Operationssjukvård krävs under natten för att säkerställa vården och hjälpa patienter inom rimlig tid.  Operationssjuksköterskan i operationsteamet arbetar tillsammans med opererande läkare med det kirurgiska tillvägagångssättet, samt ansvarar för patientens perioperativa vård. Syftet med denna intervjustudie var att belysa operationssjuksköterskornas upplevelser av att arbeta nattskift på en operationsavdelning. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex operationssjuksköterskor på ett medelstort sjukhus i Sverige, och efter en kvalitativ innehållsanalys av materialet framkom sex kategorier; Nattens ryggrad – teamarbetet, Natten – vårdandets tid, På Natten – alltid redo, Natten blir till dag, Natten – tidens tand samt Nattens charm. Studiens resultat speglade operationssjuksköterskornas upplevelser av att teamarbetet utgjorde grunden för ett patientsäkert arbete under nattskiftet samt att operationssjuksköterskorna fick en förbättrad möjlighet att fokusera på omvårdnaden och kommunikationen med patienten under natten. Det krävdes även konstant handlingsberedskap inför oväntade situationer, och arbetet under natten var under förändring då fler av dagskiftets operationer sköts över till natten. Operationssjuksköterskorna upplevde även att arbetet under natten blev svårare då de blev äldre, men att arbetet under nattskift ändå upplevdes som roligare än dagskiftet. Således kunde det tolkas att nattskiftet hade en inverkan på operationssjuksköterskornas arbete, då arbetet kunde vara fysiskt och psykiskt ansträngande vilket även kunde ha en inverkan på patientsäkerheten. Nattskiftets speciella karaktär och med ett närmare teamarbete resulterande ändå i att arbetet utfördes med kvalitet samt att operationssjuksköterskorna upplevde arbetet som roligare, vilket fick dem att välja att fortsätta arbeta nattskift.

Introduktion: Förebyggande och korrekt utförda omvårdnadsåtgärder är en del av operationssjuksköterskans arbete. Operationssjuksköterskan arbetar utifrån den perioperativa vårdprocessen med att planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder. Återkoppling har visat sig förbättra omvårdnad och utveckla professionen. I litteraturen finns få studier om hur operationssjuksköterskor upplever återkoppling under den perioperativa vårdprocessen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av återkoppling och upplevelse av återkopplingens betydelse för utveckling av professionen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. 11 operationssjuksköterskor i åldern 26-60 år och med erfarenhet som operationssjuksköterska mellan 7 månader och 36 år inkluderades, alla var kvinnor. Resultat: Operationssjuksköterskorna önskade mer återkoppling både för professionens utveckling i stort och för förbättrad utvärdering av egna utförda omvårdnadsåtgärder. All återkoppling upplevdes positivt. Avsaknad av samarbete mellan vårdenheter påverkade möjligheten till återkoppling negativt. Brist på återkoppling ledde till eget sökande av återkoppling på utförda omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Genom återkoppling kan operationssjuksköterskorna få svar på sina utförda omvårdnadsåtgärder. Återkoppling till operationssjuksköterskan behöver implementeras och utvecklas i det dagliga arbetet. / Introduction: Preventive and correctly taken nursing measures is part of the operating theatre nurse´s work. The operating theatre nurse´s work with the perioperative process by planning and implementing the nursing measures and evaluating them. Feedback has been shown to improve the care and develop the profession. There are few studies in the literature about the operating theatre nurses experience of feedback during the perioperative process. Aim: The aim of this study was to describe the operating theatre nurse´s experience of feedback and the importance of the feedback for the development of the profession. Method: A qualitative study with semi-structured questions has been analyzed with a qualitative content analysis. 