Introduktion Hjärntrötthet är vanligt vid stroke och uppges ha negativ inverkan på vardag och livskvalitet. Många personer med stroke når inte rekommendationer för fysisk aktivitet, trots att motoriska förutsättningar finns, och anger att hjärntröttheten kan vara en hindrande faktor för detta. Syfte Att beskriva upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med hjärntrötthet efter stroke utan uppenbar motorisk påverkan. Metod En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer med stroke. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade på ett tema, Fysisk aktivitet, antingen en befrielse eller en belastning, bestående av tre kategorier med tillhörande underkategorier som belyser olikheterna kring upplevelsen av fysisk aktivitet vid hjärntrötthet efter stroke. Konklusion Studien bidrar med ökade kunskaper kring upplevelsen av fysisk aktivitet hos personer med hjärntrötthet efter stroke, utan uppenbar motorisk påverkan. Framträdande i studien var de olika erfarenheter informanterna beskrev kring upplevelsen av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet beskrevs både kunna ge energi och minska hjärntrötthet men också upplevas begränsande för möjligheten att vara fysiskt aktiv. Kunskapen kan vara till nytta i mötet med personer med hjärntrötthet efter stroke, för att kunna anpassa och öka fysisk aktivitetsnivå.

Studies have reported that around 20 % of all traffic accidents are caused by a sleepy driver. Sleepy driving has been compared to drunk driving. A sleepy driver is also an issue in the case of automated vehicles in the future. Handing back the control of the vehicle to a sleepy driver is a serious risk. This has increased the need for a sleepiness estimation system that can be used in the car to warn the driver when driving is not recommended. One commonly used method to estimate sleepiness is to study the heart rate variability, HRV, which is said to reflect the activity of the autonomous nervous system, the ANS. The HRV can be expressed through different measures obtained from a signal of RR-intervals. The aim with the thesis is to investigate how well the HRV translates into sleepiness estimation and how the experimental setup might affect the results. In this study, HRV data from 85 sleep deprived drivers was collected together with the drivers’ own ratings of their sleepiness according to the nine graded Karolinska sleepiness scale, KSS. An ANOVA test showed statistical significance for almost all of the used HRV measures when the Driver ID was set as random variable. In order to reduce the number of HRV measures, a feature selection step was performed before training a Support Vector Machine (SVM) used for classification of the data. SVM classifiers are trained to use the input features describing the data to optimize hyperplanes separating the discrete set of classes. Previous research has shown good results in using HRV for sleepiness detection, but common issues are the small data sets used and that most experiments are performed in a simulator instead of at real roads. In some cases, no sleep deprivation is used. The result from the classification in this study is a mean accuracy of around 58-59 %, mean sensitivity of 50-51 %, mean specificity of 75-76 % and mean F1 score of 50-51 % over the three classes ’Alert’, ’Getting sleepy’ and ’Sleepy’. This together with the results of the ANOVA test shows that the HRV measures performed relatively poor when used for classification of the data and that there are large inter-individual differences. This suggests the use of personalized algorithms when developing a sleepiness estimation system and an investigation regarding how other confounding factors could affect the estimation is also motivated.

Sömnbrist är ett ämne som givits allt mer uppmärksamhet i dagens samhälle. Sömnen har betydelse för människan i den bemärkelse att kroppen får återhämtning och hjärnan kan lagra och bearbeta minnen. Sjuksköterskor har i dagens samhälle en stor roll i det patientnära arbetet. Men vad händer med en sjuksköterska som har sömnbrist och hur påverkar detta hens arbete och hälsa? Syftet med detta arbete är att beskriva hur sjuksköterskor erfar sömnbrist, trötthet och fatigue samt hur det påverkar sjuksköterskans arbete och hälsa. En litteraturöversikt användes till arbetet för att få en överblick om det nuvarande kunskapsläget. Tio artiklar inkluderades i arbetet och analyserades. Studier visar på att sömnbrist, trötthet och fatigue är vanligt förekommande hos sjuksköterskor och studierna visade även på konsekvenser som uppstått till följd av sjuksköterskors trötthet. Dessa konsekvenser kan innebära att sjuksköterskor begår misstag i det patientnära arbetet, men tröttheten kan också gå ut över det privata livet. Detta innebär att sjuksköterskan kan utsätta sig för onödiga risker utanför arbetsplatsen i form av att köra bil medan hen är trött. Resultaten visar att det behövs mer forskning kring vilka orsaker som gör att sjuksköterskan lider av sömnbrist och därav upplever trötthet. Likaså studier som visar hur sömnbrist påverkar den vårdande vården vore värdefullt. En slutsats är att man bör lyfta frågan om sömnbrist och trötthet hos personalen för att på så sätt kunna se om rätt förutsättningar finns för en rimlig återhämtning.

