Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka utlandsfödda mödrars personliga erfarenheter och upplevelser av livet som student och ensamstående förälder. Vi ville få svar på hur mödrar med invandrarbakgrund upplever att vara ensamstående förälder och studenter och hur mödrarna uppfattar att deras barn påverkas av familjens livssituation. Vårt teoretiska ramverk utgår främst från Erving Goffmans teorier om stigma och det dramaturgiska perspektivet samt Trost & Levin och Angelöw & Jonssons rollteorier. Tidigare forskning, som används till denna studie, är forskning som berör den ensamstående och studerande moderns aktuella livssituation och som bygger på dialoger kring rollerna och dess avvikelser. Studiens slutsats visar att våra intervjupersoner upplever en press i sin aktuella livssituation och att barnen berörs av mödrarnas livssituation samt att mödrarna ömsesidigt också berörs av barnets situation. Dessutom bidar deras aktuella livssituation till upplevelser av utanförskap då deras förhållanden att vara ”ensamstående samtidigt som student med invandrarbakgrund” anses vara avvikande från samhällets normer och värderingar för våra intervjupersoner. Vi tillämpade en kvalitativ forskningsansats där sammanlagt åtta ensamstående och studerande mödrar med invandrarbakgrund intervjuats utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Med utgångspunkt i ett centralt feministteoretiskt koncept; intersektionalism kan framtida forskning undersöka hur de olika egenskaperna som deltagarna karaktäriseras av samvarierar med varandra och vidare hur dessa egenskaper tillsammans kan leda till social exkludering.

Idag ställs höga krav på en ensamstående mamma. Hon ansvarar för uppfostran och försörjning av sitt/sina barn i ett samhälle där stress är en stor del av vardagen. I denna studie undersöks om den genomsnittliga ensamstående mamman har sämre självupplevd hälsa än den genomsnittliga mamman som bor med sitt/sina barns pappa. Detta utförs med hjälp av en logistisk regressionsanalys. Studien ämnar undersöka vilka av de oberoende variablerna som har ett samband med den ensamstående mammans självupplevda hälsa. Detta mått är inte endast fysiskt, möjligtvis finns det även psykologiska parametrar som spelar in och det är utifrån detta antagande som kontrollvariablerna väljs. Den fysiska delen av variabeln mäts i denna undersökning genom variabeln motion. I syfte att undersöka mödrarnas bakgrund är variablerna ålder, utbildning, sysselsättning och antal barn. För att vidare kunna mäta hur kvinnornas vardag ser ut undersöks hur ofta far/morföräldrar sitter barnvakt. För yrkesverksamma kvinnor mäts även sambandet med ordinarie veckoarbetstid och om arbetstiden passar in i livssituationen. Graden av frihet som kvinnorna upplever sig ha undersöks genom sambandet mellan hälsa och hur de upplever sin möjlighet att styra sitt eget liv och om de har ekonomiska svårigheter.   Det är tydligt att det finns ett positivt samband mellan dålig hälsa och att vara ensamstående mamma. Detta samband kvarstår även när vi undersöker ytterligare variabler. Vidare visar det sig att variablerna utbildning, sysselsättning, ekonomiska svårigheter, möjligheten att styra sitt liv och mängden utövad motion förklarar en del av sambandet, dock inte hela. Utöver familjetyp finner vi att känslan av att kunna styra sitt liv är viktigt för den självupplevda hälsan. De som upplever att de aldrig kan styra sitt liv lider större risk för dålig hälsa än de som kan styra sitt liv. Vi finner även att risken för dålig hälsa är större för de som endast genomfört grundskolan. Flera variabler visar sig sakna förklaringsvärde i denna modell. Att många variabler blir insignifikanta kan förklaras av det begränsade materialet. Variablerna rörande arbetstid och antal barn inte har något samband med variabeln självupplevd hälsa. Genomgående i studien är det svårt att avgöra kausalitetens riktning, då vi inte känner till kvinnans hälsotillstånd före hon blev ensamstående. Denna studie kan endast förklara en del av mekanismerna bakom den ensamstående mammans självupplevda hälsa, men studien fastställer att ensamstående kvinnor i genomsnitt lider av sämre hälsa än mammor som lever med pappan till sitt/sina barn.