11 operating theatre nurses in the age 26-60 years with the experiences an operating theatre nurse from 7 month to 36 years participated, all were women. Results: The operating theatre nurses experienced that it would be significant with more feedback, both for the development of the profession and to improve the evaluation of taken nursing measures. All feedback was positive. Lack of cooperation between care units affected the possibility of feedback negatively. The lack of feedback led them to seeking feedback of nursing measures by themselves. Conclusion: Through feedback the operating theatre nurses can get answer of their taken nursing measures. The feedback to the operating theatre nurses need to be implemented and develop in the daily work.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsens drabbas ca 110 000 patienter eller 8% av alla i den somatiska sjukhusvården av en vårdskada. En vårdskada är en undvikbar skada och patientsäkerhet är då att skydda patienten mot denna skada. En operationsavdelning är en komplex enhet med högteknologisk utrustning där många specialiteter och yrkeskategorier ska samordnas och arbeta i team för att patienten ska få en säker vård. Operationssjuksköterskan ska arbeta för en god och patientsäker perioperativ omvårdnad. Kärnan i operationssjuksköterskans omvårdnadsarbete är att säkerställa patientens säkerhet under operation och att arbeta förebyggande genom att tänka på allt som kan gå fel under en operation. Men vad som tillhör operationssjuksköterskans ansvarsområde och hur vederbörande kan säkerställa patientsäkerhet inom perioperativ omvårdnad behöver belysas och analyseras bättre.Syfte: Att belysa operationssjuksköterskans uppfattning om patientsäkerhet inom perioperativ omvårdnad i en svensk kontext.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 operationssjuksköterskor på ett mellanstort sjukhus i Södra Sverige. Intervjuernas innehåll analyserades med innehållsanalys.Resultat: Följande kategorier framkom i resultatet; Klinisk kompetens, Kommunikation, Vårdmiljö och Kompetensutveckling med elva underkategorier. Dessa kategorier reflekterade hur operationssjuksköterskorna uppfattade patientsäkerhet i förhållande till sin roll och ansvarsområden inom den perioperativa omvårdnaden.Slutsats: Resultatet indikerar att operationssjuksköterskan uppfattar att det huvudsakliga ansvarsområdet inom perioperativ omvårdnad är hygien och att bevara steriliteten och inom detta område försöker arbeta för att förhindra vårdskador och ge patienten en säker vård. Det finns dock omständigheter i organisationen på operationsavdelningen, i teamet och bristande respekt för operationssjuksköterskans kompetens som försvårar det arbetet. / Background: The National Board of Health and Welfare estimates that 110 000 patients or 8% of all patients in the somatic hospital care are affected by health care errors. A health care error is an avoidable damage and patient safety are defined to protect patient against damage. An operation theatre is a complex environment with advanced technical equipment. Interdisciplinary groups of health professionals work together in teams to deliver safe care for the patients. The operating theatre nurse shall work to give the patient safe perioperative nursing. The core of their work is to ensure patient safety during surgery, managing risks and preventing harm. However, to analyze and illuminate the responsibility of the operating theatre nurses work to secure patient safety during perioperative nursing seems to be scarcely investigated.Aim: The aim of this study was to illuminate the operating theatre nurses perceptions of patient safety in perioperative nursing in a Swedish context.Method: Qualitative semi structured interviews were conducted with 14 operating theatre nurses in a hospital in the South of Sweden. The data was analyzed using content analysis.Results: These categories were identified in the results; clinical competence, communication, care environment and skills development with eleven subcategories. These categories reflected how the operating theatre nurses perceived patient safety related to their role and responsibility in perioperative nursing.Conclusion: The result indicates that these operating theatre nurse perceive that the main responsibility in perioperative nursing is hygiene and to preserve sterility. Furthermore, work to prevent health care error and to give the patient safe care. There are circumstances in the organization of the operation theatre, in the team and lack of respect for the operating theatre nurses competence that complicates that work.

Bakgrund: Både nationellt och internationellt råder idag en brist på operationssjuksköterskor vilket leder till ökade väntetider till operation och ett lidande för patienten. Bristen på operationssjuksköterskor gör det angeläget att undersöka synen på yrket och om yrket behöver synliggöras för att eventuellt öka intresset för specialisering. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans profession. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag baserad på webbenkät med öppna och slutna svarsalternativ. Resultat: Deltagarnas uppfattning är att de har god kunskap om operationssjuksköterskans profession. Yrket anses vara viktigt, fysiskt krävande och dolt för sjuksköterskor utanför operationsavdelningen. Konklusion: Operationssjuksköterskan anses vara viktig för patientsäkerheten och arbetar i nära samarbete med läkare och övriga vårdteam. Trots att sjuksköterskor anser att de har kunskap om yrkesrollen anses yrket som okänt och det finns behov av att ytterligare synliggöra operationssjuksköterskeyrket. / Background: There is a shortage specialized nurses both national and international which leads to increasing waiting time for surgery and a suffering for the patient. The lack of operating theater nurses makes it important to examine how the profession is seen and if it needs to be illuminated to make it more interesting. Purpose: The purpose was to examine nurses' perceptions of the operation theatre nursing profession. Method: A descriptive cross-sectional study with a quantitative approach containing qualitative elements based on web survey with open and closed response options. Result: Nurses consider the knowledge of the operating nursing profession to be satisfactorily. The profession is considered as important, physical demanding and unknown for nurses outside the operating ward. Conclusion: The operating theater nurse is considered as important for the patient safety and is an important part of the surgical team. Despite that nurses consider themselves having knowledge of the profession the operating theater nurse is considered a hidden profession and there is a need to further make the profession visible.

Bakgrund Säker vård ingår i de sex kärnkompetenserna, detta innebär att undvika vårdrelaterade skador vid kirurgiska ingrepp och i förlängningen minska patientens lidande. Säkerhetsarbete är grundläggande i arbetsuppgifterna hos en operationssjuksköterska. Den vanligaste orsaken till vårdskador är brist i kommunikationen mellan olika professioner. Syfte Att beskriva hur operationsteamet upplever att faktorer påverkar kommunikationen i teamet på operationssalen. Metod Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats. 20 kvalitativa artiklar inkluderades. Litteraturanalysen har genomförts i fyra huvudsteg och presenteras som beskrivande syntes. Huvudresultat I denna studie presenteras de faktorer som operationsteamet upplever främja kommunikationen samt hämmar kommunikationen på operationssalen. En vänlig atmosfär var en faktor som upplevdes främja kommunikationen. Det resulterade i att teammedlemmarna vågade ställa frågor och uttrycka sina åsikter. De faktorer som upplevdes som hämmande för kommunikation var bland annat att det spelades musik eller att det var hög ljudnivå på operationssalen. Slutsats De faktorer som operationsteamet upplevde som främjande för kommunikationen upplevdes bidra till en öppen kommunikation och respekt för varandra. De faktorer som operationsteamet upplevde som hämmande bidrog till att deltagarna upplevde att det blev svårt att kommunicera med varandra och att kommunikationen uteblev eller blev störd. / Background Safe care is included in the six core competencies, this means avoiding care-related injuries during surgical procedures and, by extension, reducing the patient's suffering. Safety work is fundamental in the duties of an operating theatre nurse. The most common cause of medical injuries is a lack of communication between different professions. Aim To describe how the operating team experiences that factors affect communication in the team in the operating room. Method Qualitative literature study with a systematic approach. 20 qualitative articles were included. The literature analysis has been carried out in four main steps and is presented as a descriptive synthesis. Main results In this study, the factors that the operating team experiences to promote communication as well as inhibit communication in the operating theater are presented. A friendly atmosphere was a factor that was experiences to promote communication. This resulted in the team members daring to ask questions and express their opinions. The factors that were experiences as inhibiting communication were, among other things, that music was played or that there was a high noise level in the operating theatre. Conclusion The factors that the surgery team experienced as promoting communication were perceived to contribute to open communication and respect for each other. The factors that the operating team experienced as inhibiting contributed to the participants' perception that it became difficult to communicate with each other and that communication was absent or disrupted.