<p>The purpose with this work is to describe the language that is built around the chronic fatigue syndrome (CFS) in Sweden. Our questions are: What does the professional field look like; who writes, about what and for which kind of readers? How do they describe the expressions and the upcoming of CFS? For which reasons can CFS be considered as a medical diagnosis/illness? How can CFS be understood from a social perspective? Our theoretical starting point is a social constructive theory and also Karin Johannisson's theory about medicalization and Foucault’s theory about power. We have from a literature-exposition of Swedish articles from 1989 to 2006, done a social constructive discourse analysis with help from Laclau & Mouffe's discourse theory, and Fairclough's model of social practices. In our textual analysis we found three dominating discourses: A medical discourse, a social/cultural discourse and a general/popular discourse. Our results showed that the dominating professional category is doctors and those who have medical direction within their work. In most cases they wrote articles that searched for medical explanations of CFS and their common factor was that they looked at CFS as an illness. The articles that had a social constructive, anthropological, idea historical or religious perspective to CFS was in a minority and they often defined the phenomenon as an expression of different kind of public elements and were often critical to medicalization.</p>

The purpose with this work is to describe the language that is built around the chronic fatigue syndrome (CFS) in Sweden. Our questions are: What does the professional field look like; who writes, about what and for which kind of readers? How do they describe the expressions and the upcoming of CFS? For which reasons can CFS be considered as a medical diagnosis/illness? How can CFS be understood from a social perspective? Our theoretical starting point is a social constructive theory and also Karin Johannisson's theory about medicalization and Foucault’s theory about power. We have from a literature-exposition of Swedish articles from 1989 to 2006, done a social constructive discourse analysis with help from Laclau &amp; Mouffe's discourse theory, and Fairclough's model of social practices. In our textual analysis we found three dominating discourses: A medical discourse, a social/cultural discourse and a general/popular discourse. Our results showed that the dominating professional category is doctors and those who have medical direction within their work. In most cases they wrote articles that searched for medical explanations of CFS and their common factor was that they looked at CFS as an illness. The articles that had a social constructive, anthropological, idea historical or religious perspective to CFS was in a minority and they often defined the phenomenon as an expression of different kind of public elements and were often critical to medicalization.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år 600 personer av kronisk njursvikt. Ett tillstånd som bidrar till att blodet inte renas från restprodukter. För att ersätta njurarnas förlorade funktion kan hemodialys utföras, en behandling som blir en stor del av patienternas vardag. Med god insikt kring hemodialys kan sjuksköterskan möta patientens sjukdomsupplevelse och lidande och så långt som möjligt lindra detta genom adekvata åtgärder. Syftet: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med hemodialys i det dagliga livet. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som beskriver och analyserar ett antal artiklar inom ett specifikt område. Resultat: Det framkom att dialyspatienters vardag upplevdes stressig på grund av den tid behandlingen krävde. De upplevde osäkerhet kring behandlingen vilket gav dem känslan av brist på kontroll. En känsla av ständig trötthet infann sig också hos patienterna, men träning under behandlingstiden hade en positiv inverkan och minskade tröttheten. Slutsats: Sjuksköterskan måste få större kunskap kring kommunikationens betydelse och se till individen och inte bara sjukdomen. / Background: In Sweden, 600 people suffer from chronic renal failure every year. This is a condition that contributes to the blood not being cleaned from decay products. To replace the lost function of the kidneys a hemodialysis may be used, a treatment that becomes a large part of the daily life for the patients. With good insight surrounding hemodialysis the nurse can meet patients‟ experience of the illness and suffering, and alleviate this as much as possible with adequate actions. Aim: To highlight the patients‟ experience of living with hemodialysis in the daily life. Method: The study was a general literature study, describing and analyzing a number of articles within a specific area. Results: It was discovered that the everyday life of a dialysis patient was experienced as stressful because of the time consuming treatment. They experienced insecurity surrounding the treatment which caused a feeling of lack of control. A feeling of constant fatigue was also experienced, but exercise during the time of the treatment had a positive effect and decreased the fatigue. Conclusion: The nurse needs greater knowledge surrounding the significance of communication and to look to the individual and not just the disease.

