• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 66
  • 3
  • Tagged with
  • 69
  • 31
  • 19
  • 18
  • 12
  • 10
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 6
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Fysisk och psykisk trötthet samt sömnsvårigheter hos sjuksköterskor som arbetar skift : En litteraturstudie

Mattsson, Kristina, Ahlgren, Marina January 2012 (has links)
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva om det fanns ett samband mellan skiftarbetande sjuksköterskor och fysisk och psykisk trötthet samt sömnsvårigheter. Metod: Examensarbetet utfördes som en deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades. Datainsamling gjordes via databasen CINAHL. Huvudresultat: Studierna visade att skiftarbetande sjuksköterskor kunde drabbas av fysisk och psykisk trötthet relaterat till skiftarbete. Tolv av tretton studier beskrev att skiftarbete är ett negativt arbetssätt där fysisk och psykisk trötthet och sömnsvårigheter är vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Majoriteten av de medverkande skiftarbetande sjuksköterskorna led av sömnstörningar relaterat till arbetet. Övriga återkommande problem var huvudvärk, sviktande cirkulation, hormonrubbningar, depression och ångest. Slutsats: På grund av de vanligt förekommande sömnsvårigheterna vid skiftarbete hos sjuksköterskor behövs längre återhämtningstid mellan arbetspassen. Detta för att minska den fysiska och psykiska tröttheten som annars kan drabba sjuksköterskan vid skiftarbete.
2

Trötthet hos sjuksköterskor och patientsäkerhet / Tiredness among nurses and patient safety

Ljungström, Martin January 2012 (has links)
No description available.
3

Patientutbildning som omvårdnadsåtgärd för att minska cancerrelaterad fatigue

Teliceanu, Gianina, Nyman, Andrea January 2015 (has links)
No description available.
4

Upplevelser av fatigue vid bröstcancer

Eurell, Elin, Wallin- Ylitalo, Tilde January 2021 (has links)
Diagnosen bröstcancer tillhör den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor. Både nationellt och internationellt står bröstcancer för en tredjedel av alla cancersorter. Biverkningen fatigue är något som drabbar många kvinnor med bröstcancer och kan vara väldigt påfrestande för de som drabbas. Fatigue innebär en kraftig trötthet/ utmattning som inte går att vila eller sova bort. I nuläget finns ingen specifik behandling mot fatigue och kan kvarstå under en lång tid efter avslutad behandling.
5

Barns kosthållning : En studie om hur barns matvanor påverkar deras arbete i skolan / Children’s Diet : A study about how children’s diet affect their work in school

Nemeth-Varga Hahn, Ottilia, Gunnarsson, Louice, Rundberg, Monica January 2006 (has links)
<p>Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få en</p><p>bättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utförda</p><p>på fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare och</p><p>en specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genom</p><p>intervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanor</p><p>grundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen. Det</p><p>stressfyllda samhället bidrar även till sämre matvanor därför är det viktigt att vi vuxna är goda</p><p>förebilder.</p>
6

En litteraturstudie om kvinnors och mäns upplevelse av att leva med fibromyalgi

Aronsson, Jens, Johansson, Lillemor, Ransjö, Magnus January 2004 (has links)
No description available.
7

En litteraturstudie om kvinnors och mäns upplevelse av att leva med fibromyalgi

Aronsson, Jens, Johansson, Lillemor, Ransjö, Magnus January 2004 (has links)
No description available.
8

Neuromuskulär återhämtning efter matchspel hos professionella fotbollsspelare

Fransson, Dan January 2013 (has links)
During football games neuromuscular fatigue occuring following eccentric movements such as sprint, jump and run that occur during games. To avoid injury, overtraining and performance decreases, it is important to know when players are recovered. The aim of the pilotstudy was to investigate physiological changes that occur during football matches and if they affect the recovery pattern after several games in professional football players. The method was divided into two sub-studies in which 12 professional footballers, in substudy 1 performed counter movement jump (CMJ) and drop jump (DJ) from 40 cm and fill out a recovery form for muscle soreness 36 hours before, 12-16 and 60-64 hours after 11 different competetive games. Blood samples were taken on the players in connection with one match to examine the activity of muscle enzyme creatine kinase (CK) and lactate dehydrogenase (LDH) of the players. In study 2 received nine professional players carry the same explosive jump that in sub-study 1 but then one hour before, 30 minutes and 50 hours for 3 different friendly games. The results were very varying. The main findings were that the trends in perceived muscle soreness after all matches were raised. Muscle enzymes CK and LDH were both elevated 16 hours after the match and was not back at baseline after 64 hours. The contact time in the jumping mat was higher than baseline in all three matches in the sub-study 2, 30 minutes after the match and it was not back to baseline in two of the matches after 50 hours. Conclusion: The results show trends that the recovery may vary in different matches. The results in the increased trend in muscle soreness and increased enzyme activity in the blood indicate that the players are not recovered 64 hours after the match. The increased contact time in hopes carpet in substudy 2 indicate that the function of the stretch-shortening cycle of the lower extremity are not recovered 50 hours after the match. Further studies are required to draw any major conclusions.
9

Barns kosthållning : En studie om hur barns matvanor påverkar deras arbete i skolan / Children’s Diet : A study about how children’s diet affect their work in school

Nemeth-Varga Hahn, Ottilia, Gunnarsson, Louice, Rundberg, Monica January 2006 (has links)
Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få en bättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utförda på fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare och en specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genom intervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanor grundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen. Det stressfyllda samhället bidrar även till sämre matvanor därför är det viktigt att vi vuxna är goda förebilder.
10

Mäns upplevelser av att överleva en hjärtinfarkt : En litteraturstudie om hur män upplever sitt liv efter en hjärtinfarkt

Aschenbrenner, Andreas, Gyllerfelt, Viktor January 2015 (has links)
Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av vår tids vanligaste sjukdomar och står för 30 % av dödsfallen i Sverige. Av de som drabbas är 60 % män som efter en hjärtinfarkt står inför en stor omställning och kan uppleva det svårt att lita på sin kropp. Detta kan begränsa möjligheten till ett gott välbefinnande och återgång till ett normalt liv. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar hur män upplever sitt liv efter en hjärtinfarkt. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar som analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom fyra huvudkategorier som beskrev mäns upplevelse efter en hjärtinfarkt; En omskakande händelse, Livet förändrades, Vägen tillbaka och Upplevelsen av vården. Slutsatser: Män kan erfara hjärtinfarkten på individuellt olika vis. För att återanpassa män till ett drägligt liv efter en hjärtinfarkt behövs mer resurser och kunskap då männen kan uppleva en nytillkommen rädsla för döden, förändrad identitet samt svårigheter att acceptera och anpassa sitt liv. Genom professionell hållning och omvårdnad med ett patientfokuserat möte kan den unika livsvärlden uppmärksammas, vårdlidandet minskas och välbefinnandet ökas.

Page generated in 0.0342 seconds