<p>Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Bengt Brüldes teorier om livskvalitet och sattes även i relation till tidigare forskning. Resultaten visar att ensamstående mödrar lever i ett spänningsförhållande mellan att autonomi och beroende. Alla mödrarna hade utvecklat olika strategier för att öka sin självständighet. Studien visade också att mödrarnas upplevelser av livskvalitet är avhängig känslan av att vara autonom.</p>

Ensamstående mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhället med sämre hälsa och livsvillkor än andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstående moder lyfts sällan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstående mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frågeställningar var bl a vad ensamstående mödrar uppfattar som möjligheter och svårigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de använder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades på en kvalitativ metod där fyra ensamstående mödrar intervjuades. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Bengt Brüldes teorier om livskvalitet och sattes även i relation till tidigare forskning. Resultaten visar att ensamstående mödrar lever i ett spänningsförhållande mellan att autonomi och beroende. Alla mödrarna hade utvecklat olika strategier för att öka sin självständighet. Studien visade också att mödrarnas upplevelser av livskvalitet är avhängig känslan av att vara autonom.

Bakgrund: Kärnfamiljen ses generellt som den gyllene normen för familjebildning men verkligheten visar att familjer ledda av en ensamstående förälder, främst då mammor, är en familjeform som stadigt ökar. Samtidigt visar forskningen att ensamma mammor är en utsatt grupp i samhället med mer generella hälsoproblem. Statistiken lyfter fram att det är negativt för kvinnors hälsa att vara ensamstående mamma. En mer sammansatt bild av mammornas upplevelse av sin vardag kan vara en viktig förutsättning för distriktsköterskan vid mötet med dessa kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturgranskning var att identifiera upplevelser av vardagslivets utmaningar som ensamstående mamma. Metod: Litteraturstudie som inkluderade 12 studier med kvalitativ ansats. Analys av data genomfördes utifrån Evans tolkande datasyntes. Resultat: För den ensamstående mamman utgjorde vardagens alla krav en stress. Det som främst stressade var hennes ekonomiska situation och att allt ansvar låg enbart på henne, att det inte fanns någon att dela kraven och intrycken med. Detta gav en känsla av trötthet och utmattning som gav mammorna en känsla av ohälsa både fysiskt och psykiskt. Den främsta faktorn till välbefinnande hos mammorna var i interaktion till andra, sitt sociala nätverk. I de granskade studierna framkom en stolthet över sin förmåga och själva moderskapet lyftes fram som en givande och stärkande roll. Slutsats: Granskningen visade på vikten av ett socialt sammanhang, att ha ett socialt nätverk oavsett storlek. Det gav stora positiva effekter på mammornas välbefinnande. / Background: The ”Cosby-family” is viewed as a standard for family formation, but reality shows that families led by a single parent, especially mothers, are a family form that is steadily increasing in societys. At the same time, the research shows that it is a vulnerable group in society with more general health problems. The statistics emphasize that being a single mother is negative for women's health. A more complex picture of the single mothers' experience of their everyday life can be an important prerequisite for the district nurse in the meeting with these women. Aim: The purpose of this literature review was to identify the experiences of everyday life's challenges as a single mother. Method: A literature study that included 12 studies with a qualitative approach.  The analysis of data was carried out based on Evans interpretive data synthesis. Results: For the single mother, the everyday demands were a stressfactor. What mainly stressed her was her financial situation and that all the responsibility lay solely on her, that there was no one to share the demands and feelings with. This gave a feeling of fatigue and exhaustion that gave the mothers a sense of ill-health both physically and mentally. The main factor of well-being of the selected group was when they interacted with others, their social network. In the examined studies, a sense of pride came out for their accomplishments and the motherhood itself was highlighted as a rewarding and strengthening role. Conclusion: The review showed the importance of a social context, to have a social network regardless of it´s size. It had great positive effects on the mother's wellbeing.