Invandringen har på senare år varit den största bidragande orsaken till den befolkningsökning som nu sker i landet. Det finns samtidigt en problematik med att invandrare har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Invandrares arbetsmarknadsetablering är av central betydelse att studeraför att kunna urskilja arbetsgivares synsätt kring detta och utifråndet kunna arbeta för en snabbare arbetsmarknadsetablering, vilket är nödvändigt för att kunna åtgärda den arbetskraftsbrist som finns i landet. Vård-och omsorgsbranschen är inget undantag, branschen står inför stora utmaningar där det finns ett stort behov av att rekrytera nya medarbetare. I Luleå kommun är behovet av personal med rätt kompetens stort inom vård-och omsorgssektorn och de beräknar att det kommer krävas många nya medarbetare till år 2025. Utifrån detta har jag i denna studie undersökt arbetsgivares syn på invandrares arbetsmarknadsetablering.Undersökningen har tillämpat en kvalitativ metod där sju intervjuer har genomförts med arbetsgivare som är verksamma inom Luleå kommun och som bedriver verksamheter som innefattar vård-och omsorg. Ämnesområdet har undersökts utifrån tre olika aspekter som är; Kommunikation, normer och värderingar och sociala nätverk. Utifrån dessa tre aspekter har jag identifierat möjligheter och hinder för invandrares arbetsmarknadsetablering.Resultatet av undersökningen visar att språket är den mest betydelsefulla faktorn för invandrares arbetsmarknadsetablering,i synnerhet för en snabb etablering. I takt med att språkkunskaperna ökar finns det en möjlighet till ett bredare socialt nätverk. Detta ökar dina chanser till att erhålla en anställning, då nätverksrekrytering är vanligt förekommande bland de arbetsgivare jag har intervjuat. Olika kulturella tillhörigheter ser arbetsgivarna som något positivt inom verksamheterna och således inget hinder. Däremot har det framkommit misstankar om att det kan förekomma fördomar gällande kulturell tillhörighetsomkan utgöra ett hinder för invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden.

I den studerade landsbygdsregionen och i Sverige generellt finns det i dag en brist på tandläkare. Utredningar och genomlysningar visar att det inte kommer att vara ett bättre tillflöde på tandläkare i Sverige år 2035. Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa förståelse för tandläkarbristen och hur den kan hanteras utifrån vad som attraherar till yrket och arbetsplatsen i en landsbygdsregion. De städer som är mest tandläkartäta i Sverige är de som bedriver tandläkarutbildningen och avståndet mellan den studerade regionen och tandvårdshögskolorna gör att tandläkarna inte kommer i kontakt med den studerade regionen under sin studietid genom exempelvis praktik. Den studerade regionen arbetar med både kortsiktiga och långsiktiga strategier för att hantera tandläkarbristen. Internationell rekrytering är en av den studerade regionens strategier för att rekrytera tandläkare och representanter från den studerade regionen besöker mässor och universitet för att komma i kontakt med utländska tandläkare. Resultatet i denna studie tyder på att attraktionsfaktorerna till yrket och arbetsplatsen påverkas av erfarenheter och livssituationen för vilken tandläkarna befinner sig i. För nyexaminerade så lockar möjligheten till handledning, medan för internationella kandidater så är möjligheten till språkutbildning den mest förekommande attraktionsfaktorn. Resultatet visar på svårigheter att behålla internationellt rekryterade tandläkare i längden på grund av problem att interagera med samhället och få sociala kontakter.

Syfte: Syftet med studien är att ge en förståelse för hur employer branding kan användas för att göra en organisations arbetsgivarvarumärke mer attraktivt, då organisationen är präglad av arbetskraftsbrist samtidigt som ett krav på specifik kompetens finns.   Metod: En fallstudie med en abduktiv ansats som behandlar employer branding utifrån ett apoteksföretag. Datainsamlingen har gjorts genom kvalitativa intervjuer och från fallföretagets forum på sociala medier.   Slutsats: Studiens resultat har visat hur en organisation kan arbeta med employer branding för att stärka sitt arbetsgivarvarumärke. Två av de mest fundamentala målsättningarna med employer branding är att kunna behålla och attrahera personal. För att kunna uppnå dessa målsättningar har flertalet aspekter valts ut och analyserats för att kunna identifiera hur en organisation kan vara framgångsrik i sitt employer branding-arbete. Studien har visat att ett framgångsrikt employer branding-arbete kräver en process där varje aspekt fungerar i symbios, men att förändringar på arbetsmarknaden ibland kan vara överväldigande och underminera företagens möjligheter med employer branding. / Purpose: The purpose of this study is to bring understanding into how employer  branding can be used in order to make an employer brand more attractive, while the organization is characterized by labour-shortage and at the same time demand specialized skills.   Method: The study is based on a case study with an abductive reasoning and addresses employer branding from a pharmaceutical company’s perspective. The data has been collected through qualitative interviews and from the pharmaceutical company’s social media forums.   Conclusion: The results of the study have shown how an organization can work with employer branding in order to strengthen its employer brand. Two of the most fundamental objectives of employer branding is to be able to retain and attract personnel. In order to achieve these objectives, numerous aspects have been selected and analyzed to identify how an organization can be successful in its work with employer branding. The study has shown that a successful work with employer branding demands a process where every aspect functions in symbiosis. However, changes in the labour-market can sometimes be overwhelming and therefore underminine the companies employer branding abilities.

