No description available.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Den orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall globalt. Fysisk inaktivitet är en stark riskfaktor för kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. För de som drabbats av hjärtinfarkt är fysisk träning en viktig och effektiv åtgärd för att minska risken för återinsjuknande. Efter en hjärtinfarkt erbjuds hjärtrehabilitering där fysisk träning ingår. Tyvärr fullföljer inte alla programmet. Om sjukvårdspersonal får bättre förståelse för upplevelserna av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt, kan rätt åtgärder vidtas i rehabiliteringsprocessen. Individen kan motiveras att både delta i hjärtrehabilitering och att fortsätta med en fysiskt aktiv livsstil. Sjukdomslidandet kan minskas och livskvaliteten ökas. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en beskrivande litteraturstudie enligt Fribergs metod. Granskning och analys av de valda artiklarna resulterade i 2 huvudteman och 4 subteman. Huvudteman utgjordes av; negativa upplevelser och positiva upplevelser. Subteman utgjordes av trötthet, rädsla, ökat välbefinnande och bättre självförtroende. Fysisk träning är en viktig komponent i primär- och sekundärprevention. Det kan minska risken för återinsjuknande i hjärt- kärlsjukdom och därmed minska sjukdomslidande och öka välbefinnandet. Sjuksköterskan träffar patienten kontinuerligt och har därmed en nyckelroll. Det är viktigt att sjuksköterskan lyckas motivera patienten att inse betydelsen av att delta i hjärtrehabilitering och att bibehålla den fysiska aktiviteten i ett längre tidsperspektiv.

Introduktion: Tidigare forskning tyder på att hjärntrötthet är ett komplext tillstånd som negativt påverkar individens livssituation och kan skapa obalans i vardagliga aktiviteter. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för individer med hjärntrötthet. Metod: En kvalitativ design valdes för att besvara studiens syfte. Avsiktligt urval användes för att utse tio arbetsterapeuter med erfarenhet inom området. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med öppna intervjufrågor. Innehållsanalys genomfördes på de transkriberade intervjuerna, vilket resulterade i ett tema, tre kategorier samt sju underkategorier. Resultat: Resultatet sammanfattades i temat ”Arbetsterapeuten som coach med individen i fokus”. Kategorierna som framkom var; Information och rådgivning: vikten av att informera patienter och anhöriga om innebörden av hjärntrötthet samt nyttan med interaktion där arbetsterapeuten agerade coach och patienten gavs möjlighet att reflektera. Strategier: genom exempelvis identifiering, planering och struktur av aktivitetsmönster erbjöds patienten hantering av hjärntröttheten och kunde därmed bättre klara sin vardag. Hjälpmedel: individanpassade hjälpmedel av olika slag kunde underlätta i patientens vardag. Slutsatser: Det fanns inte några färdiga interventioner för patienter med hjärntrötthet utan åtgärderna behövde anpassas för varje specifik individ. Genom coachning, strategier och hjälpmedel kunde patienterna lära sig att hantera sin hjärntrötthet och få vardagen att fungera. / Introduction: Previous researches indicate that mental fatigue is a complex condition that adversely affects the individual's life situation and can cause imbalance in everyday activities. Aim: To describe occupational therapists' experiences of interventions for individuals with mental fatigue. Method: A qualitative design was chosen to answer the purpose of this study. Target selection was used to elect ten occupational therapists with experience in the field. Data was collected using semi-structured interviews with open interview questions. Content analysis was conducted on the transcribed interviews, resulting in one theme, three categories and seven subcategories. Result: The result was summarized in a theme: Occupational therapist as a coach with focus on the individual. The categories were; Information and counseling: the importance of informing patients and relatives about mental fatigue as well as the benefit of interaction. Strategies: further interventions were enabled through patients identifying and acquiring insight of his or her own situation. Assistive devices: individualized assistive devices could support the patient's everyday life. Conclusions: Results showed that there were no ready-made interventions for patients with mental fatigue and that the interventions had to be individualized for each specific individual. The purpose of the interventions was to teach patients to deal with their mental fatigue and

