Bakgrund: Skoltrötthet är ett symtom på att någonting inte står rätt till. Det finns orsaker som påverkar  och  ger  konsekvenser  vid  skoltrötthet.  Elever  själva  anger  att  hög  studietakt  och otillräckligt stöd kan vara anledning till skoltrötthet. Skolhälsovården har en viktig stödjande funktion. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att stödja elever som upplever skoltrötthet inom grund- och gymnasieskola. Metod:  Data  analyserades  med  kvalitativ  innehållsanalys  med  induktiv  ansats  beskriven  av Graneheim och Lundman. Åtta intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fem kategorier såsom; kartlägger elevens svårigheter, engagerar föräldrarna, följer upp studiemiljön, har en respektfull  inställning och reflekterar över egna insatser, med 13 underkategorier. Konklusion:   Resultaten   av   denna   studie   kan   bidra   till   att   utveckla   och   förbättra skolsköterskor  möjlighet  att  ge  stöd  till  skoltrötta  elever.  De  kan  även  utgöra  grund  för riktlinjer vid hantering av skoltrötthet så att elever inte utelämnas från stödinsatser.

Lärlingsutbildningarna har länge varit en del av det tyska utbildningssystemet och är djupt integrerade i det tyska samhället. I Sverige har intresset för lärlingsutbildningar ökat under de senaste åren. Lärlingsutbildningarna ses som en möjlighet att överlätta övergången från skola till arbetsliv och därmed som en utväg ur ungdomsarbetslösheten. I den här uppsatsen undersöktes hur lärlingselever i Sverige och Tyskland ser på sin utbildningssituation. Bakgrund till studien var de diskussioner som har ägt rum i både Sverige och Tyskland angående integrationen av allmänutbildande och yrkesinriktande ämnen i utbildningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärlingseleverna själva ser på frågan om allmänutbildning och yrkesutbildning. Frågeställningarna fokuserade på varför lärlingseleverna valde just en lärlingsutbildning, hur de såg på praktiska och teoretiska kunskaper, vilken status de uppfattade att deras utbildning hade i samhället samt hur de såg på framtida jobbmöjligheter och vidare studier. Kvalitativa intervjuer användes som undersökningsmetod och i både Sverige och Tyskland genomfördes semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Resultaten visade att det både fanns likheter och skillnader mellan de svenska och tyska lärlingselevernas uppfattningar. Gemensamt för de svenska och tyska lärlingseleverna var att de hade valt en lärlingsutbildning eftersom de ville arbeta mer praktiskt samt att de var optimistiska när det gällde deras yrkesframtid. Skilda uppfattningar hade eleverna när det gällde skoltrötthet och värderingen av lärlingsutbildningen. Avslutningsvis diskuterades resultaten mot bakgrund av de diskussioner som har ägt rum i samband med skolutvecklingen i allmänhet och lärlingsutbildningarna i synnerhet.

Elevers skolavhopp som har sin grund i låg motivation och bristande valkompetens kostar samhället 260 miljarder kronor per årskull. Syftet med studien är att synliggöra hur verksamma studie- och yrkesvägledares kompetens nyttjas i arbetet med att upptäcka och stärka elever med låg studiemotivation i grundskolans senare år. De frågeställningar som vi använt oss av är: Hur vet studie- och yrkesvägledare vilka elever som har låg studiemotivation och hur söker de upp dessa? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med att motivera elever? Hur ser studie- och yrkesvägledares förutsättningar och villkor ut på skolorna för deras arbete med att motivera elever? Utifrån semi-strukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare visar resultatet att om rätt förutsättningar ges i form av tid, kontinuitet och samarbetsmöjligheter kan deras arbete stötta elever att stärka sin självkännedom, sätta upp mål och göra en handlingsplan i syfte att öka elevernas inre motivation och förhindra skolavhopp.