<p>Nedgången bland IT-företagen efter att bubblan sprack runt millennieskiftet ledde till att färre studenter sökte sig till de IT-relaterade utbildningarna och många redan utbildade hade svårt att hitta arbete. När konjunkturen vände för bara något år sedan, skapades ett motsatt förhållande. Idag finns det en stor vilja hos företagen att expandera sin verksamhet, men den bristande arbetskraften sätter stopp för utvecklingen. Antalet sökande till landets utbildningar är fortsatt lågt.</p><p>Arbetet avser att undersöka hur dagens företag marknadsför sig och motiverar den utbildade personal som finns på marknaden. Vi har genom en intervjustudie försökt att se på hur företagen gör för att attrahera och locka ny personal. De företag som vi har valt att undersöka är ett större och internationellt företag samt ett mindre och inte alls lika välkänt konsultbolag.</p><p>Analysen belyser de skilda förutsättningarna som företagen i IT-ranschen har. De arbetar på olika sätt i sin marknadsföring mot presumtiv arbetskraft och vi påpekar också skillnader i yrkesroller och attraktionskraft av olika sorters IT-yrken.</p><p>Slutligen diskuteras och sammanfattas de strategier företagen har för att attrahera personal. Marknadsföringen behöver i många fall breddas för att lättare nå ut med en bild av företaget och branschen i stort för att på vis göra rekryteringen lättare.</p>

Nedgången bland IT-företagen efter att bubblan sprack runt millennieskiftet ledde till att färre studenter sökte sig till de IT-relaterade utbildningarna och många redan utbildade hade svårt att hitta arbete. När konjunkturen vände för bara något år sedan, skapades ett motsatt förhållande. Idag finns det en stor vilja hos företagen att expandera sin verksamhet, men den bristande arbetskraften sätter stopp för utvecklingen. Antalet sökande till landets utbildningar är fortsatt lågt. Arbetet avser att undersöka hur dagens företag marknadsför sig och motiverar den utbildade personal som finns på marknaden. Vi har genom en intervjustudie försökt att se på hur företagen gör för att attrahera och locka ny personal. De företag som vi har valt att undersöka är ett större och internationellt företag samt ett mindre och inte alls lika välkänt konsultbolag. Analysen belyser de skilda förutsättningarna som företagen i IT-ranschen har. De arbetar på olika sätt i sin marknadsföring mot presumtiv arbetskraft och vi påpekar också skillnader i yrkesroller och attraktionskraft av olika sorters IT-yrken. Slutligen diskuteras och sammanfattas de strategier företagen har för att attrahera personal. Marknadsföringen behöver i många fall breddas för att lättare nå ut med en bild av företaget och branschen i stort för att på vis göra rekryteringen lättare.

Idag råder det arbetskraftsbrist inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor, trots att det finns tillgänglig arbetskraft. Med tanke på att det år 2020 var 76 000 inskrivna äldre på Arbetsförmedlingen torde bristen på arbetskraft vara mindre än den är idag. Studiens syfte är att undersöka arbetssökandes upplevelser om anställbarhet och eventuell diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom den kommunala sektorn. Studien omfattas av två frågeställningar där den första frågeställningen avser om de arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola anser att äldre arbetssökanden är diskriminerade och har sämre anställbarhet vid arbetsansökan jämfört med yngre arbetssökanden inom kommunal sektor. Den andra frågeställningen avser att undersöka ifall det finns det något samband mellan arbetssökandes ålder och upplevelser om anställbarhet och diskriminering i relation till ålder bland arbetssökande inom vård- och äldreomsorg samt förskola/grundskola inom kommunal sektor. Tidigare forskning utgår från kvantitativa och kvalitativa resultat om åldersdiskriminering och anställbarhet. De teoretiska utgångspunkter som vi utgår ifrån i vårt perspektiv kring upplevd åldersdiskriminering och anställbarhet är humankapitalteori, social dominansteori, socialidentitetsteori samt ålderism. Studiens empiri kommer från en kvantitativ enkätundersökning, som besvarades av 115 slumpmässigt utvalda respondenter som under de senaste fem åren sökt arbete inom kommunal vård- och äldreomsorg samt kommunal förskola/grundskola. Vi kan konstatera att vårt resultat tyder på upplevelser om en viss diskriminering och även en viss faktisk diskriminering av äldre och därmed sämre anställbarhet vid arbetsansökan i offentlig sektor även om resultatet inte är helt entydigt i detta avseende. Studiens diskussion kom bland annat fram till att ett större urval hade behövts för att kunna dra mer generella slutsatser samt att det är viktigt att belysa åldersdiskriminering som förekommer på arbetsmarknaden då den verkar vara svår att upptäcka.