Introduktion: Passningsförmåga är en av dom viktigaste förmågorna att utveckla hos unga fotbollsspelare. Forskning har även visat att passningsförmågan tenderar att försämras av trötthet, vilket kan uppstå under match. ICON är en ny digital utrustning för att mäta fotbollsspelares passningsförmåga på fältet som inte tidigare studerats i forskningen. Syfte: var att undersöka ICON passningstest test-retest reliabilitet samt validitet till passningsprocent i en fotbollsmatch hos unga manliga fotbollsspelare. Vidare jämfördes aerob intensitet (HRpeak) under ett kort testprotokoll (1 min) i ICON jämfört med ett längre testprotokoll (2 min). Metod: Tolv unga manliga pojkfotbollsspelare (ålder = 10.7 ± 0.5 år; längd = 143.5 ± 3.8 cm; och vikt = 34.2 ± 2.3 kg) rekryterades till studien och genomförde tre testprotokoll. ICON har till funktion att kunna spåra antal passningsträffar. Matcherna genomfördes inomhus och videokameror sattes upp för att kunna räkna ut passningsprocenten. Hjärtfrekvensen (HRpeak) undersöktes och Borg-CR10-skalan skattades från deltagarna som utförde ICON. Resultat: ICON passningstest test-retest reliabilitet visade hög relativ reliabilitet (ICC = 0.90– 0.93, p ≤ 0.05). Det fanns en stark positiv signifikant korrelation (r = 0.88, p ≤ 0.05) mellan maximalt antal poäng från ICON passningstest under 1 minut och passningsprocent under en fotbollsmatch. Dessutom var HRpeak signifikant (p ≤ 0.05) högre i det långa ICON testprotokoll jämfört med det korta testprotokollet. Dock fanns ingen statistisk signifikant skillnad (p ≥ 0.05) i passningspoäng mellan det långa och korta ICON testet. Vidare fanns det ingen statistisk signifikant skillnad (p ≥ 0.05) i Borg-CR10-skalan. Slutsats: ICON passningstest är en valid och reliabel metod och kan rekommenderas för att mäta passningsförmågan hos unga manliga fotbollsspelare. Framtida forskning rekommenderas att validera och undersöka reliabiliteten på flera olika populationer. / Introduction: Passing is one of the most important abilities to develop in young male soccer players. Research has also shown that passing tends to be impaired by fatigue that can occur during a match. ICON is a new technological equipment for measuring soccer players passing ability in the field that has not previously been studied in research. Purposes: was to examine ICON passing tests test-retest reliability as well as validity to pass percentage in a soccer match among young male soccer players. Furthermore, aerobic intensity (HRpeak) was compared during a short test protocol (1 min) in ICON compared to a longer test protocol (2 min). Methods: Twelve young male soccer players (age = 10.7 ± 0.5 years; height = 143.5 ± 3.8 cm; and weight = 34.2 ± 2.3 kg) were recruited to the study and performed three test protocols. ICON has the function to track the number of passing hits. The matches were conducted indoors, and video cameras were setup to calculate the pass percentage. The heart rate (HR peak) was examined, and the Borg-CR10-scale was estimated from the participants. Results: ICON passing test test-retest reliability showed high relative reliability (ICC = 0.90- 0.93, p ≤ 0.05). There was a strong positive significant correlation (r = 0.88), p ≤ 0.05) between the maximum number of points from the ICON passing test for 1 minute and the pass percentage during a soccer match. In addition, HRpeak was significantly (p ≤ 0.05) higher in the long ICON test protocol compared to the short test protocol. However, there was no statistically significant difference (p ≥ 0.05) in passing scores between the long and short ICON passing test. Furthermore, there was no statistically significant difference (p ≥ 0.05) in the Borg-CR10-scale. Conclusions: ICON passing test is a valid and reliable method and can be recommended to measure the passing ability of young male soccer players. Future research is recommended to validate and investigate the reliability of several different populations.