Introduktion: Det råder brist på operationssjuksköterskor nationellt vilket har lett till stängda operationssalar och långa vårdköer. Med detta examensarbete vill författarna skildra sjuksköterskors perspektiv och ge en djupare kunskap i deras syn på operationssjuksköterskans profession, och vad som skulle kunna öka deras intresse för att söka till specialistsjuksköterskeutbildningen mot operationssjukvård. Syfte: ​​Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans profession.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor med grundutbildade sjuksköterskor i åtta gruppintervjuer med sammanlagt 17 deltagare. Data analyserade enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier, med totalt fyra underkategorier. Den första huvudkategorin blev tvetydig kunskap som råder om operationssjuksköterskans profession med tillhörande underkategorier specifikt ansvar utifrån specialistkompetens samt otydlig kunskap och fysiskt krävande arbete. Den andra huvudkategorin blev öka intresse för specialistsjuksköterskeutbildning inriktning mot operationssjukvård, med underkategorierna bra anställningsvillkor och ha nära till utbildningsort samt synliggöra operationssjuksköterskans profession. Konklusion: Studiens resultat visade att operationssjuksköterskans profession inte är helt känd för alla sjuksköterskor. Det fanns olika uppfattningar som mer eller mindre stämmer in på vad operationssjuksköterskans kompetens innebär. I resultatet framkom även förslag på faktorer som skulle kunna öka sjuksköterskors intresse för operationssjukvård. / Introduction: There is a shortage of surgical nurses nationally, which has led to closed operating theaters and long medical care queues. With this degree project, the researchers want to portray nurses' perspectives and provide a deeper knowledge of their view of the operating theatre nurse's profession and what could increase their interest in applying for specialist nursing training against surgical care. Purpose: The purpose of the study was to describe nurses' perception of the operating theatre nurse's profession.  Method: A qualitative interview study with semi-structured questions with basic nurses in eight group interviews and a total of 17 participants. Data analyzed according to qualitative content analysis. Results: The results revealed two main categories, with a total of four subcategories. The first main category was ambiguous knowledge that prevails about the surgical nurse's profession with associated subcategories of specific responsibilities based on specialist competence as well as unclear knowledge and physically demanding work. The second main category was to increase interest in specialist nursing training focusing on surgical care, with the subcategories of good employment conditions and being close to the place of training and making the surgical nurse's profession visible. Conclusion: The results of the study showed that the profession of operating theatre nurse is not completely known to all nurses. There were different perceptions that are more or less correct in what the surgical nurse's competence entails. The results also revealed suggestions for factors that could increase nurses' interest in surgical care.

Introduktion: Operationssjuksköterskan ansvarar för patientens omvårdnad under den perioperativa processen och den ska bedrivas utifrån personcentrerad omvårdnad (PCO). I den högteknologiska miljön fungerar operationssjuksköterskan som en länk mellan tekniken och patienten. Endast ett fåtal studier belyser operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad och behovet av ett omvårdnadsinriktat arbete inom operationssjukvården kan ifrågasättas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av vad som utmärker perioperativ omvårdnad. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom reflexiva intervjuer av tio operationssjuksköterskor från två operationskliniker. Intervjuerna baserades på en upplevd situation av perioperativ omvårdnad. Dataanalysen genomfördes utifrån innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskornas upplevelser av perioperativ omvårdnad kan sammanfattas i en huvudkategori: Patientsäker omvårdnad. Tre generiska kategorier framkom: Bevara patientens värdighet, Samordna och kontrollera patientens vård samt Skydda patientens kropp. Operationssjuksköterskorna beskrev hur de arbetade utifrån patientens individuella behov samt hade operationsmetodiska och medicintekniska kunskaper vilket förhindrade vårdskador hos patienten. Konklusion: Den perioperativa omvårdnaden utmärks av att operationssjuksköterskorna genom sina specifika kunskaper samordnar och kontrollerar patientens vård, skyddar patientens kropp och medverkar till en bevarad värdighet hos patienten vilket bidrar till en patientsäker vård. Enligt riktlinjer ska den perioperativa omvårdnaden vara personcentrerad vilken den delvis är men ytterligare evidens kring PCO perioperativt skulle vara betydelsefullt. / Introduction: The operating theatre nurse (OTN) is responsible for the patient’s care during the perioperative process and it should be conducted on the basis of person-centered care (PCC). In the high-tech environment the OTN work as a link between technology and the patient. Only a few studies illustrate the OTN’s perioperative care and the need for a care-oriented work in the operating room is questionable. Aim: The aim of the study was to describe OTNs' experiences of the characteristics of perioperative nursing. Method: The study was a qualitative interview study with an inductive approach. The data was collected through reflexive interviews of ten OTNs’ from two surgical clinics. The interviews were based on a perceived situation of perioperative care. Data analysis was carried out with content analysis. Result: The OTNs' experiences of perioperative care can be summarized in one key category: Patient safe care. Three generic categories emerged: Preserving the patient's dignity, Coordination and control of the patient’s care and Protect the patient's body. The OTNs’ described how they worked according to individual patient needs and had specific operating and technical knowledge which prevented the emergence of health damage to the patient. Conclusion: The perioperative nursing characterized by the OTNs’ through their specific knowledge coordinates and controls the patient's care, protect the patient's body and contributes to the preservation of the patient’s dignity, which contributes to a patient safe care. According to the guidelines, the perioperative care should be person-centered which it partly is but further evidence regarding perioperative PCC would be significant.

