Gymnasieelevers val till det Estetiska programmet och dess inriktningar.

Den obeslutsamhet som finns kring val av framtida yrke och utbildning är ett väldigt intressant område, då alla människor står inför de valen någon gång i livet. Det kan finnas en rad olika faktorer som påverkar utbildnings- och yrkesval. Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen kring ungdomars tankar angående framtida utbildnings- och yrkesval. Vi avser att undersöka de faktorer som främst påverkar ungdomar inför deras utbildnings- och yrkesval och hur de planerar att ta sig dit. Genom att göra en kvalitativ undersökning fick vi en djupare förståelse för hur elever som läser sista året på samhällsvetenskapliga programmet tänker kring sina utbildnings- och yrkesval. Det var sammanlagt nio respondenter som intervjuades. Resultatet visar att det är flera faktorer som påverkar ungdomarnas utbildnings- och yrkesval, både samhället, sociala medier, den sociala omgivningen och respondenternas syn på sig själva. Samhällets påverkan ses som en av de viktigaste faktorerna, precis som den sociala omgivningen, då det är dessa som påverkar utfallet av utbildning på akademisk nivå. Den sociala omgivningen så som föräldrar, vänner och bekanta är de som har den största inverkan i ungdomars olika val. I och med att det är de som står ungdomarna närmast, och innefattar deras bekvämlighetszon, är det dessa människor som har den största inverkan på ungdomars tankar, idéer och val. När ungdomar står inför valet av utbildning och yrke, tenderar de att ifrågasätta sin egen förmåga, på så sätt att de identifierar sina egna kunskaper och vad de själva anser sig vara bra på. Det medför även att intressen, mål och den egna personligheten måste kompromissas, för att hitta ett slutgiltigt val som känns tillfredsställande. Resultaten visar med andra ord att det både är samhället, människor i deras omgivning och de själva som är de avgörande faktorerna som påverkar och inspirerar dem inför deras framtida utbildning- och yrkesval.

Diss. Umeå : Univ., 2004.

Sveriges utbildningssystem präglas av valfrihet, vilket kräver att elever har information och kunskap om olika valalternativ. Forskning som undersökt utbildningsval har ofta fokuserat på elever i allmänhet och mer sällan uppmärksammat elever som är nya i det svenska utbildningssystemet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur nyanlända elever på Språkintroduktionsprogrammet upplever sina valmöjligheter och hur de navigerar på den svenska utbildningsarenan. Ett särskilt fokus riktas mot hur tillgångar kopplade till familj, sociala kontakter och nuvarande skolsituation påverkar valet av gymnasieprogram. Materialet, som består av elva kvalitativa intervjuer med nyanlända elever, analyseras med utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp kapital, habitus och praktiskt sinne. Resultatet visar en varierad bild av tankar och upplevelser av att välja gymnasieutbildning. Eleverna har olika bakgrund och tillgångar som tillsammans samspelar i orienteringen mellan olika valalternativ. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att elevernas val påverkas mer av sociala kontakter än av familj och skola. Det visar också att elevernas ekonomiska situation påverkar valen som görs. Familjens utbildningsbakgrund verkar ge avtryck på elevernas tilltro till utbildningssystemet, men fungerar inte som informationskälla för elevernas val. Skolans studie- och yrkesvägledning har liten betydelse, men resultatet pekar på att lärares undervisning kan ha inverkan på vad eleverna ser som möjligt. Eleverna har generellt litet kulturellt kapital, och vad de ser som möjligt och vilka val som görs beror på det sociala kapitalets volym. Vilka tillgångar de sociala kontakterna besitter har i denna studie visat sig spela stor roll i orienteringen mellan olika val.

A quantitative survey of students in grades one in high school, where the aim is to find out what factors affected their upper secondary school. The survey is based on marketing, and looks to how to market a high school.

Påverkar vår personlighet de utbildningsval vi gör i livet? Denna fråga ligger till grund för studien som gjordes på ekonom- och sjuksköterskestudenter på Uppsala Universitet. I studien deltog 120 personer och undersökningsdeltagarna (Ud) var jämnt fördelademellan ekonomer/sjuksköterskor och kvinnor/män. Studien genomfördes genom att Ud fick svara på 48 stycken påståenden som utgick från Eysenck Personality Inventory (EPI). Tidigare forskning har påvisat skillnader i personlighet mellan ekonom- och vårdstudenter. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i personlighet mellan ekonom- och sjuksköterskestudenter. Studien visade inga signifikanta skillnader i personlighet mellan studentgrupperna. Den slutsats som drogs i denna studie, var att vår personlighet inte påverkar utbildningsvalen ekonom- och sjuksköterska.