Bakgrund: Nattarbete utgör en hälsorisk ur flera aspekter och har flera konsekvenser liknande de som ohälsosamma matvanor har. Bland lastbilschaufförer förekommer långa körningar där hälsosamma matvanor inte främjas. När arbetet sker under natten förskjuts sömnen och enligt dygnsrytmen infaller en naturlig trötthet vilket kan orsaka problem i form av olyckor. Dygnsrytmen styr även hunger och ämnesomsättning. Syfte: Att undersöka arbetsmåltider och det möjliga sambandet med upplevd trötthet hos lastbilschaufförer under både dagkörningar och nattkörningar. Metod: En webbaserad enkät delades ut på ett företag samt i en Facebookgrupp och besvarades av 43 lastbilschaufförer. Resultat: Resultaten visade att det var kaffe, vatten, smörgåsar och sötsaker som intogs i högst utsträckning. Majoriteten av måltider intogs i lastbilen under körning och under nattkörningen intogs måltider främst vid kl. 20 samt 02. För att motverka trötthet intogs koffein. Samband visade att den upplevda tröttheten ökade när intaget av mat och dryck i lastbilen under körning ökade. Samband visade också att den upplevda tröttheten ökade när intag av mat och dryck vid kl. 00-02 minskade. Ytterligare samband visade att den upplevda tröttheten ökade när möjligheten att själv kunna bestämma tid för mat och dryck minskade. Slutsats: Chaufförers möjligheter att lämna lastbilen samt att själv välja när de vill äta och dricka är relevant att förbättra då det finns ett samband mellan detta och den trötthet chaufförerna upplever under sina körningar, både under dag och natt. Arbetsgivare har möjlighet att utforma arbetsorganisationen så att förbättringar kan underlättas. / Aim: To investigate work meals and the possible correlation to sleepiness among truck drivers during both day driving and night driving. Method: A web-based survey was distributed at a company and in a Facebook group. 43 truck drivers responded. Results: The results showed that the most common intake was coffee, water, sandwiches, and sweets. Most of the foods and drinks were consumed inside the truck, while driving. During the night drive foods and drinks were consumed mostly at 8 pm and 2 am. Caffeine was used to counteract sleepiness. Self-reported sleepiness increased as eating or drinking inside the truck, while driving, increased. Sleepiness also increased as eating or drinking at 12 pm-2 am decreased. Another association showed that sleepiness increased as having the option to choose when to eat or drink decreased.  Conclusion: Because of the associations found, it is highly relevant to improve truck driver’s opportunities to leave the truck and to have better options in choosing when to eat or drink. Employers have the possibility to make organisational changes to make improvements easier.

I relation till den ökade digitaliseringen av samhället och verktygen för undervisning finns det relativt lite information om användning av simuleringar i svenska gymnasieskolor. Därför syftar denna studie till att undersöka hur gymnasieelever i årskurs 1 använder och utvärderar digitala simuleringar i kemiundervisningen. Genom ett webbaserat enkätformulär ställdes generella frågor kring elevernas användning av digitala läromedel. Resultaten visade att majoriteten av gymnasieeleverna i denna klass använde den analoga boken men kände till digitala simuleringar. Enkätundersökningen efterföljdes med gruppintervjuer för att ta reda på: a. hur eleverna upplevde utövandet av den digitala simuleringen som tilldelades under kemilektionen, b. ifall simuleringen kunde påverka förståelsen av kemiska begreppet mättnad och c. vilka för- och nackdelar eleverna kunde identifiera.Resultat visade också att majoriteten av eleverna upplevde utövandet av simuleringen positivt. Den positiva upplevelsen var kopplad till att simuleringen var lättbegriplig med möjligheten att lätt kunna göra om momenten. Vidare förklarade eleverna att enkla strukturen, smidigheten samt tidsbesparingen var andra fördelaktiga faktorer. Till nackdelarna identifierades problematik med att få exakta mått samt att simuleringen upplevdes begränsad. Eleverna önskade fler utmaningar med ökad svårighetsgrad. När det gäller begreppsförståelse urskildes två grupper i denna klass, varav den ena fann att användningen av simuleringen underlättade förståelse av begreppet mättnad, medan den andra gruppen inte kopplade förändringar i simuleringen och tyckte att skärmen bara ändrade färg. Vidare lyftes fram överdimensionering av digitala läromedel som orsakat tydlig trötthet på skärmen och i samband med det skulle simuleringar enbart komplettera undervisningen och aldrig ersätta laborationerna. Slutligen visade studien tydligt att, även om simuleringen är digital, används den bäst i lärarens närvaro.