Introduction: Rheumatoid arthritis (RA) is a chronic inflammatory disease. Treatment strategies emphasize early multi-professional interventions to reduce disease activity and to prevent disability, but there is a lack of knowledge on how optimal treatment can be provided to each individual patient. Aim: To elucidate how clinical manifestations of early RA are associated to disease and disability outcomes, to strive for greater potential to establish prognosis in early RA, and to facilitate implementation of decision support through analyses of the decision-making environment in chronic care. Methods: Multivariate statistics and mathematical modelling, as well as field observations and focus group interviews. Results: Decision support: A prognostic tree that predicted patients with a poor prognosis (moderate or high levels of DAS-28) at one year after diagnosis had a performance of 25% sensitivity, 90% specificity and a positive predictive value of 76%. Implementation of a decision support application at a rheumatology unit should include taking into account incentive structures, workflow and awareness, as well as informal communication structures. Prognosis: A considerable part of the variance in disease activity at one year after diagnosis could be explained by disease progression during the first three months after diagnosis. Using different types of knowledge – different expertise – prior to standardized data mining methods was found to be a promising when mining (clinical) data for new patterns that elicit new knowledge. Disease and disability: Women report more fatigue than men in early RA, although the difference is not consistently significant. Fatigue in early RA is closely and rather consistently related to disease activity, pain and activity limitation, as well as to mental health and sleep disturbance. Conclusion: A decision tree was designed to identify patients at risk of poor prognosis at one year after the diagnosis of RA. When constructing prediction rules for good or poor prognosis, including more measures of disease and disability progressions showed promise. Using different types of knowledge – different lenses of expertise – prior to standardized data mining methods was also a promising method when mining (clinical) data for new patterns that elicit new knowledge. / Introduktion: Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk sjukdom. Dagens behandlingsstrategi bygger på tidiga multiprofessionella insatser för att reducera sjukdomsaktivitet och minska risken för framtida funktionshinder. Idag finns stora datamängder tillgängliga gällande medicinering och utfall vid RA. Dessa data erbjuder möjligheter att generera ny kunskap som kan användas för att forma beslutsstöd. Syfte: Att undersöka hur olika kliniska manifestationer vid tidig RA samvarierar med funktionshinder och sjukdomsaktivitet, att pröva metoder att ställa prognos vid tidig RA, och att analysera en kontext för beslutsfattande inom vård av kroniskt sjuka. Metod: Multivariat statistik och matematisk modellering, samt observationsstudier och fokusgruppsintervjuer. Resultat: Beslutsstöd: Ett beslutsträd utformades för att bestämma vilka patienter som har dålig prognos (måttlig eller hög DAS-28) ett år efter diagnos. Beslutsträdet hade 25 % sensitivitet, 90 % specificitet och ett positivt prediktivt värde på 76 %. Vid införande av beslutsstöd på en reumatologisk klinik befanns det nödvändigt att hänsyn tas till incitamentsstrukturer, arbetsflöde och samarbetsformer. Informella kommunikationsstrukturer kan också ha stort inflytande på klinisk praxis. Prognos: En betydande del av variansen i sjukdomsaktivitet ett år efter diagnos kan förklaras av sjukdomsprogression första tre månaderna efter diagnos. Att formalisera olika experters erfarenheter före standardiserade ”data mining” metoder är en lovande ansats när man letar efter mönster i (kliniska) databaser. Funktionshinder och sjukdomsaktivitet: Kvinnor rapporterar mer trötthet än män vid tidig RA, men skillnaden är inte konsistent över tid. Trötthet vid tidig RA är nära relaterat till sjukdomsaktivitet, smärta och aktivitets begränsningar, men också till mental hälsa och sömnstörningar. Slutsats: Ett beslutsträd har utformats för att predicera patienter med dålig prognos inom tidig RA. Studier av fler mått på sjukdoms- och funktionshindersprogression behövs vid konstruktion av prediktionsregler för god eller dålig prognos framledes. Att använda sig av kunskap från olika experter – olika experters glasögon – vid sökandet efter mönster i stora datamängder för att generera ny kunskap är en lovande metodik. Implementering av beslutsstöd bör göras under övervägande av incitamentsstrukturer, arbetsflöde och samarbetsformer.