Bakgrund: På en operationssal är teamarbetet viktigt, dels för att arbetet ska fungera men också för att säkerställa patientsäkerheten. En viktig aspekt i teamarbetet är att de perioperativa sjuksköterskorna känner att de andra i teamet har förståelse för deras arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med studien var att belysa perioperativa sjuksköterskors upplevelser av teamarbetet utifrån förståelse för deras arbetsuppgifter. Metod: En kvalitativ induktiv intervjustudie genomfördes med 16 perioperativa sjuksköterskor från tre små till mellanstora sjukhus i södra Sverige. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ latent innehållsanalys. Resultat: Studien visar att det finns flera saker som påverkar teamarbetet och sjuksköterskorna upplever att även om förståelsen för deras arbete från andra teammedlemmar oftast är bra, finns det möjligheter till förbättring. Ur resultatet framträdde det övergripande temat självständighet förutsätter delaktighet, med kategorierna yrkesroll, samverkan, arbetsmiljö och patientsäkerhet och därtill hörande underkategorier. Slutsats: Nyttan är att ge perioperativ personal en insikt i vad som kan underlätta teamarbetet. Det behövs fortsatt forskning inom ämnet, men det är också viktigt att utbildningar och arbetsplatser satsar på att träna teamarbete för att öka kunskapen och förståelsen mellan professionerna. / Background: In an operating theatre teamwork is important, partly to get the job done, but also to ensure patient safety. An important aspect of teamwork is that perioperative nurses feel that the other members of the team understand their work assignments. Aim: The aim of this study was to highlight perioperative nurses' experiences of teamwork based on an understanding of their work assignments. Method: A qualitative inductive interview study was conducted with 16 perioperative nurses from three small to medium-sized hospitals in southern Sweden. The data were analyzed based on a qualitative latent content analysis. Results: The study shows that there are several aspects that affect teamwork and nurses feel that although understanding of their work assignments from other team members usually are good, there are possibilities for improvement. The overall theme independence requires participation emerged from the result, as well as the categories profession, collaboration, work environment and patient safety with related subcategories. Conclusion: To give perioperative personnel an insight into what might facilitate teamwork can be beneficial.  Further research on the topic is required, but it is also important that schools and workplaces practice teamwork to increase knowledge and understanding between different professions.

