Zugl.: Mannheim, University, Diss., 2003.

Breast tumors are not only main incidence of tumor based load of women population, but they are still the most common cause of death in the area of tumor diseases. 1950 women dies on breast tumors every year, which is 37 out of 100 thousand women. Overall are breast tumors cause of deaths in 3.5% women in population. Despite still growing incidence of breast tumors, death rate caused by this type of tumor stagnate on long tearm basis, which clearly shows improvement in treatment success mostly thanks to higher finding in earlier stages. In our country is in 28 years evident shift of incidence into younger age groups, which starts to be obvious in age group of 40-44 years already. Today's prevention possibilities are on high level. It depend's only on patients themselves, if they will obey these rules. At early finding illness of breast carcinoma is prognosis of recovery high. Because of this disease topicality I've decided to process this topic and expand my knowledge.

Da die häufigste Ursache der pathologischen Mamillensekretion ein benigner Prozess ist, sollte die Diagnostik mittels nicht invasiver Verfahren im Vordergrund stehen. Dabei stellt die Kernspintomographie eine wichtige Modalität dar, vor allem wenn die Mammographie und die Mammasonographie keine Befunde zeigen. In dieser Studie wurden Patientinnen mit pathologischer Mamillensekretion mittels MR-Mammographie bei 3,0 Tesla und anschließend mittels Galaktographie untersucht. Von Juli 2009 bis Juni 2012 wurden 50 Patientinnen in die Studie eingeschlossen, die eine pathologische Mamillensekretion zeigten und einer MR-Mammographie bei 3,0 Tesla zustimmten. Bei allen Studienteilnehmerinnen waren sowohl die Mammographie als auch die Mammasonographie negativ oder zeigten einen unklaren Befund. Weitere Einschlusskriterien waren im Normbereich liegende Nieren- und Prolaktinwerte. Sechs Patientinnen zeigten einen beidseitigen Ausfluss. Hier wurden beide Brüste in die Studie eingeschlossen, so dass insgesamt 56 Fälle mit einem Durchschnittsalter von 51,2 Jahren (Standardabweichung ± 12,8 Jahre, Median 52,5 Jahre) betrachtet wurden. Ältere Patientinnen zeigten dabei häufiger maligne Ursachen als jüngere, ohne Nachweis eines signifikanten Unterschieds (p = 0,272). Bei der klinischen Untersuchung war in 44,6% (25/56) ein nicht-blutiger und in 55,4% (31/56) ein blutiger Ausfluss erkennbar. Die Inzidenz der Malignität in der Gruppe der blutigen Sekretion war höher (19,4% vs. 8,0%), jedoch nicht signifikant (p = 0,23). In der Literatur wird davon berichtet, dass bei blutigem Ausfluss das Risiko für ein Mammakarzinom höher ist. Es wird aber auch darauf hingewiesen, dass bei einem nicht-blutigen Ausfluss ein Malignom keinesfalls ausgeschlossen werden kann. Die häufigste Ursache der pathologischen Mamillensekretion war, wie auch in der Literatur berichtet wird, mit 39,4% ein Papillom. Insgesamt wurde in 14,8% ein Malignom nachgewiesen. Dies ist etwas höher als die vergleichbaren Angaben von 2% - 10% in der Literatur. Es bestand ein signifikanter, direkt proportionaler Zusammenhang zwischen Größe in der MR-Mammographie und Malignität (p = 0,019). Ein Phänomen, das Liberman et al. ebenfalls beschrieben. Sowohl sie als auch Langer et al. empfehlen somit bei Läsionen, die kleiner als 5 mm sind, aufgrund der geringen Malignomrate auf eine Biopsie zu verzichten. Auch in der vorliegenden Studie waren alle Läsionen < 5 mm benigne. Zwischen der MR-mammographisch geschätzten Größe und der histopathologisch ermittelten Größe konnte eine signifikant hohe Korrelation gezeigt werden (Korrelationskoeffizient nach Pearson 0,095, p < 0,0001). Dabei wurden die Befunde in der Kernspintomographie tendenziell größer dargestellt. Die gleiche Erfahrung machten auch Son et al. und Schouten van der Velden et al.. Die Ergebnisse der MR-Mammographie wurden mit der danach durchgeführten Galaktographie verglichen. Ein wichtiger Nachteil der Galaktographie zeigte sich in der eingeschränkten Durchführbarkeit. In 23,3% konnte diese nicht erfolgreich beendet werden. In der Literatur wird von ähnlichen Prozentsätzen gesprochen. Zusätzlich erzielten wir im Vergleich zur MR-Mammographie sowohl eine geringere Sensitivität (86% vs. 96%) als auch eine niedrigere Spezifität (33% vs. 70%) für die Galaktographie, was sicherlich auch die Schwierigkeit der Unterscheidung zwischen benignen und malignen Befunden bei einer Galaktographie widerspiegelt. Morrogh et al. verglichen die Galaktographie mit der MR-Mammographie bei 1,5 Tesla ebenfalls bei Patientinnen mit pathologischer Mamillensekretion und negativer Standarddiagnostik. Die von ihnen berichtete Sensitivität von 83% für die MR-Mammographie ist vergleichbar mit der der vorliegenden Studie (75%). Bei 1,5 Tesla erreichten sie allerdings nur eine Spezifität von 62%, die geringer ist als die von uns errechnete Spezifität von 88%. Auch andere Studien referieren eine höhere Spezifität bei höherer Feldstärke. Um dies allerdings aussagekräftig zu zeigen, muss eine intraindividuelle Studie bei 1,5 Tesla und 3,0 Tesla durchgeführt werden. Zusammenfassend kann man jedoch sagen, dass die Galaktographie durch die nicht invasive, strahlungsfreie MR-Mammographie bei der Untersuchung von Patientinnen mit pathologischer Mamillensekretion ersetzt werden sollte, insbesondere wenn die Standarddiagnostik keine auffälligen Befunde liefern konnte. / Objectives To compare 3.0 Tesla breast magnetic resonance imaging (MRI) with galactography for detection of benign and malignant causes of nipple discharge in patients with negative mammography and ultrasound. Methods We prospectively evaluated 56 breasts of 50 consecutive patients with nipple discharge who had inconspicuous mammography and ultrasound by using 3.0 Tesla breast MRI utilizing a dedicated 16 channel breast coil and compared the results with galactography. Histopathological diagnoses and follow ups were used as reference standard. Lesion size estimated on MRI was compared with the size at histopathology. Results Sensitivity and specificity of MRI vs. galactography for detecting pathologic findings were 95.7% vs. 85.7% and 69.7% vs. 33.3%, respectively. For the supposed concrete pathology based on the findings in MRI, the specificity was 67.6% and the sensitivity 77.3% (PPV 60.7%, NPV 82.1%). 8 malignant lesions were detected (14.8%). The estimated size at breast MRI showed excellent correlation with the size at histopathology (Pearson’s correlation coefficient 0.95, p < 0.0001). Conclusions MRI of the breast at 3.0 Tesla is an accurate imaging test and can replace galactography in the work-up of nipple discharge in patients with inconspicuous mammography and ultrasound.

