Bakgrund: Rapportering är ett kritiskt moment för att bibehålla en säker vårdkedja för patienterna, dock saknas ofta fasta rutiner för hur rapporteringen ska gå till. Strukturerade rapporter har för avsikt att standardisera överföringen av patientuppgifter och därmed stärka patientsäkerheten. Syfte: Att belysa betydelsen av att använda en strukturerad rapportering av patienter inom sjukvården. Metod: Litteraturöversikt där studier med flera olika former av strukturerade rapporter granskas. Resultat: Utifrån artikelgranskningen uppkom tre huvudkategorier; Rapporters kvalitet och säkerhet inom vården, Sjuksköterskans roll samt Patientperspektiv. Strukturerade rapporter hade positiv effekt på patientsäkerheten och ledde till en reduktion av antalet vårdincidenter. Rapporterna kunde även ta mindre tid med en strukturerad metod. Sjuksköterskorna upplevde att de fick en ökad förmåga att ta ansvar för patientens vård och att kommunikationen sinsemellan förbättrades. När strukturerade rapporter innefattade patientnära moment fick det patienterna att känna sig mer välinformerade och involverade i sin vård. Diskussion: Trots att strukturerade rapporters olika metoder kan skiljas åt sinsemellan går det att se hur de har positiva effekter på rapporters kvalitet och därigenom vården i stort. Slutsatser: Strukturerade rapporter har visat sig ha betydelse för rapporternas kvalitet. Forskningsområdet är dock nytt och fler studier behövs för att avgöra vilka metoder som ger bäst resultat.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården genomför sjuksköterskan patientöverlämningar för att föra över ansvaret för patienter till en kollega. I denna ska mycket information förmedlas och för att det ska ske korrekt behöver kommunikationen fungera effektiv. Syfte: Syftet var att beskriva muntlig informationsöverföring vid överrapportering mellan sjuksköterskor på sjukhus. Metod: Litteraturöversikt som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod. Studierna inhämtades i databaserna CINAHL och PubMed samt genom manuell sökning. De analyserades i en integrerad analys som resulterade i tre teman. Resultat: Det framkom att överrapporteringen utfördes varierade. Informationsöverföring med strukturerade modeller användes i några studier och attityden mot dem varierade bland de som inte brukade sådana. Patientöverlämningarna skedde på olika platser och genomfördes antingen av patientansvarig sjuksköterska eller av sjuksköterskan som var skiftledare. Mest efterfrågad information var nuvarande status och vårdplan. Slutsats: Professionellt ansvar, patientsäkerhet, vårdskada och informationsöverföring har en tydlig koppling. Sjuksköterskan kan vårda patienter utifrån den information de fått, därför är det av vikt att informationen förmedlas på ett tydligt sätt. För att kunna göra det behövs de bästa förutsättningarna för informationsöverföring skapas, vilket till exempel kan ske genom införandet av en standardiserad modell.

Bakgrund Patientöverlämningar är en del av sjuksköterskans dagliga arbete. Bristande kommunikation vid patientöverlämningar är en bidragande orsak till vårdskador och att patientens säkerhet hotas. Sjuksköterskan har en central roll i arbetet kring patienten: i samordningen av vården samt kommunikationen kring och om patienten. Syfte Syftet var att belysa hinder och möjligheter för säker vård i samband med patientöverlämningar där sjuksköterskan deltar. Metod Vi utförde en litteraturöversikt för att besvara syftet. Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINNAHL. Artiklarna analyserades, teman identifierades och sammanställdes i tre huvudteman. Resultat Resultatets tre huvudteman är 1) De strategier som sjuksköterskan använder för säker vård vid patientöverlämningar, 2) De verktyg som sjuksköterskan använder för att värna om god patientsäkerhet vid patientöverlämningar, 3) Den kontext i vilken patientöverlämningen sker samt dess påverkan på patientsäkerheten. Slutsats Patientsäkerhet vid patientöverlämningar är ett komplext samspel mellan individuella strategier, standardiserad kommunikation, socialt samspel samt det kontext där överlämningen sker. Om sjuksköterskan är medveten om de hinder och möjligheter som finns vid patientöverlämningar, använder sig av verktyg samt strategier för att överbrygga hinder, skapas möjligheter för säker vård.