Hjärtsvikt drabbar i Sverige uppskattningsvis två till tre procent av befolkningen. Tillståndet är ingen sjukdom utan ett sammankopplat syndrom med flertalet olika påverkande faktorer. Hjärtsvikt är en vanlig orsak till sjukvårdsbesök samt återkommande vårdtillfällen inom slutenvård. Vid utredning och diagnostisering av hjärtsvikt är det viktigt med anamnes, samt provtagning och ultraljudsundersökning. Graden av hjärtsvikt klassificeras efter förmåga och ger en uppskattning av patientens tillstånd. Akut hjärtsvikt kan uppstå vid flertalet kardiovaskulära sjukdomar, exempelvis akut koronart syndrom. Hjärtsvikt kan inte botas, behandling syftar till att förstärka hjärtats pumpfunktion, samt lindra och behandla symtomen som uppkommer. Vanligast förekommande symtom är andningsrelaterade besvär vid ansträngning, i senare skede även i vila. Även sömn, trötthet, nedsatt fysisk kondition och utmattande symtom såsom vid fatigue. Mot bakgrund av detta kroniska tillstånd är det viktigt att akutsjuksköterskan utför omhändertagandet i enlighet med evidensbaserad omvårdnad och att patienten blir delaktig och får förståelse för sin egenvård. Syftet med denna studie var att beskriva påverkande faktorer avseende sömn, trötthet och fatigue hos patienter med hjärtsvikt utifrån ett akutsjukvårdskontext. Som metod genomfördes en litteraturöversikt för att kunna besvara syftet. Datainsamling av vetenskapliga artiklar genomfördes via databaser såsom PubMed, CINAHL, PsycINFO och Google Scholar. Även manuell sökning gjordes. Totalt inkluderades 21 artiklar, alla etiskt prövade. Vid bearbetning av insamlad forskning kunde ett flertal teman urskiljas bland resultaten. Dessa syftade till ökad kunskap och förståelse för fysisk aktivitet och träning, trötthet och fatigue, egenvård med support från sjukvården. Forskningen var både kvalitativ och kvantitativ, denna mixade metod gav möjligheten att få svar på både fysiologiska faktorer som påverkar, samt även den upplevda känslan hos patienten med hjärtsvikt. Större andelen av insamlat material visade på sambandet mellan sömnproblem, trötthet, utmattning och fatigue, detta i korrelation med nedstämdhet och tyngdkänsla. Vid intervention påvisades positiva utfall avseende livskvalitet. Studiens slutsats visar på vikten av att se patienten med hjärtsvikt ur ett flerdimensionellt perspektiv. Det var av vikt för sjukvården att ha kunskapen om vilka faktorer som var utlösande och kunde förutspå vad som bidrog till trötthet och fatigue. Mot denna bakgrund kan en mer fördjupad förståelse uppnås och möjligheten till personcentrerad vård öka. / Heart failure affects approximately two to three percent of the population in Sweden. The condition is no disease but a linked syndrome with several different influencing factors. Heart failure is a common cause of medical care and recurring inpatient care. When examinating and diagnosing heart failure, it is important to have the medical history, as well as blood sampling and echocardiography. The degree of heart failure is classified according to ability and provides an estimate of the patient's condition. Acute heart failure may occur in most cardiovascular diseases, such as acute coronary syndrome. Heart failure can not be cured, treatment aims to strengthen the heart's pumping function, as well as relieve and treat the symptoms that occur. The most common symptoms are respiratory distress during exercise, later on even at rest. Also, tiredness, impaired physical fitness and exhausting symptoms such as fatigue. In view of this chronic condition, it is important that the emergency nurse performs the care in accordance with evidence-based nursing and that the patient becomes involved and understands his or her own care. The aim of this study was to describe the factors affecting sleep, tiredness and fatigue in patients with heart failure based on an emergency medical context. A literature review was conducted as method to answer the purpose. Data collection of scientific articles was carried out through databases such as PubMed, CINAHL, PsycINFO and Google Scholar. Manual searches were also conducted. The total number of articles included was 21, all ethically approved. When processing collected research, a number of themes could be distinguished. These were aimed to increase knowledge and understanding of physical activity and exercise, tiredness and fatigue, self-care with support from the medical service. The research was both qualitative and quantitative, this mixed method gave the opportunity to respond to both physiological factors that affect, as well as the perceived feeling of the patient with heart failure. The results in the research showed the importance of identifying the patient with heart failure from a multidimensional perspective. The larger proportion of collected material resulted with the connection between sleep problems, tiredness, exhaustion and fatigue, in correlation with depression and feeling of burden. In intervention, positive outcomes were identified regarding quality of life. The conclusion of the review showed the importance for the medical care, to have knowledge of which factors were triggering and could predict what contributed to tiredness and fatigue. With this knowledge, a more in-depth understanding can be achieved and the possibility of person-centered care increases.