Bakgrund: Aktuell forskning visar hur användning av intraoperativ kommunikation kan medföra positiva effekter för både patienter och operationssjuksköterskor. Dock saknas forskning om hur användningen ser ut i praxis. Syfte: Syftet med denna studie var att med stöd i yrkets kompetensbeskrivning observera hur operationssjuksköterskor använder sig av intraoperativ kommunikation med patienter i det kliniska arbetet samt orsaker till att kommunikation eventuellt inte används. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ, etnografisk observationsstudie. 20 observationer av operationssjuksköterskor på ett sjukhus i norra Sverige genomfördes och materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet utmynnande i tre kategorier: Att kommunicera, Att ge personcentrerad vård samt Att påverkas av arbetsmiljön, och åtta underkategorier: Att ge information, Att föra en intraoperativ dialog, Att bygga en tillfällig relation, Att identifiera omvårdnadsbehov, Att vara engagerad, Att vara frånvarande, Att ha andra arbetsuppgifter och Att påverkas av tid. Slutsats: Resultatet av denna studie tyder på att intraoperativ kommunikation knappt används i klinisk verksamhet idag och att operationssjuksköterskor av olika anledningar oftast backar undan och låter andra teammedlemmar ansvara för det nära omvårdnadsarbetet. / Background: Current research shows how the use of intraoperative communication can lead to positive effects for both patients and operating theatre nurses. However, research is missing regarding the use in practice. Aim: The aim of this study was to observe, with the support of the competence description of the profession, how operating theatre nurses use intraoperative communication with patients in their clinical work, and reasons why communication possibly is not used. Method: The study was performed as a qualitative, ethnographic, observational study. 20 observations of operating theatre nurses at a hospital in northern Sweden were made, and the material was analyzed through content analysis. Findings: The analysis of the material led to three categories: To communicate, To perform person-centered care and To be influenced by the working environment, and eight sub-categories: To provide information, To conduct an intraoperative dialogue, To build a temporary relationship, To identify caring needs, To be committed, To be absent, To have other duties and To be affected by time Conclusion: The findings of this study indicate that intraoperative communication is rarely used in clinical work today, and that operating theatre nurses, for different reasons, usually take a step back and let the other team members take responsibility for the intraoperative nursing.

Bakgrund: Operationssjukvården kännetecknas av en högteknologisk arbetsmiljö där operationssjuksköterskan har ett stort ansvar för patienten. Fokus är att se och skydda hela patienten för att förebygga vårdlidande till följd av vårdskada. Genom att ha ett vakande öga på omgivningen kan olika riskfaktorer förebyggas. Det finns omfattande forskning som berör området, men det är sparsamt studerat utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter och hur hen anser att olika faktorer pre- och intraoperativt kan påverka patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att utifrån operationssjuksköterskans erfarenheter synliggöra  faktorer som påverkar patientsäkerheten pre- och intraoperativt. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). För att få en djupare tolkning och förståelse av valt problemområde användes en induktiv och kvalitativ ansats. I analysen ingick tolv stycken vetenskapliga artiklar som sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet visade att det fanns många faktorer som spelade en betydande roll för patientsäkerheten, både pre- och intraoperativt. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet; arbetsmiljöns betydelse, teamets betydelse, planering och förberedelse och yrkesspecifik kompetens. Slutsats: Att arbeta som operationssjuksköterska innebar att ha fullt fokus på både patienten och omgivningen för att på så vis förebygga riskfaktorer. Det fanns flera faktorer som påverkade patientsäkerheten pre- och intraoperativt, både positiva och negativa. En faktor var att arbetsmiljön speglades av hög arbetsbelastning och stress vilket var ett stort bekymmer. En annan faktor visade att samarbetet inom operationsteamet påverkades av hur vi bemöter varandra. Genom att bemöta varandra med respekt främjades ett gott samarbete och därmed en säkrare vård. / Background: The surgical care is characterized by a hich-tech work environment where the operating theatre nurse has a great responsibility for the patient. The focus is on seeing and protecting the entire patient in order to prevent suffering of the patient as a result of adverse event. By keeping a watchful eye on the environment various risk factors can be prevented. There is a lot of research that concerns the area, but it is very sparingly studied on the basis of the operating theatre nurse experiences and how they consider that different factors pre- and intraoperatively affect patient safety. Purpose: The purpose was to make visible factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, based on operating theatre nurse experiences. Method: A systematic literature review was conducted in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). In order to get a deeper interpretation and understanding of the chosen problem area, an inductive and qualitative approach was used. The analysis included twelve scientific articles that were compiled into a result. Result: The result showed that there were many different factors that played a considerable role in patient safety, both pre- and intraoperatively. Four main categories emerged from the result; the importance of the working environment, the importance of the team, planning and preparation and professional-specific skills. Conclusion: Working as an operating theatre nurse meant having full focus on both the patient and the environment in order to prevent risk factors. There were several factors that affect patient safety pre- and intraoperatively, both positive and negative. One factor was that the working environment was characterised by high workload and stress, wich was a major concern. Another factor showed that the cooperation within the operation team was influenced by how we respond to each other. By responding to each other with respect, good cooperation and thus a safer care was promoted.