Akutsjukvården är en högriskmiljö som karaktäriseras av flera parallellt pågående arbetsprocesser som måste samverkas och korta vårdtider. Patienten flyttas flera gånger mellan olika enheter och rapporteras mellan personal. En säker kommunikation är korrekt, fullständig, avgränsad och kommuniceras på ett tydligt sätt och i rätt tid. Det finns standardiserade kommunikationsverktyg som underlättar en säker informationsöverföring, de härstammar ifrån flygindustrin. Patienten har rätt till en säker vård, där vårdpersonalen kan kommunicera med varandra på ett säkert sätt och samarbeta i team för att uppnå en patientsäker vård. Syftet var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv beskriva informationsöverföringen vid patientöverlämningar i akutsjukvård. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 17 artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en bedömningsmall och en integrerad analys utfördes utifrån artiklarnas resultat. Artiklarna var peer reviewed och etiskt godkända. Resultatet visade att det fanns olika metoder för patientöverlämning, muntligt både bedside och på sjuksköterskeexpeditionen, samt med hjälp av elektroniska verktyg. Sjuksköterskorna presenterade både för och nackdelar med de olika metoderna. Att använda ett standardiserat kommunikationsverktyg visade sig förbättra kvaliteten på patientöverlämningen. Ostrukturerade rapporter, extrem arbetsbelastning och stressfylld miljö försvårade en patientöverlämning, samt att bli avbruten mitt i rapporten. Sjuksköterskorna efterfrågade en ostörd miljö att ge rapport i och att rapporten skulle genomföras utifrån ett standardiserat kommunikationsverktyg. Slutsatsen är att sjuksköterskan behöver vara medveten om vilka risker som en patientöverlämning innebär, samt förmedla informationen utifrån ett standardiserat kommunikationsverktyg för att bidra till en säker vård för patienten.

God kommunikation är kvalitetssäkring av god vård. Vid patientöverlämning prövas kommunikationen och det föreligger risk att information faller bort eller tolkas olika. Det har visats i tidigare studier att vårdskador uppkommit på grund av bristande kommunikation och att inom akutsjukvården är risken än högre för patientsäkerhetsincidenter. Med hjälp av olika kommunikationsverktyg har svensk sjukvård eftersträvat att öka patientsäkerheten vid överlämnande av patient, varav det mest vedertagna är SBAR som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation. Syftet med denna studie var att beskriva hur kommunikationsverktyget SBAR påverkar patientsäkerheten vid överlämnandet av patient inom akutsjukvården. Metoden för studien var en litteraturöversikt med en systematisk ansats med både kvantitativ och kvalitativ design. Litteratursökning utfördes systematiskt i databaserna CINAHL och PubMed och data analyserades utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys standardiserade integrerade analysmetod. Resultatet presenterades i tre kategorier vilka var: Kvalitativ överlämning med SBAR, Patientsäkerheten ökade med SBAR och Överlämningstiden förlängdes utan att påverka patientsäkerheten. Samt två underkategorier: SBAR ökade kvaliteten på patientöverlämningen och Strukturen påverkade patientöverlämningens kvalitet. SBAR gav en förbättrad och mer patientsäker patientöverlämning men överlämningsstrukturen påverkades både positivt och negativt samt tidsåtgången för patientöverlämnandet ökade.  Studiens slutsats var att SBAR i stor utsträckning ökade patientsäkerheten genom att ge en mer kvalitativ patientöverlämning och genom att förbättra mätbara och upplevda patientsäkerhetsaspekter. Likväl gav SBAR också viss negativ påverkan på patientsäkerheten. / Good communication is quality assurance of good care. During patient handover communication is tested and there is a risk that information is lost or interpreted differently. It has been shown in previous studies that healthcare injuries occur due to a lack of communication and that in emergency healthcare the risk is even higher for patient safety incidents. With the help of various communication tools Swedish healthcare has strived to increase patient safety when handing over patients, of which the most accepted is SBAR which stands for Situation, Background, Assessment and Recommendation. The purpose of this study was to describe how the communication tool SBAR affects patientsafety during the handover of patients in emergency healthcare. The method for the study was a literature review with a systematic approach with both quantitative and qualitative design. A literature research was systematically performed in the CINAHL and PubMed databases and the data were analyzed based on Bettany-Saltikov and McSherry's standardized integrated analysis method. The results were presented in three categories which were: Qualitative handover with SBAR, Patient safety increased with SBAR and Handover-time was extended without affecting patient safety. As well as two subcategories: SBAR increased the quality of patient handover and Structure affected the quality of patient handover. SBAR provided an improved and more patient-safe patient handover but the handover structure was affected both positively and negatively and the time required for patient handover increased. The study's conclusion was that SBAR increased patient safety to a large extent by providing a more qualitative patient handover and through measurable and perceived patient safety aspects. Nevertheless SBAR also had some negative impact on patient safety.

