativ deskriptiv statistik. Designen som användes var en tvärsnittsstudie. Datainsamlingen gjordes med webbenkäter som skickade till 100 stycken sjuksköterskor som arbetade inom akut-, vård-, och serviceavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys samt med deskriptiv statistik. Resultatet illustrerades med hjälp av diagram och svaren från de öppna frågorna presenterades i löpande text som tydliggjorde hur sjuksköterskorna upplevde användandet av SBAR som kommunikationsverktyg. De flesta sjuksköterskor hade fått en genomgång eller muntlig information om SBAR som kommunikationsverktyg före införandet. De flesta ansåg sig självlärda och hade övat tillsammans med sina kollegor vid de dagliga överrapporteringstillfällena. Några sjuksköterskor var tveksamma till om de hade den kunskapen som behövdes för att kunna använda SBAR på rätt sätt och flera önskade mer utbildning och information. Många av sjuksköterskorna tyckte att det var lättare att rapportera och att få rapport enligt SBAR då alla rapporterade på samma sätt. Detta minskade riskerna för att misstag begicks och patientsäkerheten och tryggheten hos personalen upplevdes ha ökat. Generellt ansågs SBAR ha en bra struktur vilket gav en röd tråd vid rapporteringen och många sjuksköteskor ansåg att det var viktigt att alla rapporterade på samma sätt för att få en bra struktur och stablitet. Några sjuksköterskor tyckte att rapportering enligt SBAR var krånglig med många steg och inte alls bättre än som de hade rapporterat tidigare. Sjuksköterskor som arbetade prehospitalt upplevde SBAR som överflödigt och föredrog andra rapporteringsverktyg som de redan hade. Slutsatsen var att de flesta sjuksköterskor som använder SBAR som kommunikationsverktyg upplever generellt en ökad trygghet med bättre struktur och mer saklig informativ fakta som överrapporteras. Mer träning/övning och information med handledning behövs till sjuksköterskor för att få ett så enhetligt sätt att rapportera på som möjligt.

Bakgrund: Akutsjukvård bedrivs under dygnets alla timmar, oberoende av verksamhet och plats och innefattar både ambulanssjukvård och akutmottagningar där legitimerade sjuksköterskor eller kvalificerad personal arbetar. Överlämningen innebär en process som involverar överförande av information samt en övergång av vård till nästa vårdgivare. Utifrån kvaliteten på överlämningen och den rapport som ges från ambulanspersonal till sjuksköterska på akutmottagning skapas förutsättningar för patientens fortsatta vård. Överrapporteringen kan ske på flera olika sätt och flera aspekter kan påverka denna process som involverar både ambulanspersonal, sjuksköterskor på akutmottagning och patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjukvårdspersonalens upplevelser av överrapportering då patienter anländer med ambulans till akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv design. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Dataanalysen utfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Det gemensamma omhändertagandet, Arbetet mot samma mål, Vikten av en god relation samt Omgivningens betydelse. Slutsats: Överrapporteringen behöver struktureras för att sjukvårdspersonalen ska arbeta på ett mer enhetligt sätt. En ökad förståelse för varandras arbetssituation och ett bättre samarbete mellan sjukvårdspersonal kan leda till en ökad patientsäkerhet. Genom en förbättrad kommunikation och en involverad patient i överrapporteringen kan kvaliteten förbättras och förlust av viktig data minska. / Background: Emergency care is provided around the clock, regardless of activity and location, and includes both ambulance care and emergency department where registered nurses or qualified staff work. The handover is a process that involves the transfer of information and transfer of care to the next care provider. Based on the quality of the handover and the report given from ambulance staff to the nurse in the emergency department, conditions are created for the patient’s continued care. There are several aspects that can affect the handover in the process that involves both ambulance staff, nurses in the emergency department and the patient. Aim: The aim of the study was to illustrate healthcare staff’s experiences of handover when patients arrive by ambulance to the emergency department. Method: Systematic literature study with qualitative method. The articles were searched in the databases PubMed and Cinahl. Data were analyzed based on Bettany-Saltikov and McSherry’s description of qualitative content analysis. Results: The result included four main categories: The common care, Working towards the same goal, The importance of a good relationship and The importance of the environment. Conclusion: The handover needs to be structured so that the healthcare staff can work in a more homogenous way. An increased understanding of each other's work situation and a better collaboration between the healthcare staff can lead to increased patient safety. Through improved communication and the patient involved in the handover the quality can be improved and the loss of important data can be reduced.

No description available.

No description available.