<p>Nedgången bland IT-företagen efter att bubblan sprack runt millennieskiftet ledde till att färre studenter sökte sig till de IT-relaterade utbildningarna och många redan utbildade hade svårt att hitta arbete. När konjunkturen vände för bara något år sedan, skapades ett motsatt förhållande. Idag finns det en stor vilja hos företagen att expandera sin verksamhet, men den bristande arbetskraften sätter stopp för utvecklingen. Antalet sökande till landets utbildningar är fortsatt lågt.</p><p>Arbetet avser att undersöka hur dagens företag marknadsför sig och motiverar den utbildade personal som finns på marknaden. Vi har genom en intervjustudie försökt att se på hur företagen gör för att attrahera och locka ny personal. De företag som vi har valt att undersöka är ett större och internationellt företag samt ett mindre och inte alls lika välkänt konsultbolag.</p><p>Analysen belyser de skilda förutsättningarna som företagen i IT-ranschen har. De arbetar på olika sätt i sin marknadsföring mot presumtiv arbetskraft och vi påpekar också skillnader i yrkesroller och attraktionskraft av olika sorters IT-yrken.</p><p>Slutligen diskuteras och sammanfattas de strategier företagen har för att attrahera personal. Marknadsföringen behöver i många fall breddas för att lättare nå ut med en bild av företaget och branschen i stort för att på vis göra rekryteringen lättare.</p>

Nedgången bland IT-företagen efter att bubblan sprack runt millennieskiftet ledde till att färre studenter sökte sig till de IT-relaterade utbildningarna och många redan utbildade hade svårt att hitta arbete. När konjunkturen vände för bara något år sedan, skapades ett motsatt förhållande. Idag finns det en stor vilja hos företagen att expandera sin verksamhet, men den bristande arbetskraften sätter stopp för utvecklingen. Antalet sökande till landets utbildningar är fortsatt lågt. Arbetet avser att undersöka hur dagens företag marknadsför sig och motiverar den utbildade personal som finns på marknaden. Vi har genom en intervjustudie försökt att se på hur företagen gör för att attrahera och locka ny personal. De företag som vi har valt att undersöka är ett större och internationellt företag samt ett mindre och inte alls lika välkänt konsultbolag. Analysen belyser de skilda förutsättningarna som företagen i IT-ranschen har. De arbetar på olika sätt i sin marknadsföring mot presumtiv arbetskraft och vi påpekar också skillnader i yrkesroller och attraktionskraft av olika sorters IT-yrken. Slutligen diskuteras och sammanfattas de strategier företagen har för att attrahera personal. Marknadsföringen behöver i många fall breddas för att lättare nå ut med en bild av företaget och branschen i stort för att på vis göra rekryteringen lättare.

Abstract   The purpose of this doctoral thesis is to shed light on, explain, and problematize women’s and men’s paths both to and within the profession of engineer. Computer and mechanical engineers are in focus and the overarching issues that this thesis attempts to answer are: How can women’s and men’s paths to the profession of engineer be explained and what has governed/motivated their choice of education? How do women’s and men’s career patterns look in professional life, and how can these patterns be explained?   This study is based on a social-constructivistic approach, entailing a focus on how choices of education and profession have been negotiated through social and cultural practices, norms, and values. The thesis combines work science research with research into the gender and technology fields. In particular, the relationships between gender, technology, and labour market gender segregation are of key importance in this thesis. The four part studies of the thesis are based on three qualitative studies and on one quantitative study. The qualitative studies consist of interview surveys with a total of 24 computer and mechanical engineers and 22 IT consultants. The quantitative survey is an exhaustive survey of 3,662 working IT engineers.   My studies show that the career patterns of women and men in the profession of engineer differ. Men’s paths both to and within the profession tend to be “straight” while women’s are often “winding”. The thesis shows that historically established, often stereotypical, conceptions of gender contribute towards recreating these different paths for women and men. At the same time, tendencies towards change are indicated. This is made visible through a gradually changing view of both father- and parenthood, which in and of itself is creating new prerequisites for women and men in working life. In concluding, the thesis proposes a new term, technology career, as an analytical tool for continued studies of gender segregation in technology and engineering professions. The aim in using this term is to capture the social complexity and cultural dynamic as regards how technology and gender are co-produced. / ”Jag har ju en yngre bror som har stöttat mig i det här. Han har ju samma utbildning som jag men han valde ju rätt med en gång [   ] han gick mera den raka vägen än min krokiga.”   Såhär säger Kristina om sin väg till ingenjörsutbildningen och till ingenjörsyrket. Till skillnad från hennes yngre bror var hennes väg ”krokig”, medan hans var ”rak”. Denna avhandling tar sig an den könssegregering i ingenjörsutbildningar och i ingenjörsyrket som Kristinas berättelse återspeglar. I fokus står data- och maskingenjörer. Detta är två av de mest könssegregerade ingenjörsgrenarna, och betraktas ofta som ”mansyrken”. Genom såväl kvalitativa intervjuer med ingenjörer och en kvantitativ totalundersökning av över 3000 ingenjörers karriärmönster, undersöker avhandlingen vilka tecken på förändring som syns i ingenjörsyrkets könssegregering. Vilka är hindren för kvinnor att ta plats inom yrket, och vilka möjligheter finns?   Line Holth är forskare i arbetsvetenskap och verksam vid Handelshögskolan och Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.