Bakgrund: Ett av de mest kritiska momenten inom vården, där risken för hotadpatientsäkerhet är som störst, är vid överrapportering av kritiskt sjuka patienter. SBAR är enstandardiserad överrapporteringsmodell som rekommenderas att användas inom all hälso- ochsjukvård och anses stärka patientsäkerheten. Aktuell forskningen går dock isär om SBAR ären bra överrapporteringsmodell. Den fungerar bra vid övningar men sämre i praktiken. Akutatidskritiska situationer anses ha en tydlig påverkan på användandet av SBAR. Komplexiteten idessa situationer anses inte tillräckligt utforskad och det behövs mer forskning om vad sompåverkar ambulanssjuksköterskors användande av SBAR. Syfte: Syftet är att beskriva vad som påverkar användandet av SBAR vid överrapportering avkritiskt sjuka patienter till vårdpersonal på akutrummet. Metod: Kvalitativ deltagande observationsstudie med efterföljande intervju med induktivansats. 20 stycken observationer utfördes på ett akutrum med intervjuer som utfördes direktefteråt. Den insamlade datan analyserades manifest med Graneheim och Lundmans (2004)kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I intervjuernas resultat framkom två kategorier: Inre och Yttre faktorer och iobservationernas resultat framkom en kategori: Yttre faktorer. Inre faktorer beskriverambulanspersonalens egna påverkan på SBAR där förberedelser och justeringar av SBARhade störst påverkan. Yttre faktorer beskriver hur vårdpersonalens mottagande av rapport påakutrummet och arbetsmiljön påverkade ambulanspersonalens användande av SBAR. Slutsats: Resultatet visar på inre och yttre faktorer som både underlättar och försvårarambulanspersonalens överrapporteringar. Denna förståelse kan leda till förbättrat användandeav SBAR och därför en ökad patientsäkerhet. / Bakground: A critical moment where the risk to patient safety is high is during handover ofcritically ill patients. SBAR is recommended for use across all healthcare settings and isbelieved to increase patient safety. However, current research diverges on whether SBAR is agood model. It performs well in exercises but not as good in practice. Acute time-criticalsituations are considered to influence the use of SBAR. The complexity of these situations isdeemed insufficiently explored and further research about factors influencing ambulancenurses use of SBAR is needed. Aim: The aim of this study is to describe the factors influencing the use of SBAR duringhandover of critically ill patients to healthcare personnel in the emergency room. Method: Qualitative participatory observational study followed by interviews using aninductive approach. Twenty observations were conducted in an emergency room followed byinterviews. The collected data was analyzed manifest and by using Graneheim and Lundmans(2004) qualitative content analysis method. Results: The interviews revealed two categories: Internal factors and external factors. Theobservations revealed one category: External factors. Internal factors describes theambulance personnel´s own influence on SBAR, where preparations and adjustments toSBAR had the greatest impact. External factors describes how the reception of the patienthandover and the work environment affected the ambulance personnel´s use of SBAR. Conclusion: The result indicates that internal and external factors both facilitates and hinderambulance personnel´s handovers. This understanding can lead to improved use of SBAR andthus increase patient safety.

Bakgrund: Akutsjukvård bedrivs under dygnets alla timmar, oberoende av verksamhet och plats och innefattar både ambulanssjukvård och akutmottagningar där legitimerade sjuksköterskor eller kvalificerad personal arbetar. Överlämningen innebär en process som involverar överförande av information samt en övergång av vård till nästa vårdgivare. Utifrån kvaliteten på överlämningen och den rapport som ges från ambulanspersonal till sjuksköterska på akutmottagning skapas förutsättningar för patientens fortsatta vård. Överrapporteringen kan ske på flera olika sätt och flera aspekter kan påverka denna process som involverar både ambulanspersonal, sjuksköterskor på akutmottagning och patienten. Syfte: Syftet var att belysa sjukvårdspersonalens upplevelser av överrapportering då patienter anländer med ambulans till akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv design. Artiklar har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Dataanalysen utfördes utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Det gemensamma omhändertagandet, Arbetet mot samma mål, Vikten av en god relation samt Omgivningens betydelse. Slutsats: Överrapporteringen behöver struktureras för att sjukvårdspersonalen ska arbeta på ett mer enhetligt sätt. En ökad förståelse för varandras arbetssituation och ett bättre samarbete mellan sjukvårdspersonal kan leda till en ökad patientsäkerhet. Genom en förbättrad kommunikation och en involverad patient i överrapporteringen kan kvaliteten förbättras och förlust av viktig data minska. / Background: Emergency care is provided around the clock, regardless of activity and location, and includes both ambulance care and emergency department where registered nurses or qualified staff work. The handover is a process that involves the transfer of information and transfer of care to the next care provider. Based on the quality of the handover and the report given from ambulance staff to the nurse in the emergency department, conditions are created for the patient’s continued care. There are several aspects that can affect the handover in the process that involves both ambulance staff, nurses in the emergency department and the patient. Aim: The aim of the study was to illustrate healthcare staff’s experiences of handover when patients arrive by ambulance to the emergency department. Method: Systematic literature study with qualitative method. The articles were searched in the databases PubMed and Cinahl. Data were analyzed based on Bettany-Saltikov and McSherry’s description of qualitative content analysis. Results: The result included four main categories: The common care, Working towards the same goal, The importance of a good relationship and The importance of the environment. Conclusion: The handover needs to be structured so that the healthcare staff can work in a more homogenous way. An increased understanding of each other's work situation and a better collaboration between the healthcare staff can lead to increased patient safety. Through improved communication and the patient involved in the handover the quality can be improved and the loss of important data can be reduced.

