<p>Arbetets syfte har varit att få fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lärare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har jag sökt svaren på mina frågeställningar. </p><p>Resultatet visar att kompisar står som den största motivationskällan, men även framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever känner sig dock inte motiverade alls utan hävdar att det enda skälet till att de går i skolan beror på att"man måste". Det som påverkar elevens lust att lära är, förutom ovannämnda orsaker, läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, ämnet i sig, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen dagsform. Eleverna har många förslag på vad jag som lärare kan göra för att mina framtida elever ska känna motivation i skolan. Svaren som ges berör i första hand läraregenskaper, undervisningssätt och lektionsupplägg. Vidare visar både intervjuerna och litteraturstudien att humor och glädje är något som skapar lust i skolan. Att ha roligt tillsammans berikar skolvarda-gen.</p>

<p>Jag har utgått från en fallstudie. Arbetets syfte har varit att få kunskap om orsaker till det beteende som eleven i fallbeskrivningen uppvisar, samt hur man hanterar och bemöter problemet i en undervisningssituation. Svaren på frågeställningarna har sökts i litteratur av bl.a. Karin Taube och John Holt, och i intervjuer med prakticerande lärare. </p><p>Resultatet visar att beteendet antagligen kommer sig av att eleven är rädd för att misslyckas och gör sitt bästa för att behålla den självkänsla han fortfarande har kvar. Det viktigaste läraren kan göra för att hjälpa eleven är att försöka bygga upp hans självförtroende och få honom att förstå att man inte är mindre värd bara för att man svarar fel ibland.</p>

Arbetets syfte har varit att få fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lärare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgång av litteratur har jag sökt svaren på mina frågeställningar. Resultatet visar att kompisar står som den största motivationskällan, men även framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever känner sig dock inte motiverade alls utan hävdar att det enda skälet till att de går i skolan beror på att"man måste". Det som påverkar elevens lust att lära är, förutom ovannämnda orsaker, läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, ämnet i sig, lektionsupplägg, miljö samt elevens egen dagsform. Eleverna har många förslag på vad jag som lärare kan göra för att mina framtida elever ska känna motivation i skolan. Svaren som ges berör i första hand läraregenskaper, undervisningssätt och lektionsupplägg. Vidare visar både intervjuerna och litteraturstudien att humor och glädje är något som skapar lust i skolan. Att ha roligt tillsammans berikar skolvarda-gen.

Jag har utgått från en fallstudie. Arbetets syfte har varit att få kunskap om orsaker till det beteende som eleven i fallbeskrivningen uppvisar, samt hur man hanterar och bemöter problemet i en undervisningssituation. Svaren på frågeställningarna har sökts i litteratur av bl.a. Karin Taube och John Holt, och i intervjuer med prakticerande lärare. Resultatet visar att beteendet antagligen kommer sig av att eleven är rädd för att misslyckas och gör sitt bästa för att behålla den självkänsla han fortfarande har kvar. Det viktigaste läraren kan göra för att hjälpa eleven är att försöka bygga upp hans självförtroende och få honom att förstå att man inte är mindre värd bara för att man svarar fel ibland.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar elever till att lära sig i skolan, samt få kunskap om hur jag som lärare kan hjälpa omotiverade elever att hitta lusten till fortsatt lärande. Svaren på frågeställningarna har sökts dels i litteratur och dels genom intervjuer med elever i år åtta. Resultatet visar att det som främst motiverar eleverna är att få bra betyg, att bygga en bra grund inför fortsatta studier, och att kunna skaffa sig en bra utbildning för att senare få ett bra arbete. Eleverna stimuleras även när något är roligt. Humor och glädje skapar lust hos eleverna. Exempel på andra viktiga motivationskällor är läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, kamrater och skolmiljön.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad som motiverar elever till att lära sig i skolan, samt få kunskap om hur jag som lärare kan hjälpa omotiverade elever att hitta lusten till fortsatt lärande. Svaren på frågeställningarna har sökts dels i litteratur och dels genom intervjuer med elever i år åtta. </p><p>Resultatet visar att det som främst motiverar eleverna är att få bra betyg, att bygga en bra grund inför fortsatta studier, och att kunna skaffa sig en bra utbildning för att senare få ett bra arbete. Eleverna stimuleras även när något är roligt. Humor och glädje skapar lust hos eleverna. Exempel på andra viktiga motivationskällor är läraren och dennes personlighet och undervisningssätt, kamrater och skolmiljön.</p>

No description available.