Bakgrund: Kärnfamiljen ses generellt som den gyllene normen för familjebildning men verkligheten visar att familjer ledda av en ensamstående förälder, främst då mammor, är en familjeform som stadigt ökar. Samtidigt visar forskningen att ensamma mammor är en utsatt grupp i samhället med mer generella hälsoproblem. Statistiken lyfter fram att det är negativt för kvinnors hälsa att vara ensamstående mamma. En mer sammansatt bild av mammornas upplevelse av sin vardag kan vara en viktig förutsättning för distriktsköterskan vid mötet med dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturgranskning var att identifiera upplevelser av vardagslivets utmaningar som ensamstående mamma. Metod: Litteraturstudie som inkluderade 12 studier med kvalitativ ansats. Analys av data genomfördes utifrån Evans tolkande datasyntes. Resultat: För den ensamstående mamman utgjorde vardagens alla krav en stress. Det som främst stressade var hennes ekonomiska situation och att allt ansvar låg enbart på henne, att det inte fanns någon att dela kraven och intrycken med. Detta gav en känsla av trötthet och utmattning som gav mammorna en känsla av ohälsa både fysiskt och psykiskt. Den främsta faktorn till välbefinnande hos mammorna var i interaktion till andra, sitt sociala nätverk. I de granskade studierna framkom en stolthet över sin förmåga och själva moderskapet lyftes fram som en givande och stärkande roll. Slutsats: Granskningen visade på vikten av ett socialt sammanhang, att ha ett socialt nätverk oavsett storlek. Det gav stora positiva effekter på mammornas välbefinnande. / Background: The ”Cosby-family” is viewed as a standard for family formation, but reality shows that families led by a single parent, especially mothers, are a family form that is steadily increasing in societys. At the same time, the research shows that it is a vulnerable group in society with more general health problems. The statistics emphasize that being a single mother is negative for women's health. A more complex picture of the single mothers' experience of their everyday life can be an important prerequisite for the district nurse in the meeting with these women. Aim: The purpose of this literature review was to identify the experiences of everyday life's challenges as a single mother. Method: A literature study that included 12 studies with a qualitative approach.  The analysis of data was carried out based on Evans interpretive data synthesis. Results: For the single mother, the everyday demands were a stressfactor. What mainly stressed her was her financial situation and that all the responsibility lay solely on her, that there was no one to share the demands and feelings with. This gave a feeling of fatigue and exhaustion that gave the mothers a sense of ill-health both physically and mentally. The main factor of well-being of the selected group was when they interacted with others, their social network. In the examined studies, a sense of pride came out for their accomplishments and the motherhood itself was highlighted as a rewarding and strengthening role. Conclusion: The review showed the importance of a social context, to have a social network regardless of it´s size. It had great positive effects on the mother's wellbeing.

Stress är något alla människor kan uppleva i sin vardag, och är en naturlig del för att vi ska överleva. Men vad händer när stressen blir långvarig och utvecklas till fysisk och psykisk ohälsa? Varför blir våra hjärnor så stressade? Då utmattningssyndrom är väldigt vanligt i dagens samhälle, och något jag själv hade erfarenheter av, ville jag förstå och komma till kärnan av problemet. Jag har i mitt avgångsprojekt arbetat med att visualisera och berätta om utmattning och stressrelaterad ohälsa. Under projektet undersökte jag vad stress är, och tog bland annat kontakt med Marie Åsberg som myntade begreppet utmattningssyndrom och som är senior professor inom stressrehab, på Daneryds sjukhus. Jag har visualiserat ämnet från olika perspektiv och genrer: via samhällsanalys, biografi, fabel, självbiografi. Min visuella research ledde till en publikation med fragmentariska bilder, bildberättelser och tecknade serier.

Syftet med den här studien var att undersöka om mental trötthet leder till ökad diskriminering av överviktiga. Genom att använda en dual process-modell, inleddes undersökningen med en bedömningsuppgift som deltagarna fick utföra i labbmiljö. Vid ett senare tillfälle fick var och en ombesörja att de genomförde ett implicit associationstest (IAT), följt av en explicit graderingsfråga, där deltagarna uppskattade en eventuell skillnad i normal- kontra överviktigas mentala prestation. Syftet med dessa tester var att ta reda på om diskriminering mot överviktiga existerade inom gruppen i sin helhet på såväl implicit som explicit nivå. Hälften av gruppen hade genomgått en kraftig mental trötthetsbelastning före bedömningsuppgiften, med avsikt att se om bias mot överviktiga ökade vid mental trötthet. Resultatet för alla testningar var för sig visade på diskriminering mot överviktiga, men inte att det förekom någon högre diskriminering vid mental trötthet. Möjliga förbättringar i undersökningsdesignen diskuteras, liksom praktiska implikationer. / This study examined whether mental fatigue leads to increased discrimination against the obese. Using a dual process model, participants took part in an assessment task in a controlled laboratory setting, and thereafter completed an implicit association test (IAT), followed by an explicit question, where participants were asked to grade variances in the mental capacity between normal- versus overweight individuals. The intention was to explore possible obesity discrimination. Half of the group previously completed a strenuous memory task, with the purpose of achieving severe fatigue, in order to explore whether the bias increases with mental fatigue. Although the results revealed discrimination in all tests, there was no evidence of increased discrimination in mental fatigue. Possible improvement in the research design is discussed, as well as practical implications.