Lärlingsutbildningarna har länge varit en del av det tyska utbildningssystemet och är djupt integrerade i det tyska samhället. I Sverige har intresset för lärlingsutbildningar ökat under de senaste åren. Lärlingsutbildningarna ses som en möjlighet att överlätta övergången från skola till arbetsliv och därmed som en utväg ur ungdomsarbetslösheten. I den här uppsatsen undersöktes hur lärlingselever i Sverige och Tyskland ser på sin utbildningssituation. Bakgrund till studien var de diskussioner som har ägt rum i både Sverige och Tyskland angående integrationen av allmänutbildande och yrkesinriktande ämnen i utbildningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärlingseleverna själva ser på frågan om allmänutbildning och yrkesutbildning. Frågeställningarna fokuserade på varför lärlingseleverna valde just en lärlingsutbildning, hur de såg på praktiska och teoretiska kunskaper, vilken status de uppfattade att deras utbildning hade i samhället samt hur de såg på framtida jobbmöjligheter och vidare studier. Kvalitativa intervjuer användes som undersökningsmetod och i både Sverige och Tyskland genomfördes semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Resultaten visade att det både fanns likheter och skillnader mellan de svenska och tyska lärlingselevernas uppfattningar. Gemensamt för de svenska och tyska lärlingseleverna var att de hade valt en lärlingsutbildning eftersom de ville arbeta mer praktiskt samt att de var optimistiska när det gällde deras yrkesframtid. Skilda uppfattningar hade eleverna när det gällde skoltrötthet och värderingen av lärlingsutbildningen. Avslutningsvis diskuterades resultaten mot bakgrund av de diskussioner som har ägt rum i samband med skolutvecklingen i allmänhet och lärlingsutbildningarna i synnerhet.

This paper will portray the differences and similarities that exist between students whoattended the Swedish School of Library and Information Science in Borås.The study is based upon quantitative information gathered from a survey which wasdistributed to first-year students in Borås in the auturnn term 1994. A total of 77 studentsresponded to the survey.We also do a comparative study of the students at all the library programs in Sweden.This is partially based on the findings by a thesis prior to this one by the authorsSvalstedt and Österdahl.We found that the students in Borås differ mainly in their personal histories and backgrounds.When it comes to their attitudes towards the profession and educationalmatters they are similar. Further we found the same to be true in our comparison of thelibrary programs in total.

This thesis will portray the different types of students at the programs of library studiesin Lund and Umeå.The study is based upon quantitative information gathered from a survey, which wasdistributed to first-year students in Lund and Umeå. The survey was followed by qualitativeinterviews with four students, and with the director of studies from each school.The study shows that the programs, as we11 as the students, are very similar, althoughthere are some minor differences. It seemed that the students at Umeå were moreinterested in culture than those at Lund.A certain connection between the aim at information and the ownership of a computercould be detected. The sex of the students played a major part in their choice of education.The attractors and facilitators, used by Lortie in his study, could also be appliedto the students at the program of library studies in our thesis.

Denna studie har genomförts för att ta reda på vad som har påverkat studenter i deras val av teknisk universitetsutbildning. Undersökningen är baserad på åtta intervjuer med studenter som läser vid olika tekniska utbildningar på Uppsala universitet. I intervjuerna har studenternas uppfattningar och upplevelser av undervisningen i grundskolans årskurser fyra, fem och sex undersökts och studenterna har även fått beskriva sitt tekniska intresse och reflektera över ursprunget till detta. Resultaten ställs mot den forskning som finns om vikten av NO och teknik i de tidiga åren på grundskolan, lärarens roll och föräldrarnas utbildning och yrke. De åtta studenterna som har intervjuats i detta arbete har alla minst en förälder med en universitetsutbildning på tre år. Resultaten visar att studenternas undervisning under år 4-6 i grundskolan endast har spelat en liten roll för deras universitetsval. Det är föräldrarna eller någon annan familjemedlem som har varit den största bidragande faktorn till deras teknikintresse och val av utbildning.