Bakgrund: Akutsjukvårdens syfte är att tillgodose personer som drabbats av akut skada eller sjukdom en god och säker vård genom hela den akuta vårdkedjan. Brister inom hälso- och sjukvården leder årligen till att patienter skadas. Förutom stort lidande hos patienter och anhöriga belastar detta ett redan hårt pressat vårdsystem. I vårdövergångarna kan misstag eller missförstånd ske som gör att information som ges tolkas olika eller helt går förlorad. För att kunna arbeta förebyggande och minimera antalet vårdskador för patienterna måste risker samt vart dessa uppstår synliggöras. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerhetsrisker vid patientens övergång från ambulanssjukvård till akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt med en systematiskt ansats där 15 vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna kvalitetsgranskades innan inkludering för att säkerställa ett resultat av god kvalitét. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Det framkom patientsäkerhetsrisker kopplades till brister i organisationen och bristande förvaltande av vårdrelationen. Organisatoriska brister var förlust av information om patientens tillstånd, bristande fokus på patienten och dennes omvårdnadsbehov. Avsaknad av tydlighet kring vem som bar ansvaret för patienten och dennes vård i vårdövergången samt risker för patienten kopplade till personalens kompetens. Bristande förvaltande av vårdrelationen manifesteras genom avsaknad av samsyn kring patientens situation och sjukdomsförlopp samt bristande bemötande gentemot patienter som ofta besökte akutmottagningen och/eller var i behov av ambulans. Slutsats: För att kunna säkerställa en patientsäker vård förutsätter det att det finns organisatoriska förutsättningar samt att patienten sätts i fokus. Idag ses flera patientsäkerhetsrisker och det behöver ske en förändring i akutsjukvårdens organisation och förhållningssätt för att kunna säkra en god vård för patienten. / Background: The purpose of emergency healthcare is providing people who have suffered an acute injury or illness a good and safe care throughout the emergency care chain. Deficiencies in healthcare lead to patients being injured annually. In addition to suffering patients and relatives, this burdens an already hard-pressed healthcare system. In care transitions, mistakes or misunderstandings can occur, which means information given is interpreted differently or is lost. To be able to work preventively and minimize the number of care injuries for patients, risks and where they occur must be made visible. Aim: The aim was to highlight patient safety risks during the patients transfer from ambulance care to the emergency department. Method: A literary review using a systematic approach including 15 research articles was used. The articles were quality checked before being included to secure a result with a good quality. The result was concluded through an integrated analysis. Results: Patient safety risks were identified linked to deficiencies in the organization and lack of management of the care relationship. Organizational deficiencies were lost of information about the patient’s condition, lack of focus on the patient and their care needs. Lack of clarity of who was responsible for the patient and patients care during the care transition and risks for the patient linked to staff competence. Lack of management of the care relationship manifested through lack of consensus for the patient’s situation and course of disease and lack of treatment toward patients that often visited the emergency department and/or needed an ambulance. Conclusion: To ensure patient safety, there needs to be organizational prerequisites and focus on the patient. Today, major patient safety risks are seen and there needs to be a change in the organization and the approach of emergency healthcare to ensure good care for the patient.

