<p>Detta är en kvalitativ studie med intervjuer med fem anställda inom skolverksamhet för att stötta elever med socio-emotionell problematik. Fyra verksamheter har undersökts - två inom grundskolan och två inom gymnasieskolan. Syftet med studien är att undersöka vilka insatser som finns för flickor med allvarliga skolsvårigheter som beror på socioemotionella problem. Insatsernas innehåll, arbetssätt och målsättning studeras ur ett personalperpektiv. </p><p>Reslutatet presenteras i åtta kategorier som relateras till varandra i en modell. Undersökningen visar att verksamheternas innehåll i huvudsak är arbete med flickornas självbild, studier och social träning. Goda relationer mellan elever och personal, positiv förstärkning och social träning i vardagssituationer är viktiga inslag i verksamheterna. </p><p>Målsättningen är på lång sikt behörighet att söka ett nationellt gymnasieprogram. Den akuta målsättningen är dock elevernas regelbundna deltagande och att stärka elevernas självförtroende. </p><p>Diskussionsdelens första del svarar på och diskuterar resultaten i förhållande till inledningens frågeställningar. I den andra delen relateras undersökningens resultat till anknytande forskning. I slutordet sammanfattas de viktigaste resultaten och här kommer även mina egna reflektioner in.</p>

Detta är en kvalitativ studie med intervjuer med fem anställda inom skolverksamhet för att stötta elever med socio-emotionell problematik. Fyra verksamheter har undersökts - två inom grundskolan och två inom gymnasieskolan. Syftet med studien är att undersöka vilka insatser som finns för flickor med allvarliga skolsvårigheter som beror på socioemotionella problem. Insatsernas innehåll, arbetssätt och målsättning studeras ur ett personalperpektiv. Reslutatet presenteras i åtta kategorier som relateras till varandra i en modell. Undersökningen visar att verksamheternas innehåll i huvudsak är arbete med flickornas självbild, studier och social träning. Goda relationer mellan elever och personal, positiv förstärkning och social träning i vardagssituationer är viktiga inslag i verksamheterna. Målsättningen är på lång sikt behörighet att söka ett nationellt gymnasieprogram. Den akuta målsättningen är dock elevernas regelbundna deltagande och att stärka elevernas självförtroende. Diskussionsdelens första del svarar på och diskuterar resultaten i förhållande till inledningens frågeställningar. I den andra delen relateras undersökningens resultat till anknytande forskning. I slutordet sammanfattas de viktigaste resultaten och här kommer även mina egna reflektioner in.