Many of those who work in social work today are exposed to large amounts of trauma, stress and suffering. Even if the social worker is not the one who is exposed in the first place, the work turns out to entail high risks of suffering from secondary trauma and empathic fatigue. Those who work with children and young people are particularly vulnerable, as there is an extra amount of responsibility and need for care when it is a minor who has had a bad experience. This work aims to investigate the prevalence of secondary trauma and empathic fatigue on the basis of current research and how these can be counteracted and prevented in social work with children and young people. The work is a literature study and is therefore based on various scientific articles and books. Through the theories KASAM, sense of coherence, and coping, the results have been discussed and the result of this shows that by using one or more methods one can strengthen one's own health and thereby counteract mental illness, secondary trauma and empathic fatigue. An important part of the risk prevention work is to be aware, as knowledge about different mental conditions can make it easier for the person to see different warning signs in future working situations. It is also of great importance to have clear rules regarding recovery and expectations of the work role from an organizational perspective. In order to be able to counteract secondary traumatic stress, changes must take place on both an individual and an organizational level, since the events themselves and the clients' experiences are constant.

Denna uppsats undersöker vilken typ av trötthet, samt bakomliggande orsaker bakom denna trötthet där grundstötningar eller kollisioner orsakats. Undersökningen utgår från 15 rapporter som hämtats från den svenska Haverikommissionen och brittiska marine accident investigation branch (MAIB) där orden trötthet respektive fatigue använts för att begränsa antalet och sålla ut irrelevanta rapporter. Med hjälp av rapportanalysmetoden HFACS har rapporterna sedan analyserats och delats upp i de olika händelseförloppen och orsakskedjorna för att se vilka bakomliggande orsaker till trötthet som varit vanligast förekommande. Tre huvudsakliga bakomliggande orsaker till olyckorna där trötthet varit en bidragande orsak har identifierats. Dessa tre kategorier är avstängda BNWAS (Bridge navigational watch alarm system) system, sex om sex vakter samt brist på utkik på bryggan, trots att detta strider mot gällande regelverk. Då problemen oftast grundar sig regelverksbrott och kryphål i regelverket kring fartyg av begränsad vikt (’Limited size’) 500-3000GT vilka tillåter att befälhavaren får vara vakthavande styrman ses ingen idé att rekommendera andra åtgärder än information till styrmän kring faran av att ha ett avstängt BNWAS system ombord. / This essay studies the type of tiredness and the reasons behind the tiredness where groundings and or collisions have occurred. The study uses 15 official accident reports which have been collected from the Swedish Accident Investigation Authority and the British marine accident investigation branch (MAIB) where the study used the words trötthet (tiredness) and fatigue to limit the number of reports and to keep the reports we find relevant to our topic. We analysed all the reports using the HFACS method where the sequence of events were picked apart into smaller pieces to show the root causes of the accidents. Three main reasons behind the accidents were identified. These three reasons are deactivated BNWAS systems, six by six watches, and a lack of a lookout on the bridge, despite this breaching the rules and regulations. Since the problems are often based in breaches of regulations and loopholes which allow vessels of limited size 500-3000GT which allow the master to be a regular OOW. Because the problems are usually based in a breach of regulations, the study sees no reason in recommending other actions than to work on information to officers regarding the dangers of having a disabled BNWAS system om the bridge.

En deskriptiv litteraturstudie genomfördes för att undersöka vilka symtom vidsjukdomen fibromyalgi som lindrades av kognitiv beteendeterapi ochmindfulness. Resultatet visade att kognitiv beteendeterapi minskade symtomensmärta, trötthet, ångest, depression, stelhet samt ger en förbättrad sömn.Mindfulness minskade symtomen smärta, depression samt ger en förbättrad sömn.Denna kunskap kan användas av sjuksköterskor i omvårdnaden av patienter medsjukdomen fibromyalgi. Resultatet tyder på att kognitiv beteendeterapi ochmindfulness kan vara ett alternativ till den farmakologiska behandlingen. / A descriptive literature review has been conducted to investigate the impact ofcognitive behaviour therapy and mindfulness on the symptoms of patients’suffering from fibromyalgia. The results showed that cognitive behavioraltherapy reduced pain, fatigue, anxiety, depression; stiffness and improvedpatients’ sleep patterns. Nurses’ awareness of the impact of cognitive behaviortherapy and mindfulness as alternative/ complementary treatments topharmacological drugs will be beneficial toward the treatment of fibromyalgia inthe future.