I vårt examensarbete undersöker vi hur enskilda studie- och yrkesvägledare motiverar skoltrötta elever i övergången till gymnasieskolan. Vidare tittar vi på vilka alternativ som finns för de elever som inte vill eller av någon anledning inte kan gå i gymnasiet. Hur förhåller sig de enskilda studie- och yrkesvägledarna till alternativen, tycker de att samhällets krav på eleverna är rimliga och hur vägleds dessa elever. Vi har inte funnit någon forskning i ämnet vägledning av skoltrötta och tycker därför att det är viktigt att belysa svårigheterna med vägledning av de elever som faller ur ramen samtidigt som samhällsnormen säger att elever ska in i gymnasieskolan.Vår undersökning är kvalitativ och bygger till största del på samtalsintervjuer. Vi har intervjuat sex studie- och yrkesvägledare på olika grundskolor. I vårt teoretiska underlag använde vi oss av sociologen Anthony Giddens teorier om det senmoderna samhället. Vi har även använt oss av forskningsrapporter med perspektiv på klasstillhörighet och kontentan av att hamna utanför.De resultat vi fick fram visar att studievägledarna anser att det finns många faktorer som spelar in vid elevers omotivation och skoltrötthet till gymnasiet. Samtliga vägledare upplevde att alternativen för de skoltrötta var få och att fler praktiska program borde finnas som ett komplement till de teoretiska. Det som framgick under vår undersökning var att en ambivalens fanns bland vägledarna då de vägledde skoltrötta elever mot gymnasiet fast de tyckte att det borde finnas fler yrkesorienterade alternativ.

<p>Detta är en kvalitativ studie med intervjuer med fem anställda inom skolverksamhet för att stötta elever med socio-emotionell problematik. Fyra verksamheter har undersökts - två inom grundskolan och två inom gymnasieskolan. Syftet med studien är att undersöka vilka insatser som finns för flickor med allvarliga skolsvårigheter som beror på socioemotionella problem. Insatsernas innehåll, arbetssätt och målsättning studeras ur ett personalperpektiv. </p><p>Reslutatet presenteras i åtta kategorier som relateras till varandra i en modell. Undersökningen visar att verksamheternas innehåll i huvudsak är arbete med flickornas självbild, studier och social träning. Goda relationer mellan elever och personal, positiv förstärkning och social träning i vardagssituationer är viktiga inslag i verksamheterna. </p><p>Målsättningen är på lång sikt behörighet att söka ett nationellt gymnasieprogram. Den akuta målsättningen är dock elevernas regelbundna deltagande och att stärka elevernas självförtroende. </p><p>Diskussionsdelens första del svarar på och diskuterar resultaten i förhållande till inledningens frågeställningar. I den andra delen relateras undersökningens resultat till anknytande forskning. I slutordet sammanfattas de viktigaste resultaten och här kommer även mina egna reflektioner in.</p>

Detta är en kvalitativ studie med intervjuer med fem anställda inom skolverksamhet för att stötta elever med socio-emotionell problematik. Fyra verksamheter har undersökts - två inom grundskolan och två inom gymnasieskolan. Syftet med studien är att undersöka vilka insatser som finns för flickor med allvarliga skolsvårigheter som beror på socioemotionella problem. Insatsernas innehåll, arbetssätt och målsättning studeras ur ett personalperpektiv. Reslutatet presenteras i åtta kategorier som relateras till varandra i en modell. Undersökningen visar att verksamheternas innehåll i huvudsak är arbete med flickornas självbild, studier och social träning. Goda relationer mellan elever och personal, positiv förstärkning och social träning i vardagssituationer är viktiga inslag i verksamheterna. Målsättningen är på lång sikt behörighet att söka ett nationellt gymnasieprogram. Den akuta målsättningen är dock elevernas regelbundna deltagande och att stärka elevernas självförtroende. Diskussionsdelens första del svarar på och diskuterar resultaten i förhållande till inledningens frågeställningar. I den andra delen relateras undersökningens resultat till anknytande forskning. I slutordet sammanfattas de viktigaste resultaten och här kommer även mina egna reflektioner in.