I olika sammanhang och i olika omfattning separeras mor och barn idag inom den perinatala vården. Då barnet behöver vård på neonatalavdelning leder det ofta till upprepad och långvarig separation mellan föräldrarna och barnet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelse av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen. Metod- studien är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingår. Resultat- situationer som leder till separation mellan mamma och barn kan utgöra ett unikt tillfälle för pappan till nära kontakt och tidig anknytning mellan honom och barnet. Behovet att vara nära sitt barn är starkt och finns hos båda föräldrarna och separation leder till många negativa känslor och ökad stress hos föräldrarna samt utgör ett hinder för den tidiga anknytningen till barnet. Skillnader i behovet att vara nära barnet i den tidiga nyföddhetsperioden kan ses mellan mammor och pappor och mellan föräldrar till prematura barn och fullgångna. Nära hudkontakt och samvård mellan föräldrar och barn har visat sig ha många positiva effekter. Slutsatser- separation mellan föräldrar och barn har många negativa konsekvenser, såväl fysiska, psykiska som sociala. Kontinuerlig närhet efter förlossningen mellan mamman och det nyfödda barnet är viktigt och närhet mellan pappan och det nyfödda barnet är att föredra vid de tillfällen mor och barn måste separeras. Neonatal samvård skapar förutsättningar för en god anknytning mellan föräldrar och barn och ger möjlighet att påbörja föräldraskapet under optimala förutsättningar.

Abstract   Examensarbete inom Medie- och kommunikationsvetenskap     Titel: Hur framställs föräldraskapet? En jämförelse mellan magasinen PAPPA Magazine och mama   Författare: Lindah Berntsson och Therese Murhagen   Termin och år: VT 2013   Handledare: Mathias Sylwan   Examinator: Anna Edin   Nyckelord: Diskursanalys, föräldraskap, framställning, föräldraroll, pappa, mamma.   Vårt syfte med denna uppsats var att undersöka hur föräldraskapet framställdes genom magasinen PAPPA Magazine och mama. Genom att använda oss av diskursanalys som tillvägagångsätt och teori ville vi få fram på vilket sätt de båda magasinen framställer föräldraskapet. Vi ville även veta vad som, enligt magasinen, är ett gott moder -fader- och föräldraskap. Empirin består av tio nummer, fem vardera av de två magasinen. Det som framkommit efter analysen var att magasinen har likheter men skiljer sig åt på många håll. Båda magasinen framställer föräldraskapet utifrån de rådande normerna i samhället. Pappan framställs som individstark karriärsman, medan mamman framställs om en omvårdande mamma.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka utlandsfödda mödrars personliga erfarenheter och upplevelser av livet som student och ensamstående förälder. Vi ville få svar på hur mödrar med invandrarbakgrund upplever att vara ensamstående förälder och studenter och hur mödrarna uppfattar att deras barn påverkas av familjens livssituation. Vårt teoretiska ramverk utgår främst från Erving Goffmans teorier om stigma och det dramaturgiska perspektivet samt Trost &amp; Levin och Angelöw &amp; Jonssons rollteorier. Tidigare forskning, som används till denna studie, är forskning som berör den ensamstående och studerande moderns aktuella livssituation och som bygger på dialoger kring rollerna och dess avvikelser. Studiens slutsats visar att våra intervjupersoner upplever en press i sin aktuella livssituation och att barnen berörs av mödrarnas livssituation samt att mödrarna ömsesidigt också berörs av barnets situation. Dessutom bidar deras aktuella livssituation till upplevelser av utanförskap då deras förhållanden att vara ”ensamstående samtidigt som student med invandrarbakgrund” anses vara avvikande från samhällets normer och värderingar för våra intervjupersoner. Vi tillämpade en kvalitativ forskningsansats där sammanlagt åtta ensamstående och studerande mödrar med invandrarbakgrund intervjuats utifrån semistrukturerade intervjufrågor. Med utgångspunkt i ett centralt feministteoretiskt koncept; intersektionalism kan framtida forskning undersöka hur de olika egenskaperna som deltagarna karaktäriseras av samvarierar med varandra och vidare hur dessa egenskaper tillsammans kan leda till social exkludering.

Bakgrund Barn födda före graviditetsvecka 37 benämns som prematura och kan komma att behöva vård på en neonatalvårdsavdelning. En mycket förtidig födsel kommer ofta oväntat. Mamman i synnerhet befinner sig i en kaosartad situation då hennes graviditet avslutas i förtid och hon är inte mentalt förberedd på det kommande föräldraskapet. Känslor som oro och chock är vanligt och mamman behöver stöd att hantera den rådande situationen. Sjuksköterskan på neonatalvårdsavdelningen har därför en viktig roll att göra mamman delaktig i barnets omvårdnad och bidra med stöd kring amning och anknytning.   Syfte Syftet var att beskriva mammors upplevelse av sjuksköterskans stöd när mamman vårdar sitt prematura barn på en neonatalvårdsavdelning.   Metod En kvalitativ intervjustudie valdes som metod för att besvara syftet. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv, kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Resultatet presenteras i fyra kategorier och tio subkategorier. Den första kategorin berör sjuksköterskans kvalifikationer där förhållningssätt gentemot mamman, sjuksköterskans erfarenhet, empati och delaktighet står i relation till hur mamman upplevde stödet. Den andra kategorin berör mammans behov av information, där initial information, kontinuerlig information samt konsekvenser av informationsbrist hade betydelse. Den tredje kategorin beskriver mammans omhändertagande, med fokus på henne som patient och behov av avlastning. Den fjärde kategorin beskriver sjuksköterskans förutsättningar att ge stöd, där personalbrist var en bidragande faktor till bristande stöd.   Slutsats Slutsatsen blev att sjuksköterskans erfarenhet och empati, tillgången till information, mammans omhändertagande och sjuksköterskans närvaro alla var centrala faktorer för mammans upplevelse av stöd då hon vårdade sitt prematura barn på en neonatalvårdsavdelning.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu.</p><p> Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja <em>identifikationstecken </em>utifrån kategorierna <em>yttre</em>, <em>inre</em>, och <em>aktiviteter</em>.</p><p>Slutsatsen är att det i boken tillämpas <em>antites </em>för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; <em>imitatio </em>för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; <em>topos </em>för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, <em>upprepning </em>för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; <em>entymem </em>för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine which rhetoric devices are being put in use to make possible the process of identification between the reader and the main character Mamma Moo.</p><p>The essay uses theories of narrative and identification represented by Jerome Bruner, Kenneth Burke, and Maria Nikolajeva. Because there is no previous research in the essays area, I have brought forward a new model to analyse the material. It is used to  discover <em>identification signs</em>, based on the categories <em>outer</em>, <em>inner</em>, and <em>activities</em>.</p><p>The conclusion is that the book utilizes <em>antitheses </em>to separate Mamma Moo from her original form and the other cows; <em>imitatio </em>to make it possible for the children to recognize themselves in Mamma Moos behaviour; <em>topos </em>to show that Mamma Moo has the same interests as the reader; <em>repetition </em>to continuously confirm that Mamma Moo is a child; <em>entymem </em>to make the reader come to the conclusion that Mamma Moo is a child.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu.  Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrån kategorierna yttre, inre, och aktiviteter. Slutsatsen är att det i boken tillämpas antites för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, upprepning för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; entymem för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn. / The purpose of this essay is to examine which rhetoric devices are being put in use to make possible the process of identification between the reader and the main character Mamma Moo. The essay uses theories of narrative and identification represented by Jerome Bruner, Kenneth Burke, and Maria Nikolajeva. Because there is no previous research in the essays area, I have brought forward a new model to analyse the material. It is used to  discover identification signs, based on the categories outer, inner, and activities. The conclusion is that the book utilizes antitheses to separate Mamma Moo from her original form and the other cows; imitatio to make it possible for the children to recognize themselves in Mamma Moos behaviour; topos to show that Mamma Moo has the same interests as the reader; repetition to continuously confirm that Mamma Moo is a child; entymem to make the reader come to the conclusion that Mamma Moo is a child.