Bakgrund: Rapporten är ett värdefullt verktyg för sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal och används dagligen. Rapporteringen kan ske både muntligt och skriftligt. Det finns strukturerade kommunikationsverktyg, såsom SBAR. Både WHO och Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvårdspersonalen ska använda SBAR. Rapporteringen är ett riskfyllt moment ur ett patientsäkerhetsperspektiv och det finns visst eller stort förbättringsbehov. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av rapportering. Metod: Litteraturstudien inkluderar elva kvalitativa studier. Databassökningen gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, Scopus och PsycInfo. Artiklarna har lästs, kvalitetsgranskats med en modifierad granskningsmall och analyserats. I innehållsanalysen framkom 127 koder som placerades i kategorier och slutligen i teman. Resultat: Två teman och åtta kategorier togs fram. Under temat organisation och struktur framkom det att kommunikationsstruktur efterfrågades vid rapportering, organisationen prioriterar inte rapporteringen och hög arbetsbelastning och stress påverkade rapporteringen negativt. Under temat relationer och störande moment framkom det att skillnader fanns mellan den erfarna och oerfarna sjuksköterskans rapport, avbrott och andra störande moment såsom frågor mitt i rapporteringen påverkade rapporten negativt samt att tillit var en bidragande faktor för en lyckad rapport. Konklusion: Rapporteringen var värderad eftersom den hjälpte sjuksköterskorna att prioritera och planera arbetsdagen. Det framkom att det fanns risker för patientsäkerheten vid rapporteringen. Det kom även fram vad sjuksköterskorna karaktäriserar som en bra rapportering. När det förekom brister äventyrades patientsäkerheten och möjligheten till god omvårdnad. / Background: The shift report is a valuable tool for nurses and other health care professionals, which is used on a daily basis. The handover can be delivered both verbally and in writing. There are structured communication tools, such as SBAR, which are recommended for use by health care professionals by WHO and Socialstyrelsen. The shift report is a risky element from a patient safety perspective and there is some or considerable need for improvement. Aim: To enlighten nurses’ experiences of handover. Method: The literature review includes eleven qualitative studies. The search was done in the databases PubMed, Cinahl, Scopus and PsycInfo. The articles have been read, quality controlled and analysed. In the content analysis 127 codes were found and placed into categories and themes. Result: Two themes and eight categories emerged. The theme organisation and structure showed that a communication structure was requested, the organisation did not prioritise handover, and high workload as well as stress had a negative effect on the handover. The theme relationships and disturbing elements showed that there were differences in the handover between an experienced and an unexperienced nurse, interruptions and other disturbing elements, such as questions in the middle of the shift report, had a negative effect on the handover, and, finally, that trust was a contributing factor for a successful shift report. Conclusion: The handover was valued since it helped the nurses to prioritise and to plan their day. It showed that there were risks for the patient safety with the shift report. It also showed what the nurses’ characterise as a good handover. When deficiencies emerged, the patient safety was jeopardised and so was the possibility for good nursing.

Bakgrund: Informationsöverföring sker kontinuerligt i den perioperativa vården. Det anses vara ett riskmoment när patient och information överförs till ny personal och vårdenhet. Kontinuitet, kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet uppnås genom att operationssjuksköterskan initierar och genomför adekvat informationsöverföring i samband med patientens kirurgiska ingrepp. Syfte: Var att belysa den perioperativa sjuksköterskans upplevelser av informationsöverföring, pre- och postoperativt. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet påvisade att det fanns flertalet brister i den perioperativa informationsöverföringen och att den upplevdes som komplex. Resultatet redovisades i tre huvudkategorier; Utspridd och bristfällig information, Förutsättningar för informationsöverföring samt Människans inverkan på informationsöverföring. Slutsats: Många faktorer påverkar informationsöverföringen pre- och postoperativt utifrån den perioperativa sjuksköterskans upplevelser. Då medlemmar av det kirurgiska teamet inte alltid medverkar vid den postoperativa patientöverlämningen  finns en risk för att kirurgisk information kan gå förlorad. När  informationsöverföringen brister kan det ge upphov till negativa konsekvenser för patienten. / Background: The transfer of information within perioperative care, is a continuous process. When a patient, together with the relevant patient-information is transferred to a new carer and care unit, there is considered to be an element of risk involved. Continuity, quality, efficiency and patient safety will be achieved when the operating theatre nurse initiates and implements an adequate transfer of information, in connection with the patient’s surgical procedure. Aim: To illustrate how perioperative nurses experience the pre and postoperative transfer of information. Method: A systematic literature review in accordance with  Bettany-Saltikov and McSherry (2016).  The result is based on an analysis of twelve qualitative, scientific articles. Results: The study results demonstrate that there are several deficiencies during the transfer of perioperative information, and that it is perceived as complex. The results are presented in three main categories; Scattered and inadequate information, Prerequisites for information transfer and The human influence on information transfer. Conclusion: Based on the experiences of the perioperative nurses, there are many factors which influence the pre and postoperative transfer of information. As members of the surgical team do not always participate in the postoperative patient handover, there is a risk that surgical information may be lost. There can be negative consequences for the patient when the transfer of information is inadequate.