I den studerade landsbygdsregionen och i Sverige generellt finns det i dag en brist på tandläkare. Utredningar och genomlysningar visar att det inte kommer att vara ett bättre tillflöde på tandläkare i Sverige år 2035. Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa förståelse för tandläkarbristen och hur den kan hanteras utifrån vad som attraherar till yrket och arbetsplatsen i en landsbygdsregion. De städer som är mest tandläkartäta i Sverige är de som bedriver tandläkarutbildningen och avståndet mellan den studerade regionen och tandvårdshögskolorna gör att tandläkarna inte kommer i kontakt med den studerade regionen under sin studietid genom exempelvis praktik. Den studerade regionen arbetar med både kortsiktiga och långsiktiga strategier för att hantera tandläkarbristen. Internationell rekrytering är en av den studerade regionens strategier för att rekrytera tandläkare och representanter från den studerade regionen besöker mässor och universitet för att komma i kontakt med utländska tandläkare. Resultatet i denna studie tyder på att attraktionsfaktorerna till yrket och arbetsplatsen påverkas av erfarenheter och livssituationen för vilken tandläkarna befinner sig i. För nyexaminerade så lockar möjligheten till handledning, medan för internationella kandidater så är möjligheten till språkutbildning den mest förekommande attraktionsfaktorn. Resultatet visar på svårigheter att behålla internationellt rekryterade tandläkare i längden på grund av problem att interagera med samhället och få sociala kontakter.

Bakgrund: Både nationellt och internationellt råder idag en brist på operationssjuksköterskor vilket leder till ökade väntetider till operation och ett lidande för patienten. Bristen på operationssjuksköterskor gör det angeläget att undersöka synen på yrket och om yrket behöver synliggöras för att eventuellt öka intresset för specialisering. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors uppfattning om operationssjuksköterskans profession. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag baserad på webbenkät med öppna och slutna svarsalternativ. Resultat: Deltagarnas uppfattning är att de har god kunskap om operationssjuksköterskans profession. Yrket anses vara viktigt, fysiskt krävande och dolt för sjuksköterskor utanför operationsavdelningen. Konklusion: Operationssjuksköterskan anses vara viktig för patientsäkerheten och arbetar i nära samarbete med läkare och övriga vårdteam. Trots att sjuksköterskor anser att de har kunskap om yrkesrollen anses yrket som okänt och det finns behov av att ytterligare synliggöra operationssjuksköterskeyrket. / Background: There is a shortage specialized nurses both national and international which leads to increasing waiting time for surgery and a suffering for the patient. The lack of operating theater nurses makes it important to examine how the profession is seen and if it needs to be illuminated to make it more interesting. Purpose: The purpose was to examine nurses' perceptions of the operation theatre nursing profession. Method: A descriptive cross-sectional study with a quantitative approach containing qualitative elements based on web survey with open and closed response options. Result: Nurses consider the knowledge of the operating nursing profession to be satisfactorily. The profession is considered as important, physical demanding and unknown for nurses outside the operating ward. Conclusion: The operating theater nurse is considered as important for the patient safety and is an important part of the surgical team. Despite that nurses consider themselves having knowledge of the profession the operating theater nurse is considered a hidden profession and there is a need to further make the profession visible.

Bakgrund: En bransch där det i nuläget syns ett ökat behov av personal är förskoleverksamheten, vilket bland annat beror på pensionsavgångar. Det är dock idag inte lika många som utbildar sig till förskollärare med konsekvensen att det råder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har också medfört att det råder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det är betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, då de sökande kan ställa högre krav på både arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltså fler lediga jobb än det finns förskollärare.Syfte: Syftet är att skapa kunskap om och förståelse kring hur förskollärarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de värderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare. Syftet är också att undersöka hur kommunala arbetsgivare kan använda sig av Employer branding för att skapa en mer attraktiv arbetsplats och för att locka till sig nyutbildade förskollärare.Metod: För att genomföra vår undersökning har vi valt en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning för datainsamling.Resultat: Resultatet visar att samtliga faktorer värderas högt av förskollärarstudenter vid val av arbetsplats, samt vad en arbetsgivare bör erbjuda för att de ska vilja arbeta där. Mindre skillnader går dock att utläsa, bland annat värderades utvecklingsmöjligheter och relation till arbetskamrater högst medan pedagogisk inriktning värderades något mindre. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället